Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt dieselskatt.
Motiv för vårt förslag
Dieselskatten måste sänkas, inte höjas som regeringen
föreslagit. Åkeribranschen befinner sig redan innan höjningen
i ett prekärt läge med höga skatter som urholkar de svenska
transportföretagens konkurrenssituation. Att i det läget höja
skatten på diesel ytterligare innebär att svenska
arbetstillfällen kommer att hamna utomlands - antingen på
grund av utflaggning av svenska åkerier eller för att utländska
åkerier tar jobben.
Det är arbetstillfällen som vi så väl behöver och som dessutom har en klar
regionalpolitisk dimension. De som bor längst bort är mest beroende av
transporter till konkurrenskraftiga priser. En skattehöjning får till följd att
det
blir än dyrare att transportera från de inre delarna av Norrland.
Undersökningar visar att nio av tio åkerier känner av den hårdnande
konkurrensen från utländska åkerier. Som den främsta orsaken anges att de
utländska åkerierna kunde erbjuda lägre priser. Problemen med den allt
hårdare konkurrensen förvärras ytterligare om förslaget om
dieselskattehöjning blir verklighet. Redan innan höjningen har svenska
åkerier kostnader som ligger cirka 20 procent över konkurrentländernas. Att i
det läget lägga förslag på ytterligare skattehöjningar verkar dåligt
genomtänkt.
Även för miljön får skattehöjningen negativa konsekvenser. Redan i dag
tankas de utländska lastbilarna så mycket det går utanför Sveriges gränser.
Den svenska miljödieseln, som är renast i Europa, ersätts med utländsk diesel.
Den utländska är smutsigare än den svenska miljödieseln varför miljön
kommer att skadas av ökade utsläpp av skadliga ämnen. Skattehöjningen
kommer således att leda till ökade utsläpp, färre jobb, dyrare transporter och
den drabbar dem som har de längsta avstånden till marknaden hårdast.
De branscher som framför allt kommer att drabbas är skogsindustrin och
livsmedelsnäringen. Skogsbruket är den stora beställaren av transporttjänster i
vårt land, varför skattehöjningen direkt slår mot skogsbrukets netto. Framför
allt i de inre delarna av Norrland innebär höjningen att den så kallade
nollzonen flyttar närmare kusten, och importen av virke ökar. De delar av
Sverige som redan har problem med minskande befolkning och låg
marknadsförsörjning drabbas därmed hårdare än övriga delar.
Vidare har transportföretaget som är beläget på landsbygden en
nyckelfunktion för övriga som bor ute i bygderna. Snöröjning, sandning och
andra servicefunktioner som åkeriet utför gör det möjligt för andra
näringsidkare att vara kvar. Stänger åkeriet sin verksamhet stänger man också
bygden eller byn.