1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda en förändrad svensk
lagstiftning som gör att mineraloljedirektivet uppfylls utan att förnybara
drivmedel missgynnas.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om ny utformning
av kriterierna i miljöklassningen som inte är konkurrenssnedvridande
mellan fossila och förnybara drivmedel.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en tydlig policy för pilotprojektsdispenserna för förnybara
drivmedel. 1
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till en förändring i
lagen om skatt på energi som vidgar undantaget från energi- och
koldioxidskatt till att gälla all biogas.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om gröna certifikat
för introduktion av förnybara drivmedel. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att de aviserade förbättringarna i samverkansprogrammet
mellan staten och fordonsindustrin skall leda till att regeringen och
fordonsindustrin konkret kan redovisa hur programmet bidrar till en
introduktion av förnybara drivmedel. 2
7.
1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till MJU.
2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till NU.
2 Inledning
I denna motion föreslår vi några åtgärder som kan underlätta utvecklingen
av alternativa drivmedel. Utgångspunkten för utvecklingen av ny
drivmedelsteknik måste vara att staten skall skapa så goda förutsättningar
som möjligt för innovationer och teknikutveckling. Det är då viktigt att
skapa ett regelverk som lämnar så stor frihet som möjligt åt producenter
av nya alternativa drivmedel utan att miljökraven på de nya produkterna
eftersätts eller att en nödvändig introduktion av förnybara drivmedel
skjuts på framtiden. Detta ställer krav på en förändring av lagstiftningen.
3 Växthuseffekten och vägtrafiken
Ökad växthuseffekt är ett av de allvarligaste miljöhoten i dag.
Förändringar av atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser
påverkar jordens klimat, och vi upplever i dag stigande temperaturer och
extrema väderfenomen vilka kan vara kopplade till klimatförändringarna.
Om vi inte vänder utvecklingen är risken stor att konsekvenserna kan bli
förödande. Den fossilbränslebaserade vägtrafiken är ett av de största
problemen att åtgärda. Koldioxidutsläppen från transportsektorn fortsätter
att öka i motsats till andra sektorer. Därför är det angeläget att göra något
åt trafikens koldioxidutsläpp. Sverige har inlett en skatteväxling som bl.a.
innebär höjningar av dieselskatten. Det är en viktig del i att skapa ett
hållbart transportsystem genom ökad bränsleeffektivitet och minskade
transporter på väg. Skatteväxlingen behöver trots detta kompletteras med
andra åtgärder, bl.a. för att förbättra möjligheterna för en utveckling av
förnybara drivmedel.
4 Stimulera teknikutveckling
Utvecklingen av förnybara drivmedel måste påskyndas. Flera olika
alternativ bör prövas, och metoderna för att producera förnybara
drivmedel måste utvecklas. För att understödja en sådan teknikutveckling
och för att stimulera utvecklingen av nya förnybara drivmedel krävs det
en förbättrad lagstiftning. För att stimulera nytänkande och innovationer
på detta område krävs att lagstiftningen utgår från att staten inte kan
förutse vart utvecklingen leder och vilka nya tekniker som kan bli möjliga
i framtiden. Så är inte fallet i dag och vi lämnar i denna motion förslag till
förändringar som kan underlätta en teknikutveckling av förnybara
drivmedel.
5 Mineraloljedirektivet
I dag utgår den svenska lagen om skatt på energi ifrån att även förnybara
drivmedel skall omfattas av EU:s mineraloljedirektiv. Detta är en tolkning
av direktivet som det finns anledning att ifrågasätta. Mineraloljedirektivet
är utformat utifrån att drivmedel är fossila och gäller egentligen endast
fossila bränslen. Sveriges genomförande av direktivet, genom lagen om
skatt på energi, är därför i onödan starkt begränsande för de förnybara
alternativen. En tillämpning av mineraloljedirektivet som generellt
undantar förnybara drivmedel från koldioxidskatt och energiskatt skulle
gynna en utveckling av förnybara drivmedel. Regeringen bör därför
utreda en förändrad svensk lagstiftning som gör att mineraloljedirektivet
uppfylls utan att förnybara drivmedel missgynnas. Detta skall ges
regeringen till känna.
6 Miljöklassningen av drivmedel
Miljöklassningen av drivmedel är ett viktigt redskap för att förbättra
kvaliteten på de fossila drivmedlen. Sverige är ett föregångsland när det
gäller att tillämpa miljöklassningen för att minska skadliga utsläpp från
den fossilenergibaserade trafiken. Ett problem med miljöklassningen är
dock att den genom sina krav kan verka konkurrenssnedvridande mellan
fossila och förnybara drivmedel. Istället för att fokusera på de verkliga
miljöegenskaperna hos ett drivmedel har miljöklassningen fokuserat på
tekniska egenskaper som är ett indirekt mått på drivmedlets miljökvalitet,
och de kriterier som ställts utgår från de fossila drivmedlens tekniska
egenskaper. Ett exempel på konsekvenserna av detta är de problem som
uppstått för etanolinblandning i bensin. I dag finns förbättrade
mätmetoder, och därför bör även miljöklassningen förbättras så att den
istället fokuserar på drivmedlets verkliga miljökvalitet. På så sätt går det
att undvika att miljöklassningen snedvrider konkurrensen mellan de
fossila och de förnybara drivmedlen. Regeringen bör därför låta utreda en
ny utformning av kriterierna i miljöklassningen som inte är
konkurrenssnedvridande mellan fossila och förnybara drivmedel. Detta
bör riksdagen ge regeringen i uppdrag.
7 Pilotprojekt
I lagen om skatt på energi finns möjlighet att ge dispens från kravet att
betala energiskatt och koldioxidskatt för förnybara drivmedel i
pilotprojekt. Detta är bra, men det kräver att regeringen har en tillämpning
som är tydlig och också generös. Företag som är beredda att satsa på
teknikutveckling och pilotprojekt bör i god tid kunna bedöma om deras
projekt har förutsättningar att få dispens eller inte. Om regeringen inte är
tydlig i sina kriterier riskerar det att hämma teknikutvecklingen då företag
ogärna satsar resurser på teknikutveckling som har osäkra förutsättningar
att få dispens. För att tydliggöra vilka krav som ligger bakom regeringens
bedömningar av ansökningar om dispens bör regeringen redovisa en
tydlig policy för pilotprojektdispenserna. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
8 Dagens undantag i lagen om skatt på energi
Det finns i dag undantag från energi- och koldioxidskatt för vissa bränslen
varav framför allt ett är aktuellt som drivmedel, nämligen metan - s.k.
biogas - som framställs genom biologiska processer. Det är bra med ett
undantag från skatt på biogas, men det krav som finns - att den skall
framställas genom biologiska processer - är begränsande för
teknikutvecklingen. I dag finns möjlighet att framställa biogas ur
biologisk råvara med andra metoder än biologisk rötning. Det finns inte
något egentligt skäl att i lagstiftningen avgöra vilken metod som skall
användas för att framställa metan ur biologisk råvara. Dagens utformning
av undantaget utesluter andra metoder för att producera biogas ur
biologisk råvara och lagen bör därför förändras. Det är inte sannolikt att
en lagändring får några omedelbara budgetmässiga konsekvenser, och
även för de närmaste åren torde budgetkonsekvenserna vara begränsade.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag
till förändring i lagtexten som vidgar undantaget till att gälla all biogas,
dvs. all metan som framställs ur biologisk råvara. Detta bör riksdagen ge
regeringen i uppdrag.
9 Gröna certifikat för förnybara drivmedel
Inom klimatpolitiken finns i dag ett nytt styrmedel för att introducera
förnybara alternativ, s.k. gröna certifikat. De bygger på att staten utfärdar
certifikat till dem som producerar förnybar energi och att alla
konsumenter av energi åläggs att köpa certifikat för förnybar energi
motsvarande en viss andel av deras totala energiförbrukning. På detta sätt
kvoteras de förnybara alternativen in på marknaden, och alla konsumenter
är med och betalar merkostnaden för introduktionen av den förnybara
energiproduktionen. En av fördelarna är att staten inte avgör
teknikutvecklingen av förnybara alternativ genom riktade skatterabatter
eller bidrag. Istället ansvarar marknaden för att finna det mest
kostnadseffektiva sättet att producera förnybar energi. En annan fördel är
att det skapar en stabil och säker marknad för en väsentligt större mängd
av förnybar energi än vad som annars vore möjligt.
I Sverige planeras ett införande av ett system med gröna certifikat för
förnybar elproduktion. Denna metod skulle också vara tillämpbar för
introduktion av förnybara drivmedel. På detta sätt kan vi forcera fram en
nödvändig introduktion av förnybara drivmedel utan att tillämpa
konkurrenssnedvridande och kostsamma stöd.
Ett sådant förslag bör omfatta såväl privatbilism som den yrkesmässiga
trafiken. För åkerierna, och då i synnerhet de små åkerierna, är utbudet av
miljöanpassade fordon litet. Ett hinder för att yrkestrafiken skall kunna
miljöanpassa sin verksamhet är den bristfälliga tillgången på biobaserade
drivmedel. Vi finner det angeläget att på detta sätt underlätta även för den
yrkesmässiga trafiken att ta sin del av ansvaret för den nödvändiga
anpassningen till miljö- och hälsokraven.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag till gröna
certifikat för introduktion av förnybara drivmedel som omfattar såväl privat
som yrkesmässig fordonstrafik. I samband med det skall regeringen föreslå
kvantitativa mål för introduktionen av förnybara drivmedel, som bidrar till
uppfyllandet av de 15 miljömålen.
10 Samverkansavtal mellan staten och
fordonsindustrin
I april 2000 undertecknades ett avtal mellan svenska staten och
fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för utveckling av
miljöanpassade fordon. Satsningen är budgeterad till 1 800 miljoner
kronor varav 500 miljoner anslås från statskassan. I årets
budgetproposition konstateras emellertid att "samverkansprogrammet fått
kritik för att inte vara nog koordinerat med de svenska miljömålen", och
det föreslås att "Naturvårdsverket bereds möjlighet att föreslå
förbättringar av programmet." Vänsterpartiet anser att staten skall ta
ytterligare ansvar genom att ställa krav på konkreta resultat från
fordonsindustrin. Förutom positiva miljöeffekter av sådana krav kan de
också underlätta att höja den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft
gentemot utländska konkurrenter. Dessa krav bör också omfatta
fordonsindustrins bidrag till introduktion av förnybara drivmedel.
Vänsterpartiet anser att de aviserade förbättringarna i det ovan nämnda
samverkansprogrammet mellan staten och fordonsindustrin skall leda till
att regeringen och fordonsindustrin konkret kan redovisa hur programmet
bidrar till en introduktion av förnybara drivmedel. Avtalet skall också
innehålla kvantitativa målsättningar för en introduktion av förnybara
drivmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.