Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att införa en förenklad bokföring och deklaration för de mindre företagen. Motivering
En frivillig förenklad självdeklaration för i vart fall företagare som driver sin verksamhet som enskild firma och handelsbolag bör införas. Förslag till en sådan frivillig förenklad företagardeklaration i första hand avsedd för mindre tjänsteföretag avlämnade Förenklingsutredningen våren 1999. Förslaget gäller i första hand dem som har företaget som bisyssla. Några verkliga förenklingar för småföretagare i allmänhet, d.v.s. dem med enskild firma och handelsbolag, är inte föreslagna.
Skälet för en sådan förhållandevis omfattande reform är detsamma att flertalet företagare upplever svårigheter i att själva sköta företagets administration. Den allmänna uppfattningen är att det är krångligt och dyrt. Det visar bl.a. en OECD-studie som på SAF:s och Näringsdepartementets uppdrag genomförts av Demoskop. De administrativa kostnaderna är högst för att hantera skattelagstiftningen. Principen måste vara att företagaren själv ska kunna klara bokföring och deklaration från "ax till limpa".
Förenklingsutredningens förslag måste därför förbättras och den förenklade deklarationen utformas utifrån följande utgångspunkter.
Villkoren för att få använda en sådan förenklad variant bör vara att verksamheten omsätter maximalt t.ex. 1,5 miljoner kronor. Den förenklade redovisningsformen bör vidare avse ägare som inte har satsat några större belopp vid starten, inte har några anställda eller fast egendom, d.v.s. ensamföretagare inom tjänstesektorn livsstilsföretag som inte i första hand avser att växa sig stora.
När de vill kan de gå över till den vanliga deklarationen. Företagare som avser att expandera och vill sätta av till expansionsmedel, får använda en vanlig deklaration.
En förenklad bokföring och deklaration bör ha följande inslag:
- Dagens s.k. pärmmetod ska kunna användas vid bokföringen, d.v.s. en kontantmässig redovisning.
- Direktavskrivning upp till i vart fall ett men helst två basbelopp per tillgång, d.v.s. ej periodisering av anskaffningskostnaden i dessa fall.
- Lager och pågående arbeten under ett eller två basbelopp behöver ej heller de tas upp som tillgångar.
- Slopad periodisering vid årsskiften.
- Slopad negativ räntefördelning.
Vidare bör övervägas att i denna förenklade deklaration slopa möjligheten till positiv räntefördelning och i stället medge avsättning till periodiseringsfond med t.ex. 35 procent av årsöverskottet.
Uppfyller företagaren kraven att få förenklad deklaration sätts kryss i avsedda rutor på deklarationen.
I samband med att en sådan förenklad bokföring och deklaration införs bör ett bokförings- och deklarationspaket tas fram med följande delar:
- Ett förslag till mycket enkel kontoplan, kortare eller motsvarande miniversionen av baskontoplanen. I många fall räcker cirka 10 konton för att bokföra och redovisa en enkel verksamhet. Tydliga instruktioner om vad som ska bokföras på olika konton bör medfölja.
- En direkt koppling mellan kontona på denna plan till en deklarationsblankett för verksamheten, dvs. att av kopplingen skall tydligt framgå hur beloppen på kontona förs in på deklarationen och hur den beskattningsbara inkomsten räknas fram: det ska tas först, sedan det, osv. Närmast "övertydliga" definitioner och förklaringar av förekommande begrepp och vad olika rader på deklarationen avser bör bifogas deklarationen.
För utformningen av detta paket, bör skatteförvaltningen kunna ta ansvar. Det förenklar i så fall även för dem.
Flertalet näringsidkares förhållanden är så enkla att de bör kunna använda en förenklad variant utan att för den skull förlora överblicken över den finansiella ställningen i företaget. Denna grupp näringsidkare kan förväntas öka under de närmaste åren. Det är i så fall en positiv och välkommen utveckling för vilken några onödiga hinder inte får finnas.
Delar av inslagen i denna förenklade deklaration bör införas även för aktiebolag. Det gäller t.ex. möjligheten till direktavskrivning.
Behovet av en brett tillämpbar förenklad företagardeklaration är av fundamental betydelse för nyföretagandet vilket även påpekats av Småföretagardelegationen.
Skatteutskottet avvisade under förra riksmötet en liknande motion med motiveringen att något tillkännagivande från riksdagen inte var motiverat då frågor om regelförenklingar för företagare redan väl uppmärksammats. Vi medger att det pågår ett sådant arbete. I grunden handlar det om samhällets tillit till entreprenören. Att prioritera företagsamhet före kontroll. En förenklad deklaration enligt vår beskrivning skulle ge sådana signaler.
Stockholm den 29 september 2000
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)
Marianne Andersson (c)
Ola Karlsson (m)
Inger Strömbom (kd)
Åke Sandström (c)