Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om turistnäringens förutsättningar.
Motiv för mitt förslag
Turistnäringen är en av få näringar i glesbygden i allmänhet
och fjällområdet i synnerhet som har förutsättningar för
framtidstro, sysselsättning och expansion i en region med hög
arbetslöshet. Om nödvändiga åtgärder vidtas är turismen en
bransch med stora framtidsmöjligheter.
Vi har många fördelar, men det finns också ett antal nackdelar som bör
åtgärdas.
Fördelarna är vår vackra natur, vår vildmark, fiskevatten och en
infrastruktur som tillåter tillväxt utan trängsel. Det finns outnyttjade
resurser i
form av anläggningar, hotell, stugbyar och upplevelsemöjligheter för alla
intressen, såväl sommar som vinter. dessutom finns tillgänglig arbetskraft.
Sammantaget kan man säga att det finns en stor kapacitet som borde
utnyttjas bättre och som skulle kunna ge många nya jobb och bidra till en
positiv utveckling i den del av landet, där inte högkonjunkturen fått fäste.
Hur skall vi då kunna skapa framtidstro hos dessa företag som till största
delen är små?
Turisterna är lättrörliga och priskänsliga och söker sig till de destinationer
som ständigt utvecklas och har konkurrenskraftiga priser. Turistföretagen
behöver därför konkurrenskraftiga förutsättningar.
Sverige har en extremt hög arbetsgivaravgift som sätter den
personalintensiva turistnäringen i en mycket svår situation ekonomiskt.
Konkurrenssituationen med näraliggande anläggningar i Norge är nästan
omöjlig med en arbetsgivaravgift på 33 procent jämfört med Norges 0-14
procent. Därtill har Norge ingen moms på skidliftar, hotellverksamhet m.m.,
vilket ytterligare är en försvårande omständighet. Skillnaderna med Finland är
mindre, men ändå betydande.
Investeringarna i branschen är långsiktiga och kommer endast till stånd om
spelreglerna är tydliga, stabila och långsiktiga. Utan nyinvesteringar minskar
tillströmningen av turister och risken för ökad arbetslöshet uppstår.
Den mycket avlägsna nordliga lokaliseringen med besvärliga
väderförhållanden, som medför stora avstånd och låg befolkningstäthet borde
vara tillräckliga skäl för att stödja turistnäringen för avståndsberoende
merkostnader.
Framtidstro, investeringskraft och välbehövlig sysselsättning för
människor i en region med hög arbetslöshet måste på allt sätt stimuleras. I
denna personalintensiva bransch bör regeringen se över möjligheterna att
sänka arbetskraftskostnaderna och mervärdesskatten.