Licensavgift för taxi, frisörsalonger och restauranger
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införande av licensavgift på försök för taxi, frisersalonger och
restauranger i syfte att minska skattefusk.
Licensavgift för taxi, frisersalonger och
restauranger
Via skatter skapar vi tillsammans de gemensamma resurser som vi
behöver för att finansiera våra gemensamma angelägenheter, såsom vård,
omsorg, vägar, polis- och rättsväsende.
Samtidigt kan vi konstatera att det finns en stor svart sektor. Det
allvarligaste är inte att skatteintäkterna därmed blir mindre än annars. Det
mest allvarliga är den urholkning av samhällsmoralen som skattefusk och
svart arbete innebär samt att konkurrensen snedvrids mellan de företag som
följer skattereglerna och de som struntar i dem.
För att värna en god skattemoral krävs att skatterna inte är för höga, att de
upplevs rättvisa och att alla betalar lika skatt för likadan verksamhet.
Utifrån det här perspektivet är det ytterst viktigt att vi skapar ett
skattesystem som minskar förutsättningarna för den svarta sektorn samt att
man med både rättsliga åtgärder och översyn av regelverken försöker
motarbeta den svarta marknaden.
Ett förslag till att minska möjligheterna att smita undan skatt i branscher
såsom taxi, restaurang, frisör, där fusk är ganska utbrett, har lanserats av
Branschsaneringsutredningen (SOU 1997:111). Förslaget går ut på att ett
system med licensavgifter utarbetas och införs. Licensavgiften fastställs
utifrån antalet taxibilar och deras utnyttjandegrad. Inom restaurangnäringen
baseras den på antalet bord, öppettider och läge. Licensavgiften är i deras
förslag ingen ersättning för de normala skatterna, utan lägger ett golv för hur
mycket skatt som betalas in. Redovisas moms, inkomstskatt,
arbetsgivaravgifter, etc för högre belopp än licensavgiften räknas den redan
inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla
företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den
snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndigheternas
kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med ett sådant här system.
En annan, mer långtgående variant, är att bara ta ut en licensavgift, och
inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle
kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som
omfattas.
Vi anser att branschutredningens förslag borde genomföras på försök i
några branscher och på några orter i landet för att utröna om detta är ett
verkningsfullt medel att komma åt skattefusket. Samtidigt bör ett system med
enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och
arbetskraft prövas. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konse-
kvenser jämföras.
Försöksverksamheten bör givetvis beakta olikheterna som finns mellan en
stor, medelstor eller liten ort vad det gäller regelverkens utformning, kontroll
och de olika förutsättningar de i försöken ingående näringarna har. Vi föreslår
därför att försöksverksamheten genomförs på tre olika orter som kan anses
representativa för övriga landet. De tre städer som vi föreslår skall ingå i
försöket är Stockholm, Västerås och Uddevalla.
Försöket bör pågå i några år samt utvärderas. Visar det sig att båda dessa
modeller, eller den ena av dem, är ett verkningsfullt och bra sätt att minska
den svarta sektorn och minska den osunda konkurrens som skattefusk innebär
så bör den mest lämpliga modellen införas i full skala i hela Sverige.