Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bättre förutsättningar för restaurangnäringen.
Motiv för vårt förslag
I december 1990 fattades beslut, två veckor före ikraftträdandet, om att
mervärdesskatten på restaurangerna skulle fördubblas från den 1 januari
1991. Vi kan nu konstatera det helt orimliga i att branschen aldrig fick
möjlighet att hinna anpassa sig till de nya förutsättningar som detta beslut
ledde till.
Lunchkupongerna skulle beskattas. Representationsavdragen försämrades.
Vi upplevde också en av de svåraste lågkonjunkturerna Sverige varit inne i
under modern tid. Ganska snart resulterade problemen som uppstått i över
1.000 restaurangkonkurser. Det var ofta välskötta familjeföretag som föll.
Efter hand har förändringarna pressat restaurangföretagen mycket hårt med
låg lönsamhet, ojämn kundtillströmning och sviktande investeringsförmåga
som följd.
Hårda skatter, tunga arbetsgivaravgifter och orättvisa förutsättningar
jämfört med cateringbolag, gatukök m.fl. leder till en konkurrenssnedvridning
som seriösa restaurangföretag har svårt att klara.
De gamla skånska gästgivaregårdarna med sina höga kulturvärden och
gediget goda rika matkultur utgör exempel på ekonomiskt tungt pressade
företag. I våra städer finns också många gamla fina restauranger som i dag har
det tufft.
Vi är övertygade om att denna bransch liksom turismen skulle kunna skapa
många nya arbetstillfällen. Lika övertygade är vi om att såväl kommuner som
staten skulle kunna få ökade skatteintäkter från denna bransch, om så sker.
Men om detta skall bli möjligt krävs ett nytänkande och förändrade nivåer
på skatter och avgifter.
Vi anser att det nu är hög tid att besluta om lättnader för såväl
restaurangnäringen som dess gäster:
- Momsen bör nu kunna sänkas till matmomsnivå.
- Elskatten bör sänkas till samma nivå som industrin har.
- Avdragsrätten vid representation bör höjas till en mera rimlig nivå.
Det är inte heller rimligt att restaurangerna tvingas köpa in öl, vin och
sprit till konsumentpriser.
Då arbetslösheten, trots dagens högkonjunktur, fortfarande är mycket hög
inom branschen, vore det klokt och rimligt att sänka restaurangmomsen och
även lätta på arbetsgivaravgifterna. Därigenom skulle många av branschens
arbetslösa och A-kasseberoende troligen kunna återanställas. Stat och
kommun skulle helt säkert också vinna på en sådan lösning.
Det skulle också kunna leda till bättre arbetsförhållanden för
restaurangägarna. Det är många familjeföretagare inom branschen som nu
tvingas arbeta minst 15 timmar per dygn sju dagar i veckan, beroende på att
man, med den låga lönsamhet som nu råder, inte har råd att anställa den
personal man behöver.
Vi har här pekat på några punkter som är angelägna att åtgärda för att få
till stånd en blomstrande framtida restaurangnäring i Sverige.
Sverige har råd att värna och stärka svensk och skånsk god matkultur som
ofta har sina rötter i 1600-talet, då till exempel många av våra skånska
gästgivaregårdar och landets gamla stadskrogar startades.
Vid skatteutskottets behandling av likartade yrkanden, som framförs i
denna motion, i betänkandet 1999/2000:SkU15, framhöll utskottets majoritet
att Sverige är bundet av gällande EU-direktiv. Enligt dessa skulle inte någon
lägre skattesats än den normala på t.ex. matservering kunna medges. Vi
konstaterar dock att Portugal fått medgivande att sänka mervärdesskatten för
restaurangtjänster. Det borde då vara möjligt för Sverige att göra detsamma.
Utskottet vill i samma betänkande att regeringen, innan ställning tas till
förändringar, skall göra den övergripande planeringen av det framtida
skatteuttaget.
Vi menar att det höga skattetrycket och den höga nivån på momsen lägger
en hämsko på ambitionen och förmågan att utveckla restaurangnäringen och
därmed möjligheten till nya arbetstillfällen. Det finns mycket starka skäl att
genomföra de förändringar vi föreslår i motionen. Det är nu hög tid att
regeringen inser branschens situation och går från planering och till handling.