Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka
möjligheterna att återinföra ett ROT-bidrag som motverkar svart
arbetsmarknad, skapar sysselsättning och ger mer pengar tillbaka till stat
och kommun än vad som utges i bidrag.
Motivering
Under ett antal år har bidrag för ROT-verksamheten (reparation-, om- och
tillbyggnad) betalats ut. Motivet har varit att stimulera byggbranschen i
den rådande lågkonjunkturen. Bidraget togs bort när bedömningar gjordes
om att marknaden förändrats och stimulansåtgärderna inte längre
behövdes.
För byggbranschen var indragningen av ROT-bidraget en stor besvikelse.
Under många år har den seriösa delen av branschen gemensamt kämpat mot
en allt snabbare tillväxt av en svart sektor. ROT-bidraget var, med sin
konstruktion, ett mycket effektivt vapen mot svartjobb. Visserligen var den
del som tillfördes beställaren av arbetet något för liten för att helt slå ut
den
svarta sektorn men det var en betydande faktor som kraftigt bidrog till att
göra branschen avsevärt vitare.
I branschsaneringsutredarens huvudbetänkande, SOU 1997:111,
konstateras att byggbranschen, och särskilt måleribranschen, är utsatt för
ekonomisk brottslighet av allvarligt slag, och föreslår bland annat att det
införs permanent skattereduktion för vissa arbeten i byggbranschen.
Utredaren stöder sig bland annat på utredningar av Ekobrottskommissionen
och av Svenska Målareförbundet.
En Temoundersökning bland privatpersoner som utfördes 1995-96, visar
att det köptes måleritjänster för två tre miljarder kronor. Av dessa betalades
över 50 procent svart. I takt med att Allmännyttans bostadsbestånd säljs ut
och underhållet i det kvarvarande beståndet lämnas över till hyresgästerna är
risken överhängande att den svarta marknaden ökar ytterligare om inte
incitament för att handla vitt finns.
ROT-bidraget har i nuvarande debatt hamnat under detta med hushållsnära
tjänster, vilket givit debatten en viss slagsida. Detta är olyckligt, då man kan
fråga sig om det är mer klokt att låta den svarta marknaden växa sig stark
istället för att ge dem som i dag handlar svart en drivkraft att tillämpa de
regler som gör samhället mindre brottsligt.
ROT-bidraget har inte belastat skattebetalarna med extra utgifter av
skattemedel. De undersökningar som gjorts över åren har visat att statens
inkomster överstiger den del som ges som bidrag om man även tar hänsyn till
sysselsättningen. Här är några siffror från de undersökningar som gjorts.
Tabell 1: (Taxeringsår Utförandeår Beviljad skatte-
reduktion Nyskapade årsarbeten Nettointäkt för stat och kommun )
Resultatet är således att staten får tillbaka de beviljade subventionerna,
samtidigt som det motverkar den svarta marknadens tillväxt och skapar
arbetstillfällen.