Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av licensavgift på försök för taxi, frisersalonger och restauranger i syfte att minska skattefusk. Licensavgift för taxi, frisersalonger och restauranger
Via skatter skapar vi tillsammans de gemensamma resurser som vi behöver för att finansiera våra gemensamma angelägenheter, såsom vård, omsorg, vägar, polis- och rättsväsende.
Samtidigt kan vi konstatera att det finns en stor svart sektor. Det allvarligaste är inte att skatteintäkterna därmed blir mindre än annars. Det mest allvarliga är den urholkning av samhällsmoralen som skattefusk och svart arbete innebär samt att konkurrensen snedvrids mellan de företag som följer skattereglerna och de som struntar i dem.
För att värna en god skattemoral krävs att skatterna inte är för höga, att de upplevs rättvisa och att alla betalar lika skatt för likadan verksamhet.
Utifrån det här perspektivet är det ytterst viktigt att vi skapar ett skattesystem som minskar förutsättningarna för den svarta sektorn samt att man med både rättsliga åtgärder och översyn av regelverken försöker motarbeta den svarta marknaden.
Ett förslag till att minska möjligheterna att smita undan skatt i branscher såsom taxi, restaurang, frisör, där fusk är ganska utbrett, har lanserats av Branschsaneringsutredningen (SOU 1997:111). Förslaget går ut på att ett system med licensavgifter utarbetas och införs. Licensavgiften fastställs utifrån antalet taxibilar och deras utnyttjandegrad. Inom restaurangnäringen baseras den på antalet bord, öppettider och läge. Licensavgiften är i deras förslag ingen ersättning för de normala skatterna, utan lägger ett golv för hur mycket skatt som betalas in. Redovisas moms, inkomstskatt, arbetsgivaravgifter, etc för högre belopp än licensavgiften räknas den redan inbetalda avgiften av innan den slutliga skatten betalas. Därmed kommer alla företag i en bransch att åtminstone betala licensavgiften, och den snedvridande konkurrensen kan därmed minska. Skattemyndigheternas kontrollmöjligheter ökar dramatiskt med ett sådant här system.
En annan, mer långtgående variant, är att bara ta ut en licensavgift, och inga ytterligare skatter på det aktuella företaget. En sådan modell skulle kanske i än högre grad slå ut den svarta ekonomin i de branscher som omfattas.
Vi anser att branschutredningens förslag borde genomföras på försök i några branscher och på några orter i landet för att utröna om detta är ett verkningsfullt medel att komma åt skattefusket. Samtidigt bör ett system med enbart licensavgifter och ingen övrig beskattning av ett företags vinst och arbetskraft prövas. Därmed kan de olika systemens effektivitet och konse- kvenser jämföras.
Försöksverksamheten bör givetvis beakta olikheterna som finns mellan en stor, medelstor eller liten ort vad det gäller regelverkens utformning, kontroll och de olika förutsättningar de i försöken ingående näringarna har. Vi föreslår därför att försöksverksamheten genomförs på tre olika orter som kan anses representativa för övriga landet. De tre städer som vi föreslår skall ingå i försöket är Stockholm, Västerås och Uddevalla.
Försöket bör pågå i några år samt utvärderas. Visar det sig att båda dessa modeller, eller den ena av dem, är ett verkningsfullt och bra sätt att minska den svarta sektorn och minska den osunda konkurrens som skattefusk innebär så bör den mest lämpliga modellen införas i full skala i hela Sverige.
Stockholm den 27 september 2000
Magnus Jacobsson (kd)
Stefan Attefall (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)