Motion till riksdagen
2000/01:Sk770
av Ågren, Jan Erik (kd)

Differentierad drivmedelsskatt


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att frågan om en differentierad drivmedelsskatt utreds.
Motivering
De höga drivmedelspriserna har blivit en mycket tung börda för allt fler
av de människor som bor så till att de inte kan nyttja allmänna
kommunikationer. Det gäller många i skogslänen men även i en del andra
landsbygds- och glesbygdsområden i Sverige. Dessa är dessutom till stor
del långpendlare. Arbetsresor, resor till affären, tandläkaren, doktorn,
dagis liksom möten av olika slag kräver att man har bil. En del familjer är
till och med beroende av två bilar för att kunna bo kvar där de nu bor.
Det händer att människor tvingas tacka nej till erbjudet arbete eftersom
bilkostnaderna, främst på grund av de höga drivmedelsskatterna, blir för
höga. Även för företag i glesbygd är transport- och resekostnaderna mycket
besvärande. Exempel finns även på företagare som gått miste om viktig,
kompetent personal just på grund av de höga resekostnaderna.
Bland annat miljöskäl talar emot en generell och omfattande sänkning av
drivmedelsskatterna. Därför vore det rimligaste att en differentierad
drivmedelsskatt inrättas, vilken de som har störst behov skulle få del av. Det
skulle inte skapa någon konkurrensfördel eller vara någon orättvisa eftersom
det vore ett sätt att utjämna en del av de fördyringar dessa människor drabbas
av som inte har tillgång till väl fungerande allmänna kommunikationer.
Under årens lopp har det bland annat diskuterats
drivmedelsskattesänkningar i olika steg relaterade till vilken typ av
stödområde man tillhör. Glesbygdsverket kan genom sin kompetens bidra
med utredningar och underlag  till hur en sådan differentiering skulle kunna
utformas med glesbygdsbegreppet som en viktig delkomponent.
För att slippa de problem som skulle kunna uppstå för olika bensinstationer
om man hade olika  priser på olika sidor av kommungränsen,
församlingsgränsen eller älven så skulle man kunna pröva en ny modell. Den
modellen ska exempelvis med den datateknik vi har i dag kunna vara kopplad
till ett kort som är knutet till det län, den kommun och eventuellt den
församling som man bor i. När kortinnehavaren tankar med det särskilda
bensinkortet med exempelvis kommunkoden plus en personlig kod ska
skatten vara lägre och priset därmed billigare oavsett var kortinnehavaren
tankar. För att få erhålla rabatten måste denne betala med det kodade kortet.
Grundpriset ska i princip vara lika över hela landet men den som är skriven på
en ort med nedsatt drivmedelsskatt ska kunna få rabatten dragen direkt
oavsett var han eller hon tankar.
Ovanstående kan vara ett sätt att lösa en del av de problem som kan finnas
med en differentierad drivmedelsskatt och hjälpa dem som i dag drabbas
hårdast av de höga drivmedelspriserna. Det skulle också kunna bidra till att
underlätta för människor att bo kvar där de verkligen vill bo och göra så att
hela Sverige kan leva.
En riktad differentiering enligt motionens intentioner skulle för en rimlig
minskning i statens skatteintäkter ändå ge betydande ekonomiska lättnader för
dem som berörs. Enligt vår mening bör frågan om en differentiering av
drivmedelsskatten utredas för att se vilka effekter det skulle kunna få och
vilken metod som vore bäst.

Stockholm den 26 september 2000
Jan Erik Ågren (kd)
Dan Kihlström (kd)