Motion till riksdagen
2000/01:Sk683
av Andreasson, Kia (mp)

Momsbedrägerier


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen ger den pågående utredningen Översyn
av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir.
1999:10) tilläggsdirektiv att utreda möjligheterna att förhindra
karusellfusk med moms genom förändringar av nuvarande eller införande
av ny lagstiftning.
2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter, om det inte är möjligt att ge den
pågående utredningen Översyn av reglerna om skattskyldighet i
mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10) tilläggsdirektiv, en ny
utredning med uppgift att utreda möjligheterna att förhindra karusellfusk
med moms genom förändringar av nuvarande eller införande av ny
lagstiftning.
Karusellfusk med moms
Karusellfusk med moms har funnits i många år. Fusket har ökat inom EU
och förekommer nu frekvent i alla medlemsländer. Möjligheten till
momsfria varuförsäljningar mellan medlemsländerna underlättar fusket.
Det finns ingen fullständig definition på karusellfusk. I normalfallet
bygger fusket på gränsöverskridande leverans och fakturering av varor. När
riktiga varor används i fusket så är det ofta varor med låg vikt och högt värde,
t.ex. mobiltelefoner, datorer, elektronik, guld etc.
Den enkla, klassiska metoden är att företag köper varor utan moms från ett
annat EU-land som därefter säljer varorna vidare med moms till ett
momsregistrerat företag i det egna landet. Företag två säljer varorna vidare
till
nästa företag, inom eller utom EU. Då slipper företag två att debitera moms
och kan i stället få tillbaka den betalda leverantörsmomsen från
skattemyndigheten. Företag ett går i konkurs eller försvinner på annat sätt
utan att betala in någon moms. Resultatet blir att det är skattebetalarna som
får punga ut med de pengar som utgör "vinsten" av affären. För att försvåra
såväl utredning som bevisning och möjlighet att återkräva momspengarna till
staten så lägger karusellkonstruktören in ett eller flera företag (the
intermediate link) mellan företag ett (the bogus trader) och företag två (the
final link). Med ett sådant upplägg kan varor snurra runt, varv på varv i
karusellen. Företagen som är "the intermediate link" redovisar ofta sin moms
och då med ett litet påslag. "Svartbolagen" (the bogus trader) har ofta kort
livslängd och byts hela tiden ut. I dessa företag finns s.k. målvakter och de
kan ofta inte besvara frågor om verksamhet och någon bokföring finns inte.
Momsförlusterna i de olika medlemsstaterna blir gigantiska.
Mekanismen bakom karusellfusk är att utnyttja möjligheten till momsfria
EU- försäljningar alternativt momsfri export. Genom att konstruera kedjor av
karusellfusk kan aktörerna generera stora momsbelopp på ett systematiskt
sätt. Fusket är svårt att upptäcka då det förekommer både riktiga
varuförsäljningar och fiktiva samt då aktörerna är en blandning av "seriösa"
företag och "svartbolag" samt att transaktionerna sker snabbt och ofta mellan
företag i två eller flera medlemsländer.
SCAF (Anti-Fraud Sub-Committee) har på EU-kommissionens uppdrag
genomfört två studier av momsfusket i medlemsländerna. Detta i syfte att
kartlägga momsfusket och sedan vidta åtgärder för att bekämpa fusket. I den
första studien (VAT Fraud Case Study, SCAF No 178) rapporterade
medlemsländerna respektive lands grövsta momsfusk som upptäckts under år
1995. 479 fall rapporterades, varav 62 från Sverige. Studien kom fram till att
de svaga punkterna i momssystemet ur fusksynpunkt är registrerings- och
återbetalningsförfarandet.
Av SCAF:s studie framgår vidare att endast fem procent av momsfuskarna
var okända för skattemyndigheten när fusket ägde rum. Oftast är det "single
operators" eller företag med få anställda som begår momsfusk.
Faktorer i det svenska momssystemet som underlättar fusk är att
överskjutande moms skall återbetalas för varje period som det redovisas och
att det finns reglerat i lag om skyndsam återbetalning. Tid för utredning är då
begränsad och måste ske omgående. I vissa länder rullas återbetalningen
framåt och kvittas mot senare inbetalningar. Återbetalning kan ske på
kvartals- eller årsbasis. Vidare skall företag vars årsomsättning understiger en
miljon kronor redovisa momsen en gång om året i självdeklarationen. Detta
kan utnyttjas ur fusksynpunkt. Ur EU-synpunkt ligger Sverige i topp vad
avser normalskattesats med våra 25 procent, vilket kan fresta en del aktörer
att flytta delar av fusket till Sverige.
Den andra studien (VAT Fraud Case Study 2 SCAF Document no 60) kom
fram till att karusellfusket med moms orsakar stora momsförluster för EG-
länderna. Karusellfusk är inte längre en enstaka udda fuskvariant. Fusket är
mer utbrett än vad man kan tro. Av de ca 80 fallen som rapporterades i den
andra studien uppgick det genomsnittliga undandragna momsbeloppet till
2,28 miljoner ECU. Det bekräftar att undandragna momsbelopp vid
karusellfusk uppgår till betydligt större belopp än annat momsfusk. Inte minst
medför de avancerade konstruktionerna av detta fusk att det är det mest
allvarliga fusket.
För närvarande pågår en statlig momsutredning, Översyn av reglerna om
skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (dir. 1999:10), men det ingår inte
i denna utrednings direktiv att undersöka möjligheterna att förhindra
karusellfusk med moms genom ändringar i nuvarande lagstiftning. Vi anser
att denna utredning bör ges sådana tilläggsdirektiv och om det inte är möjligt
att regeringen initierar en ny utredning/översyn av problematiken.

Stockholm den 27 september 2000
Kia Andreasson (mp)
Per Lager (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Lars Ångström (mp)
Barbro Feltzing (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Birger Schlaug (mp)