Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att inrätta en alkoholskadefond.
Motivering
Alkoholskadorna är omfattande, inte bara i Sverige utan runt om i världen
där alkohol säljs och konsumeras. I Frankrike går drygt 50 000
medborgare en för tidig död till mötes som en följd av alkoholskador
enligt Franska kommittén för hälsoupplysning, och från USA rapporteras
att målet för trafikdöda genom påverkan av alkohol de närmsta åren är att
maximera antalet till 11 000 personer! Enligt finska beräkningar lever 7,7
miljoner barn av EUs 66 miljoner barn under 15 år med minst en förälder
som har alkoholproblem. Uppgifterna om alkoholens negativa inverkan
på individ och samhälle är många och obestridliga. Alkoholen är kort sagt
ett hinder för såväl global som nationell utveckling. I Sverige och många
andra länder har vi med olika metoder sökt att komma tillrätta med de
skador som med naturlighet följer i spåren av alkohol men också avsatt
avsevärda belopp för att vårda och begränsa skador och lidande som blir
följden av en omfattande alkoholkonsumtion. Erfarenheterna av 1977 års
beslut och som en följd av detta minskad konsumtion och därmed
minskade skador är viktiga att dra slutsatser av. Vi har goda kunskaper
om värdet av att ungdomsåren hålls alkoholfria. Norska undersökningar
visar med en förkrossande tydlighet att om man kan senarelägga
alkoholdebuten några år i tonåren så är det en åtgärd som leder till
försiktigare alkoholvanor senare i livet.
Samtidigt som folkhälsoarbetare, socialarbetare, ungdomsledare med flera
arbetar för att minska skadeverkningarna så arbetar alkoholbranschen i vid
mening för att producera mera, sälja mera och få folk att dricka mera.
Branschen har stor lönsamhet. Marknadsinsatserna är enorma. Alkoholen är
ingen vara vilken som helst, utan måste särbehandlas, dock inte i den
meningen att den och dess verkningar okritiskt får verka i samhället.
Under senare år gäller inom skilda samhällsområden principen om att olika
varor, tjänster etc ska bära sina egna kostnader. Detta kan i många
sammanhang var en utmärkt princip. När det gäller kostnader åsamkade av
alkohol har dock detta synsätt inte vunnit någon större anklang. Detta kan
givetvis hänga samman med det förhållandet att alkoholen finns med inom i
stort sett alla samhällsområden och bidrar till kostnader.
De senaste beräkningarna av samhällets samlade kostnader är gjorda 1998
och beräknas uppgå till runt 120 miljarder. Det är ett anmärkningsvärt belopp
som allt för sällan debatteras.
Det kan dessvärre inte uteslutas att skattemedlen från alkohol på sikt
kommer att minska, bland annat som följd av de beslut som tagits om att öka
införselkvoterna. Självklart skall inte den ökade internationaliseringen
negligeras som ett hot mot nationella beskattningsprogram, men det är rimligt
att alkoholen inbringar så stor del som möjligt av de kostnaderna som den
åsamkar samhället.
Minskar statens inkomster på alkoholhanteringen måste därmed andra
källor träda in för att betala sjuk- och kriminalvård, rehabilitering,
försäkringskassa etc. Rimligheten i detta måste starkt ifrågasättas.
En särskild alkoholskadeavgift bör därför tas ut på alkoholhanteringen och
placeras i en särskild fond. Avgiften tas ut i såväl producent- som detaljist-
och konsumentled och kan lätt anpassas till utvecklingen. Få alkoholskador
ger en låg avgift. Ökar skadorna och samhällets kostnader så ökas avgiften.
Fondens medel borde kunna bidra till att finansiera de alkoholrelaterade
kostnaderna inom sjukvård, polisväsende och kriminalvård, liksom till
skadestånd till dem som blir brottsoffer till följd av gärningsmäns berusning.
Vi anser att de som säljer alkohol som butiker, kiosker och bensinstationer
samt krogar skall hjälpa till att betala en del av sina egna kostnader i en
alkoholskadefond. Detta kan ske på samma sätt som exempelvis
bilförsäkringar beläggs med olika avgifter beroende på skadeomfattning.
Alkoholskadorna kan avläsas på vilka polisresurser, rättsväsende och
akutsjukvård som krävs.
Pengar är det som alkoholbranschen förstår sig på och tar intryck av.