Motion till riksdagen
2000/01:Sk725
av Sundell, Ola (m)

Torv som biobränsle


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om klassningen av energitorv som biobränsle.
Motiv för mitt förslag
Energitorv är i dag ett betydande komplement i många
värmeverks bränslemix. Med tanke på den ökande efterfrågan
från bioenergimarknaden är det viktigt med alternativ till
skogsråvara, bland annat eftersom eldning med enbart
skogsråvara skulle pressa upp energipriserna i både
producentled och konsumtionsled. I likhet med framför allt
Finland bör Sverige även fortsättningsvis använda sig av torv
för energiändamål. I Sverige är cirka 25 procent, eller 10
miljoner ha, av landarealen täckt av torv. Det är en yta som
motsvarar hela Norrbottens län och gör Sverige till det land
inom EU som har den rikaste tillgången på torv.
Av landets samlade torvmarksareal utnyttjas endast två promille för
torvbrytning, och energitorvens bidrag till landets energibalans uppgår till
fyra TWh. Torven är en växande resurs där uttaget av torv motsvarar ca 20
procent av den årliga tillväxten. En ökning av energiproduktionen till 12
TWh, med torv som energibas, skulle ta i anspråk en täktareal motsvarande
40 000 ha. Torvbruket är koncentrerat till glesbygd i såväl norra som södra
Sverige, och i dessa områden har skapats 1 200 årsarbetstillfällen vid skörd
och förädling av torv. Varje TWh motsvaras av 300 arbetstillfällen.
Torvens status som biobränsle har ifrågasatts med hänvisning till dess
klimatpåverkan. Den påstås därvid vara ett sämre alternativ än skogsbränsle.
Det är dock ett förenklat antagande eftersom torvmyrarnas tillväxt är cirka
fem gånger större än uttaget. Torvbildande miljöer har sedan istiden
ackumulerat kol. Det innebär att när myren växer tar den upp och lagrar kol.
Vidare sker i samband med dikning av torvtäkt en minskning av
metangasutsläppen, och metangas är 20-30 gånger skadligare per viktenhet
än koldioxid ur klimatsynpunkt. Tas dessutom hänsyn till ökad kolbindning i
efterbehandlade torvtäkter kan torvbränsle jämställas med träbränsle ur
kretsloppssynpunkt.
Jämfört med kol, olja och naturgas är torveldning ett miljövänligare
alternativ. Torven som energikälla måste därför jämställas med annan
bioenergi och därmed vid beskattning och tillämpning likställas med övriga
styrmedel. I Nuteks (nuvarande Energimyndigheten) beskrivning av
energiläget i Sverige placeras torv i samma stapel som biobränslen i
diagrammet som anger olika energislag, medan torv i EU-kommissionens
klassificering varken hänförs till biobränslen eller till fossila bränslen. I
dagsläget råder osäkerhet om energitorvens klassning och om enrgitorv
fortsättningsvis skall undantas från koldioxidavgift. Ett undanröjande av
denna osäkerhet skulle ge förutsättningar för tillväxt inom
energitorvbranschen och resultera i positiva sysselsättningseffekter, inte minst
i glesbygd. Med ökad användning av inhemsk bioenergi följer minskad
användning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas till gagn för vår
miljö.

Stockholm den 3 oktober 2000
Ola Sundell (m)