Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att drivmedel och bränslen producerade ur koldioxidneutral råvara ej bör belastas med koldioxidskatt. Motivering
Det är självklart att bränslen som inte innehåller svavel inte betalar svavelskatt. Det är också självklart att förnyelsebara bränslen i fast form (ved/träflis) är undantagna från koldioxidskatt. Det borde vara lika självklart att koldioxidskatt inte skall betalas för flytande och gasformiga bränslen som är producerade från förnyelsebara råvaror eller avfall.
Så är dock inte fallet med dagens lagstiftning. I lagen om skatt på energi (SFS 1994:1776) finns inget som helst undantag från koldioxidskatt för varken förnyelsebara drivmedel, såsom etanol, eller förnyelsebara bränslen för uppvärmningsändamål, till exempel bio-oljor. Dock finns det ett drivmedel som är helt undantaget från energi- och koldioxidskatt, nämligen metan framställt med biologiska processer, s k biogas.
Idag finns det även teknik för att producera ytterst rena bränslen ur biomassa och olika typer av avfall. Bland annat kan metanol, etanol, vätgas och högrena paraffiner produceras.
Så kallade pilotprojektsdispenser är den enda vägen idag att undvika koldioxidskatt på förnyelsebara drivmedel. En pilotprojektsdispens är ett tidsbegränsat undantag från energiskatt och koldioxidskatt.
Bränslen för uppvärmning från förnyelsebara råvaror slipper såväl koldioxidskatt som energiskatt om molekylerna innehåller andra atomer än kol och väte. Ett sätt att undvika skatt för förnyelsebara bränslen för uppvärmning är således att se till att de inte är för rena, alternativt att medvetet "förorena" dem med andra ämnen än kol och väte.
Förnyelsebara produkter är inte samma sak som koldioxidneutrala produkter
Begreppen förnyelsebara produkter och koldioxidneutrala produkter är inte helt oproblematiska. Även förnyelsebara drivmedel kan produceras med metoder som innebär tillförsel av fossil energi eller fossila produkter, eller utsläpp av växthusgaser. Detta är till exempel fallet om vin destilleras till etanol med hjälp av fossil eldningsolja.
Omvänt kan olika typer av avfall, som i vissa fall kan ha sitt ursprung i fossila produkter, omvandlas till bränslen. Om man förutsätter att alternativet är deponering, så är nettoeffekten av att använda avfall för produktion av bränslen ändå en nettominskning av utsläppen av växthusgaser, som är lika stor som om motsvarande energimängd icke-fossila råvaror skulle användas.
Förslag till ny paragraf i lagen om skatt på energi (1994:1776)
En lämplig ny paragraf att placera i t ex 2 kap i lagen om skatt på energi skulle kunna lyda som följer: "Koldioxidskatt skall ej betalas för bränslen och motorbränslen som huvudsakligen är koldioxidneutrala. Den totala insatsen av fossil energi i form av råvara, direkta insatsmedel för framställning av råvara, samt direkta insatsmedel i produktion, ska inte överstiga en tredjedel av den kemiskt bundna energin i bränslet. Avfall räknas inte som fossil energi.
Summan av energiskatt och koldioxidskatt skall dock ej understiga miniminivån enligt EU-direktiv 92/82/EEC."
Statsfinansiella konsekvenser
Med generella villkor för alternativa drivmedel och bränslen stimuleras innovation och nyskapande inom branschen, och ny ekonomisk aktivitet skapas därmed i Sverige.
Förslaget kommer på kort sikt inte att ha några statsfinansiella konsekvenser, eftersom det idag inte finns några producenter av alternativa drivmedel som kan konkurrera med fossila drivmedel om de behöver betala energiskatt i nuvarande omfattning. Förslaget är därför främst intressant på grund av den nya teknik som kan utvecklas när skatteförhållandena för förnyelsebara drivmedel är förutsägbara.
På lång sikt finns det andra positiva statsfinansiella konsekvenser. Även om statskassan inte får in koldioxidskatt för förnyelsebara bränslen, så slipper samhället också stora utgifter för andra åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid. De nya industrier som skapas kommer framför allt att skapas i glesbygd. Dessa industrier kommer att bredda näringslivet, och därmed också bredda skattebasen. De långsiktiga statsfinansiella effekterna kan hanteras inom ramen för en skatteväxling.
Stockholm den 2 oktober 2000
Ingegerd Saarinen (mp)