Uppskjuten reavinstskatt vid återinvestering i onoterade företag
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skyndsamt utreda en uppskovsmodell i
reavinstbeskattningen för återinvestering i onoterade bolag.
Motiv för vårt förslag
Riskkapitalförsörjningen till innovationsbaserade tillväxtföretag har
förbättrats under de senaste åren, bland annat i samband med att de nya
listorna SBI-listan och IM- Innovationsmarknaden startats. Trots detta har
unga, tillväxtföretag svårt att i tidiga stadier finna privata riskfinansiärer.
Privat riskkapital till onoterade tillväxtföretag, särskilt i tidiga faser, är
en
knapp resurs i Sverige. Denna kategori företag är av yttersta vikt för
utvecklingen av den ekonomiska tillväxten. Någon skatt som minskar
tillgången på riskvilligt kapital bör därför inte finnas. Reavinstskatten vid
aktieförsäljningar är en sådan skatt. Även om reavinstskatten på aktier inte
kan styras generellt är det viktigt att kapitaltillgången inte minskar i samband
med försäljning och direkt återinvestering. Beskattning bör ske först när
investeraren säljer sitt aktieinnehav och tillgodogör sig vinsten.
I Storbritannien tas inte reavinstskatt ut vid omplaceringar mellan
onoterade aktier inom viss tid. Som onoterade aktier räknas även aktier
noterade på den nya AIM-listan, London Alternative Investment Market,
vilken kan sägas motsvara OTC-listan i Sverige. Inte heller utgår reavinstskatt
vid omplaceringar från börsnoterade till onoterade aktier. Den skatten betalas
först i samband med den slutliga försäljningen av aktierna. Detta ökar
tillgången till riskkapital till mindre bolag.
USA har sänkt sin generella reavinst till 28 procent och halverat den till
14 procent för investeringar i tillväxtföretag. I Sverige är skatten generellt
30
procent. För aktiva investerare är skatten däremot i vissa fall 45 procent.
Effekten av reavinstskatten är att det blir mindre kapital att investera efter
en omplacering, vilket indirekt leder till inlåsning av kapital i äldre företag.
Tillgången på kapital för nya unga företag blir mindre.
Intäktsmässigt för staten innebär den uppskjutna beskattningen endast att
staten förlorar ränta för annars direkt inbetald skatt.
Skatteutskottet behandlade en motion med likartat innehåll under
föregående riksmöte. Utskottets majoritet avstyrkte förslaget i motionen
med följande motivering:
När det gäller yrkandena i vissa motioner om skatteuppskov vid
återinvesteringar i onoterade företag för att gynna dessa företags
riskkapitalanskaffning vill utskottet emellertid nämna att denna fråga har
aktualiserats av Småföretagsdelegationen i betänkandet
Kapitalförsörjning till småföretag (SOU 1998:93). Även den av
kommissionen tillsatta Business Environment Simplificaton Task Force
(BEST) har föreslagit liknande lättnader. Den s.k. Bättregruppen i
Regeringskansliet, som har analyserat Småföretagsdelegationens och
BEST:s olika idéer, har kommit till slutsatsen att en statlig utredning bör
få i uppgift att analysera om en uppskovsmodell i reavinstbeskattningen
för återinvestering i onoterade bolag är en effektiv åtgärd och om en
sådan möjlighet bör införas (Rapport från Bättregruppen, s. 63).
Någon utredning om en uppskovsmodell i reavinstbeskattningen för
återinvestering i onoterade bolag enligt Bättregruppens förslag har inte
tillsatts. Med tanke på riksdagsbehandlingen under förra riksmötet borde
enighet råda om behovet av en utredning enligt Bättregruppens förslag.