1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen låter utreda en förändrad svensk lagstiftning som gör att mineraloljedirektivet uppfylls utan att förnybara drivmedel missgynnas.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om ny utformning av kriterierna i miljöklassningen som inte är konkurrenssnedvridande mellan fossila och förnybara drivmedel.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tydlig policy för pilotprojektsdispenserna för förnybara drivmedel. 1
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till en förändring i lagen om skatt på energi som vidgar undantaget från energi- och koldioxidskatt till att gälla all biogas.
5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om gröna certifikat för introduktion av förnybara drivmedel. 2
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de aviserade förbättringarna i samverkansprogrammet mellan staten och fordonsindustrin skall leda till att regeringen och fordonsindustrin konkret kan redovisa hur programmet bidrar till en introduktion av förnybara drivmedel. 2 7. 1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till MJU.
2 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till NU.
2 Inledning
I denna motion föreslår vi några åtgärder som kan underlätta utvecklingen av alternativa drivmedel. Utgångspunkten för utvecklingen av ny drivmedelsteknik måste vara att staten skall skapa så goda förutsättningar som möjligt för innovationer och teknikutveckling. Det är då viktigt att skapa ett regelverk som lämnar så stor frihet som möjligt åt producenter av nya alternativa drivmedel utan att miljökraven på de nya produkterna eftersätts eller att en nödvändig introduktion av förnybara drivmedel skjuts på framtiden. Detta ställer krav på en förändring av lagstiftningen.
3 Växthuseffekten och vägtrafiken
Ökad växthuseffekt är ett av de allvarligaste miljöhoten i dag. Förändringar av atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser påverkar jordens klimat, och vi upplever i dag stigande temperaturer och extrema väderfenomen vilka kan vara kopplade till klimatförändringarna. Om vi inte vänder utvecklingen är risken stor att konsekvenserna kan bli förödande. Den fossilbränslebaserade vägtrafiken är ett av de största problemen att åtgärda. Koldioxidutsläppen från transportsektorn fortsätter att öka i motsats till andra sektorer. Därför är det angeläget att göra något åt trafikens koldioxidutsläpp. Sverige har inlett en skatteväxling som bl.a. innebär höjningar av dieselskatten. Det är en viktig del i att skapa ett hållbart transportsystem genom ökad bränsleeffektivitet och minskade transporter på väg. Skatteväxlingen behöver trots detta kompletteras med andra åtgärder, bl.a. för att förbättra möjligheterna för en utveckling av förnybara drivmedel.
4 Stimulera teknikutveckling
Utvecklingen av förnybara drivmedel måste påskyndas. Flera olika alternativ bör prövas, och metoderna för att producera förnybara drivmedel måste utvecklas. För att understödja en sådan teknikutveckling och för att stimulera utvecklingen av nya förnybara drivmedel krävs det en förbättrad lagstiftning. För att stimulera nytänkande och innovationer på detta område krävs att lagstiftningen utgår från att staten inte kan förutse vart utvecklingen leder och vilka nya tekniker som kan bli möjliga i framtiden. Så är inte fallet i dag och vi lämnar i denna motion förslag till förändringar som kan underlätta en teknikutveckling av förnybara drivmedel.
5 Mineraloljedirektivet
I dag utgår den svenska lagen om skatt på energi ifrån att även förnybara drivmedel skall omfattas av EU:s mineraloljedirektiv. Detta är en tolkning av direktivet som det finns anledning att ifrågasätta. Mineraloljedirektivet är utformat utifrån att drivmedel är fossila och gäller egentligen endast fossila bränslen. Sveriges genomförande av direktivet, genom lagen om skatt på energi, är därför i onödan starkt begränsande för de förnybara alternativen. En tillämpning av mineraloljedirektivet som generellt undantar förnybara drivmedel från koldioxidskatt och energiskatt skulle gynna en utveckling av förnybara drivmedel. Regeringen bör därför utreda en förändrad svensk lagstiftning som gör att mineraloljedirektivet uppfylls utan att förnybara drivmedel missgynnas. Detta skall ges regeringen till känna.
6 Miljöklassningen av drivmedel
Miljöklassningen av drivmedel är ett viktigt redskap för att förbättra kvaliteten på de fossila drivmedlen. Sverige är ett föregångsland när det gäller att tillämpa miljöklassningen för att minska skadliga utsläpp från den fossilenergibaserade trafiken. Ett problem med miljöklassningen är dock att den genom sina krav kan verka konkurrenssnedvridande mellan fossila och förnybara drivmedel. Istället för att fokusera på de verkliga miljöegenskaperna hos ett drivmedel har miljöklassningen fokuserat på tekniska egenskaper som är ett indirekt mått på drivmedlets miljökvalitet, och de kriterier som ställts utgår från de fossila drivmedlens tekniska egenskaper. Ett exempel på konsekvenserna av detta är de problem som uppstått för etanolinblandning i bensin. I dag finns förbättrade mätmetoder, och därför bör även miljöklassningen förbättras så att den istället fokuserar på drivmedlets verkliga miljökvalitet. På så sätt går det att undvika att miljöklassningen snedvrider konkurrensen mellan de fossila och de förnybara drivmedlen. Regeringen bör därför låta utreda en ny utformning av kriterierna i miljöklassningen som inte är konkurrenssnedvridande mellan fossila och förnybara drivmedel. Detta bör riksdagen ge regeringen i uppdrag.
7 Pilotprojekt
I lagen om skatt på energi finns möjlighet att ge dispens från kravet att betala energiskatt och koldioxidskatt för förnybara drivmedel i pilotprojekt. Detta är bra, men det kräver att regeringen har en tillämpning som är tydlig och också generös. Företag som är beredda att satsa på teknikutveckling och pilotprojekt bör i god tid kunna bedöma om deras projekt har förutsättningar att få dispens eller inte. Om regeringen inte är tydlig i sina kriterier riskerar det att hämma teknikutvecklingen då företag ogärna satsar resurser på teknikutveckling som har osäkra förutsättningar att få dispens. För att tydliggöra vilka krav som ligger bakom regeringens bedömningar av ansökningar om dispens bör regeringen redovisa en tydlig policy för pilotprojektdispenserna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
8 Dagens undantag i lagen om skatt på energi
Det finns i dag undantag från energi- och koldioxidskatt för vissa bränslen varav framför allt ett är aktuellt som drivmedel, nämligen metan - s.k. biogas - som framställs genom biologiska processer. Det är bra med ett undantag från skatt på biogas, men det krav som finns - att den skall framställas genom biologiska processer - är begränsande för teknikutvecklingen. I dag finns möjlighet att framställa biogas ur biologisk råvara med andra metoder än biologisk rötning. Det finns inte något egentligt skäl att i lagstiftningen avgöra vilken metod som skall användas för att framställa metan ur biologisk råvara. Dagens utformning av undantaget utesluter andra metoder för att producera biogas ur biologisk råvara och lagen bör därför förändras. Det är inte sannolikt att en lagändring får några omedelbara budgetmässiga konsekvenser, och även för de närmaste åren torde budgetkonsekvenserna vara begränsade. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med ett förslag till förändring i lagtexten som vidgar undantaget till att gälla all biogas, dvs. all metan som framställs ur biologisk råvara. Detta bör riksdagen ge regeringen i uppdrag.
9 Gröna certifikat för förnybara drivmedel
Inom klimatpolitiken finns i dag ett nytt styrmedel för att introducera förnybara alternativ, s.k. gröna certifikat. De bygger på att staten utfärdar certifikat till dem som producerar förnybar energi och att alla konsumenter av energi åläggs att köpa certifikat för förnybar energi motsvarande en viss andel av deras totala energiförbrukning. På detta sätt kvoteras de förnybara alternativen in på marknaden, och alla konsumenter är med och betalar merkostnaden för introduktionen av den förnybara energiproduktionen. En av fördelarna är att staten inte avgör teknikutvecklingen av förnybara alternativ genom riktade skatterabatter eller bidrag. Istället ansvarar marknaden för att finna det mest kostnadseffektiva sättet att producera förnybar energi. En annan fördel är att det skapar en stabil och säker marknad för en väsentligt större mängd av förnybar energi än vad som annars vore möjligt.
I Sverige planeras ett införande av ett system med gröna certifikat för förnybar elproduktion. Denna metod skulle också vara tillämpbar för introduktion av förnybara drivmedel. På detta sätt kan vi forcera fram en nödvändig introduktion av förnybara drivmedel utan att tillämpa konkurrenssnedvridande och kostsamma stöd.
Ett sådant förslag bör omfatta såväl privatbilism som den yrkesmässiga trafiken. För åkerierna, och då i synnerhet de små åkerierna, är utbudet av miljöanpassade fordon litet. Ett hinder för att yrkestrafiken skall kunna miljöanpassa sin verksamhet är den bristfälliga tillgången på biobaserade drivmedel. Vi finner det angeläget att på detta sätt underlätta även för den yrkesmässiga trafiken att ta sin del av ansvaret för den nödvändiga anpassningen till miljö- och hälsokraven.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag till gröna certifikat för introduktion av förnybara drivmedel som omfattar såväl privat som yrkesmässig fordonstrafik. I samband med det skall regeringen föreslå kvantitativa mål för introduktionen av förnybara drivmedel, som bidrar till uppfyllandet av de 15 miljömålen.
10 Samverkansavtal mellan staten och fordonsindustrin
I april 2000 undertecknades ett avtal mellan svenska staten och fordonstillverkarna om ett samverkansprogram för utveckling av miljöanpassade fordon. Satsningen är budgeterad till 1 800 miljoner kronor varav 500 miljoner anslås från statskassan. I årets budgetproposition konstateras emellertid att "samverkansprogrammet fått kritik för att inte vara nog koordinerat med de svenska miljömålen", och det föreslås att "Naturvårdsverket bereds möjlighet att föreslå förbättringar av programmet." Vänsterpartiet anser att staten skall ta ytterligare ansvar genom att ställa krav på konkreta resultat från fordonsindustrin. Förutom positiva miljöeffekter av sådana krav kan de också underlätta att höja den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft gentemot utländska konkurrenter. Dessa krav bör också omfatta fordonsindustrins bidrag till introduktion av förnybara drivmedel. Vänsterpartiet anser att de aviserade förbättringarna i det ovan nämnda samverkansprogrammet mellan staten och fordonsindustrin skall leda till att regeringen och fordonsindustrin konkret kan redovisa hur programmet bidrar till en introduktion av förnybara drivmedel. Avtalet skall också innehålla kvantitativa målsättningar för en introduktion av förnybara drivmedel. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 30 september 2000
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars Bäckström (v)
Stig Eriksson (v)
Owe Hellberg (v)
Berit Jóhannesson (v)
Tanja Linderborg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Jonas Ringqvist (v)