Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avdragsrätt för sponsring av kulturevenemang och konstinköp. Motiv för mitt förslag
Känsla och fantasi i kommunikationen med kunder och personal blir allt viktigare för företag. I många verksamheter är konst och kultur ett attraktivt komplement till andra sätt att skapa kommunikation med kvalitet. Det finns därmed goda förutsättningar för ett positivt klimat för näringslivets satsningar på kultur och konst. Dagens skatteregler diskriminerar emellertid kultursponsring och konstinköp.
Det går utmärkt bra för ett företag att köpa maskiner, stolar och bord och göra skattemässiga avdrag. Skulle företaget däremot i stället välja att köpa in en tavla så går det med stor sannolikhet inte att dra av mot skatten. Vill man utforma en god arbetsmiljö på kontoret som motiverar och inspirerar med en stol som är speciellt utformad och hantverksmässigt gjord, går den att dra av skattemässigt men vill man skapa en inspirerande miljö med ett målat konstverk med ram omkring så försämras möjligheterna till skatteavdrag drastiskt. Det går bra för företag att ordna jippon av olika slag, men det riskerar att bli betydligt mer kostsamt att sponsra ett kulturellt evenemang.
Ett blomstrande kulturliv är en väsentlig kvalitet i ett samhälle. Ett positivt kulturklimat betraktas som en tillgång i många sammanhang. Det är därför av värde att även skatteregler bidrar till ett positivt kulturklimat. Näringsverksamhet och kultur sammanflätas alltmer och att dra gränser blir alltmer konstlat.
Att företag är villiga att satsa på ett kulturevenemang - även om man inte kan räkna hem varenda krona - måste ses som positivt och uppmuntras. De skatteavdrag som i dag medges utgår ofta ifrån bedömningar om exakt vilken reklam företaget "får tillbaka" genom att sponsra t.ex. en konsert, vilket lätt uppfattas som kineseri och bidrar till negativ syn. Kulturevenemangets nytta för affärsverksamheten ifrågasätts. Sponsring av ett evenemang kanske företaget gör med ett långsiktigt helhetssyfte och inte för att få samma omedelbara effekt som direktreklam i brevlådor. Det finns risker med att sponsra ett kulturprojekt eller köpa ett konstverk i den meningen att det inte ger den reklam och goodwill hos kunder som det var tänkt. När det gäller konstverk såsom tavlor, utgår dagens skatteregler från att det är evig värdestegring och avdrag därmed omotiverade.
Skattereglerna måste anpassas till nya sätt att kommunicera. Kostnader för inköp av god konst eller kulturevenemang får inte sättas i strykklass i jämförelse med andra inköp. Det skall vara glädjande att kulturverksamheter ges ett värde och kan ge försörjning. Att känsla, kvalitet, konst och kultur blir en naturlig del i olika verksamheter bör stödjas och inte stävjas.
Stockholm den 2 oktober 2000
Anna Lilliehöök (m)