Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om slopad arvs- och gåvoskatt.
Motiv för våra förslag
Förmögenhetsskatt betalas med redan inkomstbeskattade
medel. Det medför att förmögenhetsbeskattning av kapital i
familjeföretag minskar företagens egna kapital och försvårar
dessa företagares möjligheter att utveckla sina företag och
öka antalet anställda. Detta är ett av skälen till varför
förmögenhetsskatten på kapital bundet i onoterade företag
slopades för flera år sedan. Motiven till
förmögenhetsskattebefrielsen motsägs inte av något politiskt
parti.
Arvs- och gåvoskatten försvårar och fördyrar på motsvarande sätt
generationsskiften i familjeägda företag. Genom att det i allmänhet måste tas
likvida medel ur företaget för att betala skatten försvagas företaget
finansiellt
av arvsskiftet. Konsekvenserna blir särskilt allvarliga för mindre och
medelstora familjeföretag. Skatten bör därför slopas av samma skäl som
förmögenhetsskatten på tillgångar i näringsverksamhet och aktier i onoterade
företag slopades.
Utvecklingen av de mindre företagen har särskilt framhållits som viktig av
såväl den tidigare som den nuvarande regeringen för att skapa ökad
ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Inom EU finns sedan 1994
rekommendationer av åtgärder för att underlätta överlåtelser av företag. I
dessa framhålls Storbritannien som förebild där arvsskatten på
företagstillgångar slopats. EU:s positiva syn på småföretag framgår också av
den stadga för småföretag som antogs på EU-toppmötet i Feira i juni 2000.
För att underlätta generationsskiften i familjeföretag sänktes arvs- och
gåvoskatten 1992. Sänkningen bör alltjämt ses enbart som ett första steg för
att motverka att likviditeten i familjeföretagen försämras vid överförandet av
verksamheten mellan generationer. Vid samma tillfälle slopades
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i småföretag.
Det förhållandet att arvsskatten betalas med beskattade medel och inte är
avdragsgill i något avseende kan medföra helt orimlig skattebelastning. Om
den skattepliktiga arvslotten är 600.000 kronor bli arvsskatten nästan 100.000
kronor (exemplet förutsätter skatteklass I, d.v.s. den skatteklass med den
lägsta arvsskatten). En finansiering av arvsskatten genom ett uttag ur
företaget beskattas som inkomst av tjänst för företagaren/arvingen. Den totala
skattekostnaden blir cirka 70 procent om man tar hänsyn till både skatt och
obligatoriska sociala avgifter och egenavgifter. Arvsskatten på 100 000
kronor kräver därför ett uttag på cirka 300 000 kronor eller 50 procents
effektiv skatt på den skattepliktiga arvslotten.
Arvsskatten påverkar företagets möjligheter till expansion och minskar
dessutom de redan anställdas trygghet i anställningen. Alternativt måste
utdelningsbara vinster eller utdelade vinster reserveras för detta ändamål.
Detta hämmar av naturliga skäl företagets utvecklingsmöjligheter. För att
undvika skattens effekter vidtas inte sällan åtgärder som i sig inte är
företagsekonomiskt motiverade, vilket i sin tur hämmar både företaget och
den ekonomiska tillväxten i stort.
Arvsbeskattningen medför också försäljningar av företag. Detta sker
antingen som ett direkt resultat av ett arvsskifte (exemplet ovan talar sitt
tydliga språk) eller i ett tidigare skede som ett resultat av att en
generationsskiftesplanering med överlåtelse till arvinge blir alldeles för
kostsam. Många sådana försäljningar medför strukturförändringar som skulle
varit företagsekonomiskt omotiverade om ägarfamiljen fått behålla företaget.
Bieffekten blir i sådana fall ofta regionalpolitiskt oönskade förändringar. I
och med att arvsskatten drabbar främst ägare till mindre och medelstora
företag bidrar den till att än mer förskjuta den svenska näringslivsstrukturen i
riktning mot alltför få medelstora företag.
Hög beskattning av arv och gåva kan dessutom leda till att kapital flyttar
utomlands vilket i sin tur får andra konsekvenser, som att skattebasen minskar
statens intäkter mer än om skatten tas bort.
Genom arvsskatten drabbas mindre företag, särskilt mindre familjeföretag,
i praktiken av högre kapitalkostnader än större, icke familjeägda företag. Det
är antingen en direkt synlig kostnad under de många år som kostnader betalas
för kommande generationsskifte eller indirekt genom de högre räntekostnader
som en kreditgivare kräver om företagets framtid inte är säkrad genom en
planering inför generationsskifte.
Nutek räknade 1998 med att 38 procent av Sveriges småföretagare är över
50 år och således snart står inför sin pension. Därför måste åtgärder vidtas nu.
Enbart planering från ägarnas sida räcker dock inte enligt NUTEK. Även
skatterna måste lindras.
Statens intäkter från arvs- och gåvoskatt på arbetande kapital i onoterade
företag är dock svåra att uppskatta. Vi uppskattar att dessa intäkter uppgår
till
400-500 miljoner kronor. Bedömningen utgår utifrån de sammantagna
intäkterna av arvs- och gåvoskatten samt statens intäktsbortfall när
förmögenhetsskatten på företagsförmögenhet i onoterade företag m.fl.
slopades.
När skatteutskottet behandlade en motion med likartat innehåll under
föregående riksmöte hänvisade utskottet till utredningen om reglerna för
beskattning av ägare i fåmansföretag, den s.k. 3:12-utredningen. I direktiven
till denna anförs emellertid bl.a. följande:
Ett allmänt problem vid generationsskiften av företag är att transaktionen
normalt träffas av en relativt tung skattebörda genom att betalning av arvs-
och gåvoskatten måste ske med beskattade medel. Beroende på vilka
ändringar utredaren i övrigt föreslår, kan det bli aktuellt att överväga behov
och möjligheter till anstånd med betalning av arvs- och gåvoskatt vid
generationsskifte av företag, i syfte att underlätta generationsskiften.
Utredaren är oförhindrad att föreslå konsekvensändringar i arvs- och
gåvoskattelagstiftningen i övrigt.
Enligt vår uppfattning är den anvisade lösningen helt otillräcklig. I stället
bör företagsförmögenhet i onoterade företag undantagas från arvs- och
gåvobeskattning. Vidare bör huvudägare som börsnoterar sina företag
undantagas från beskattning. Därför behövs ett tilläggsdirektiv till
utredningen där det entydigt klargörs att utredningen har rätt att föreslå att
arvs- och gåvoskatten på kapital bundet i onoterade företag slopas.