Motion till riksdagen
2000/01:Sk738
av Juholt, Håkan (s)

Skatterabatt för jord- och skogsbrukare


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om möjligheterna till skatterabatt för jord- och skogsbrukare som
skriver bindande bruknings- eller skötselkontrakt.
Motivering
Ägandet av den svenska landsbygdens jord- och skogsbruk
ändrar karaktär i hög hastighet. Gårdarna har blivit objekt,
kapitalstarka personer och företag köper upp allt som blir till
salu. Redan bärkraftiga företag köper till och blir på så sätt än
större. Detta förhållande är naturligtvis på inget sätt en ny
företeelse. Ett beklagligt resultat blir dock att landskapet
utarmas och framför allt ungdomar med intresse för jord- och
skogsverksamhet saknar ekonomiska möjligheter att bjuda
över dessa redan etablerade storföretag.
Utvecklingen mot större och större enheter accelererar. Småskaligheten är
helt på väg att försvinna.
Storskaligheten leder på sikt till utarmning, inte minst av den biologiska
mångfalden. Dagens system omöjliggör i en snar framtid för människor att
arbeta för den biologiska mångfalden. Markerna blir produktionsytor och det
kortsiktiga vinstintresset tar över från det långsiktiga.
Denna förändring av det svenska landskapet för med sig en
rad olika effekter som är värda att närmare studera.
?  Effekterna är rent odemokratiska. Ett litet antal människor kommer
ensamma att äga kontroll över vår försörjning. Dessa kommer i sin tur att
stå i stor skuld till banker. En spridning av ägandet, med mindre
ekonomiskt beroende, gynnar en demokratisk utveckling av landsbygden.
- Småskaligheten gynnar både demokratin (nära beslutsformer), miljön
(mindre risk för rovdrift, närhet mellan producent och konsument) och den
biologiska mångfalden (vänligare brukningsmetoder).
?  Livskvalitet. En livsstil med tusenåriga anor håller på att försvinna.
Sambandet mellan människa kulturlandskap försvinner när staden blir
boplatsen och landskapet enbart ska producera föda.
- Estetiska värden. Det måste vara av samhälleligt intresse att det finns
andra värderingsgrunder än strikt kortsiktig ekonomi när det gäller
jämförandet av en blåsippebacke med en granplantering, en smörbollsäng
med en energiskogsodling, en blåklockehage med en asfalterad
parkeringsplats.
- Kunskapsbortfallet inom praktisk biologi, närhistoria, jordbruksmetoder
med mera torde sakna motstycke i vår svenska historia. Effekterna av detta
är svåra att gissa sig till.
- Kulturvärden såsom byggnader, landskap, och levande kultur - människor,
djur och hantverk - är av nationellt intresse att bevara.
Det krävs aktiva politiska insatser för att bryta denna
utveckling. En offensiv regionalpolitik, måste skyndsamt
kompletteras med konkreta förslag som innebär att man
underlättar för småskaligt och miljövänligt jord- och
skogsbruk.
Ett konkret och handfast sätt är att i än större utsträckning ekonomiskt
gynna de brukare som sätter kultur- och miljöintresset främst. Skatterabatt för
dem som binder sig vid bruknings- eller skötselkontrakt skulle kunna göra
denna brukningsform mer attraktiv och därmed kunna utgöra ett alternativ till
stordriften.
Brukningskontrakt, eller ett bindande skötselkontrakt skulle till exempel
kunna innebära att tidigare blädad skog, skall fortsätta att blädas (alternativt
återställas till äng), dock ej kalavverkas. Riksdagen bör uttala att regeringen,
med berörda myndigheter, beskriver de ekonomiska och ekologiska
konsekvenserna av den föreslagna skatterabatten för brukare som binder sig
vid bruknings- eller skötselkontrakt.

Stockholm den 3 oktober 2000
Håkan Juholt (s)
Lilian Virgin (s)