Motion till riksdagen
2000/01:Sk701
av Saarinen, Ingegerd (mp)

Koldioxidskatten


Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att drivmedel och bränslen producerade ur koldioxidneutral
råvara ej bör belastas med koldioxidskatt.
Motivering
Det är självklart att bränslen som inte innehåller svavel inte betalar
svavelskatt. Det är också självklart att förnyelsebara bränslen i fast form
(ved/träflis) är undantagna från koldioxidskatt. Det borde vara lika
självklart att koldioxidskatt inte skall betalas för flytande och gasformiga
bränslen som är producerade från förnyelsebara råvaror eller avfall.
Så är dock inte fallet med dagens lagstiftning. I lagen om skatt på energi
(SFS 1994:1776) finns inget som helst undantag från koldioxidskatt för
varken förnyelsebara drivmedel, såsom etanol, eller förnyelsebara bränslen
för uppvärmningsändamål, till exempel bio-oljor. Dock finns det ett
drivmedel som är helt undantaget från energi- och koldioxidskatt, nämligen
metan framställt med biologiska processer, s k biogas.
Idag finns det även teknik för att producera ytterst rena bränslen ur
biomassa och olika typer av avfall. Bland annat kan metanol, etanol, vätgas
och högrena paraffiner produceras.
Så kallade pilotprojektsdispenser är den enda vägen idag att undvika
koldioxidskatt på förnyelsebara drivmedel. En pilotprojektsdispens är ett
tidsbegränsat undantag från energiskatt och koldioxidskatt.
Bränslen för uppvärmning från förnyelsebara råvaror slipper såväl
koldioxidskatt som energiskatt om molekylerna innehåller andra atomer än
kol och väte. Ett sätt att undvika skatt för förnyelsebara bränslen för
uppvärmning är således att se till att de inte är för rena, alternativt att
medvetet "förorena" dem med andra ämnen än kol och väte.
Förnyelsebara produkter är inte samma sak
som koldioxidneutrala produkter
Begreppen förnyelsebara produkter och koldioxidneutrala produkter är
inte helt oproblematiska. Även förnyelsebara drivmedel kan produceras
med metoder som innebär tillförsel av fossil energi eller fossila produkter,
eller utsläpp av växthusgaser. Detta är till exempel fallet om vin
destilleras till etanol med hjälp av fossil eldningsolja.
Omvänt kan olika typer av avfall, som i vissa fall kan ha sitt ursprung i
fossila produkter, omvandlas till bränslen. Om man förutsätter att alternativet
är deponering, så är nettoeffekten av att använda avfall för produktion av
bränslen ändå en nettominskning av utsläppen av växthusgaser, som är lika
stor som om motsvarande energimängd icke-fossila råvaror skulle användas.
Förslag till ny paragraf i lagen om skatt på
energi (1994:1776)
En lämplig ny paragraf att placera i t ex 2 kap i lagen om skatt på energi
skulle kunna lyda som följer: "Koldioxidskatt skall ej betalas för bränslen
och motorbränslen som huvudsakligen är koldioxidneutrala. Den totala
insatsen av fossil energi i form av råvara, direkta insatsmedel för
framställning av råvara, samt direkta insatsmedel i produktion, ska inte
överstiga en tredjedel av den kemiskt bundna energin i bränslet. Avfall
räknas inte som fossil energi.
Summan av energiskatt och koldioxidskatt skall dock ej understiga
miniminivån enligt EU-direktiv 92/82/EEC."
Statsfinansiella konsekvenser
Med generella villkor för alternativa drivmedel och bränslen stimuleras
innovation och nyskapande inom branschen, och ny ekonomisk aktivitet
skapas därmed i Sverige.
Förslaget kommer på kort sikt inte att ha några statsfinansiella
konsekvenser, eftersom det idag inte finns några producenter av alternativa
drivmedel som kan konkurrera med fossila drivmedel om de behöver betala
energiskatt i nuvarande omfattning. Förslaget är därför främst intressant på
grund av den nya teknik som kan utvecklas när skatteförhållandena för
förnyelsebara drivmedel är förutsägbara.
På lång sikt finns det andra positiva statsfinansiella konsekvenser. Även
om statskassan inte får in koldioxidskatt för förnyelsebara bränslen, så slipper
samhället också stora utgifter för andra åtgärder för att minska utsläppen av
koldioxid. De nya industrier som skapas kommer framför allt att skapas i
glesbygd. Dessa industrier kommer att bredda näringslivet, och därmed också
bredda skattebasen. De långsiktiga statsfinansiella effekterna kan hanteras
inom ramen för en skatteväxling.

Stockholm den 2 oktober 2000
Ingegerd Saarinen (mp)