Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
sänkning av mervärdesskattesatsen för nöjesparker och
nöjesfält till 6 %.
Bakgrunden till förslaget
Riksdagen beslutade i december 1997 att anpassa den
svenska mervärdesbeskattningen till EU:s momsregler.
Beslutet innebär bl a att det infördes momsplikt på flertalet,
tidigare momsfria, tjänster inom kulturområdet. Till sådana
tjänster hörde tillträde till evenemang av olika slag. För dem
tillämpades en reducerad momsskattesats om 6 procent.
EU:s mervärdesskattedirektiv
EU:s mervärdesskattedirektiv innehåller detaljerade
bestämmelser om hur skattebasen för mervärdesskatt skall
vara utformad i unionens medlemsländer. Syftet är att
åstadkomma konkurrensneutralitet mellan medlemsstaterna.
Direktivet bygger på principen om generell skatteplikt samt på att
omfattningen och räckvidden av undantag från skatteplikten är desamma.
Enligt direktivet får medlemsstaterna tillämpa reducerad momsskattesats för
tillträde till shower, teatrar, cirkusar, nöjesparker, konserter, museer,
djurparker, biografer, utställningar och liknande kulturella arrangemang och
anordningar.
Nöjesparker och djurparker
Sverige tillämpar inte direktivets möjligheter till undantag
fullt ut.
Såväl nöjesparker som djurparker var tidigare helt momsbefriade, men
båda belades med full moms om 25 procent i samband med den stora
skatteomläggningen i början av 1990-talet.
Utredningen om vissa mervärdesskattefrågor ansåg sedermera i sitt
betänkande Vissa mervärdesskattefrågor III - Kultur m.m. (SOU 1994:31) att
momsreglerna för i vart fall permanenta nöjesparker borde vara desamma som
för bio, cirkus, opera, teater och konserter. Det skulle då innebära att
momsskattesatsen reducerades från 25 procent till 6 procent.
Utredningskravet avvisades dock av riksdagen som ansåg att en sådan,
reducerad skattesats endast borde "förbehållas verksamheter som tydligt
utgör en del av kulturområdet". Den uttolkningen av vad som skall anses
vara "riktig" kultur är dock långt ifrån invändningsfri.
För nöjesparker är den största kostnadsposten - efter personalkostnaderna
- just kostnader för kulturutbudet. Hit hör parkmusik och levande musik på
restauranger samt scenuppträdanden och teaterverksamhet. Ofta arrangeras
temadagar med kulturella inslag. En växande del av utbudet vid
nöjesparkerna är musei- och utställningsverksamhet. Det bedrivs vård av
parkanläggningar och en nöjespark som Gröna Lund har därtill ansvaret för
vård av ett antal k-märkta byggnader.
Snedvriden konkurrens
Bestämmelserna i mervärdesskattelagen har medfört
egendomliga gränsdragningsproblem. Nöjesparker och
djurparker har därför inte kunnat konkurrera på likvärdiga
villkor.
Museibesök beskattas med reducerad momsskattesats om 6 procent,
samtidigt som många museer utvecklas alltmer till att bli
upplevelseattraktioner. De bedriver med andra ord en verksamhet med
attraktioner som också är typiska i många nöjesparker. Konserter, shower,
cirkusföreställningar och teater beskattas alltså olika beroende på om de äger
rum utanför eller innanför en nöjesparks grindar.
Enligt min uppfattning är det viktigt att nöjesparkerna har möjlighet att
konkurrera med det övriga kulturutbudet på likvärdiga villkor. Att
momsreglerna snedvrider konkurrensen är helt uppenbart. För exempelvis en
barnfamilj i Stockholm kan valet stå mellan att besöka Gröna Lund, Skansen,
Cirkus Scott eller Naturhistoriska riksmuseet.
Under året har ett litet steg tagits i rätt riktning. Riksdagen har på
anmodan av skatteutskottet i betänkande 1999/2000:SkU21 begärt förslag
från regeringen om en sänkning av mervärdesskattesatsen för djurparker till 6
procent. Utskottets motivering var att "det kan synas rimligt att
mervärdesskatten för djurparksverksamhet inte bör vara högre än den som
gäller för museerna".
Det är angeläget att motsvarande sänkning också genomförs för
nöjesparkerna. Annars blir ju den paradoxala konsekvensen av riksdagens
beslut att nöjesparkerna hamnar i ännu mer påtaglig strykklass än vad som
tidigare har varit fallet.
Det finns ingen som helst anledning att göra någon skillnad mellan
nöjesparker och djurparker. De utgör båda en viktig del av rese- och
turistbranschen, och de konkurrerar i hög grad med varandra. De bör därför
ges likvärdiga konkurrensvillkor.
Nöjesparkerna är en viktig motor inom turismen. Liseberg är Sveriges
största turistattraktion och bara Gröna Lund och Liseberg har årligen fyra
miljoner besökare, varav 70 procent turister. De två nöjesfälten sysselsätter
sommartid ca 3 000 personer och genererar mångfalt fler
sysselsättningstillfällen inom rese- och turistindustrin.
Sverige bör utnyttja de möjligheter som ges i EU-direktivet för att
åstadkomma en konkurrensneutral beskattning. Det innebär att
momsskattesatsen måste sänkas till 6 procent också för nöjesparker och
nöjesfält. Därigenom möjliggörs satsningar på parkernas kulturutbud och
lämnas ett bidrag till utvecklingen av den svenska turistnäringen.