Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av förändringar i skattesystemet.
2 Sammanfattning
- Den ökade internationella konkurrensen och den tekniska utvecklingen
ökar förändringstrycket på de svenska skatterna. Skattebaserna blir allt
rörligare.
- Konkurrentländer sänker skattetrycket trots att de utgår från en lägre nivå
än Sverige.
- Valet står mellan att aktivt och snabbt genomföra förändringar i harmoni
med den nya ekonomin eller tvingas därtill.
3 Sveriges konkurrenskraft
Sveriges konkurrenskraft rankas högt när det gäller vår välutbildade
arbetskraft, våra skickliga företagsledningar och våra framgångsrika
entreprenörer. En tidigt exportinriktad industri och avregleringar inom en
rad områden har format vårt näringsliv till att vara väl rustat i en allt
skarpare konkurrens. Stora resurser läggs ner på forskning och vårt
teknikkunnande är erkänt. Penetrationen av mobiltelefoner och Internet är
internationellt sett mycket hög och vi ligger långt framme inom
biomedicinska områden.
Teknikutvecklingen medför att kunnande och kompetens sprids i allt
snabbare takt och konkurrensfördelarna varar inte lika länge som förr.
Livscykeln för produkter och tjänster är med andra ord avsevärt kortare. Detta
innebär att det försprång som vi haft på en rad områden snart kan vara
inhämtat.
3.1 BNP
Sverige ligger efter många andra länder när det gäller ekonomisk
standard. Det är därför nödvändigt att vi får en hög tillväxttakt för att
hämta igen förlorad välfärd. BNP per capita är högre i många andra
länder; förutom USA ligger en rad länder i EU på en högre nivå än
Sverige, såsom t.ex. Finland, Danmark och Holland.
Medvetenheten om vad som skapar välstånd har ökat. Vår konkurrenskraft
kan förbättras kraftigt när det gäller områden som kan påverkas av politiker.
Skatter är ett sådant område.
3.2 Prisnivån
Skatterna har stor inverkan på vår konkurrenskraft. Hög skattenivå driver
på i form av utflyttningen av företag, människor och kapital. Skatterna
påverkar även prisnivån i landet. Flera studier visar att länder med högre
skatter i allmänhet också har högre priser. Enbart momsen höjer prisnivån
på livsmedel med sex procentenheter jämfört med EU-snittet. Enligt
Handelns Utredningsinstitut motsvarar summan av alla skatter minst 40
procent av priset på en normal varukorg med livsmedel. Än viktigare är
andra skatter. Höga skatter på företagande leder till sämre konkurrens och
högre priser. Att skatter slår igenom på prisnivån innebär att skatter är
mer regressiva än de verkar.
3.3 Internationella råd
En rad internationella organisationer som IMF, OECD och EU har också
rått Sverige att sänka sina skatter. Tillsammans med svenska offentliga
organ som RSV och ISA påtalar även svenska ekonomer och forskare
nödvändigheten av att genomföra strukturellt inriktade skattesänkningar
och ha en långsiktig strategi för skattetrycket. Enligt RSV kan inom
loppet av en tioårsperiod globaliseringen och skattekonkurrensen betyda
ett avbräck i skatteintäkterna på 100 mdr kronor om året.
Skattesystemet är ytterst beroende på de skattskyldigas lojalitet mot sy-
stemet. Enligt RSV bygger skattesystemet "på masslojalitet, d.v.s. att en
övervägande majoritet av befolkningen upplever det som riktigt och rättvist
samt försöker leva efter dess bestämmelser. Det gäller med andra ord att
anpassa skattesystemet efter människorna och inte människorna efter
skattesystemet."
4 Internationaliseringen ökar konkurrensen
Globaliseringen och den tekniska utvecklingen pressar till skarpare
konkurrens. Människor, företag, varor och kapital får en allt svagare
nationell anknytning. Ökad frihandel, snabbare transporter, ny teknik,
bättre utbildning och ökade avregleringar är drivkrafter i
internationaliseringen.
Transparensen ökar konkurrensen i sig. Konkurrensen gäller inte bara
mellan företag och individer utan också mellan olika länder. Prisskillnader
och skillnader i avkastning blir då av stor betydelse och här spelar skattenivån
en viktig roll. Det gäller framför allt skatt på kapital, inkomstskatt för
högutbildade och nyckelpersoner, bolagsskatt och moms vid elektronisk
handel.
För Sveriges del betyder internationaliseringen att vi måste ha
konkurrenskraftiga skatter för att kunna behålla våra framgångsrika företag,
vår attraktiva arbetskraft och vårt kapital. För ett litet land med vårt
geografiska läge och bistra klimat måste andra faktorer väga upp dessa
nackdelar. Några av dessa faktorer är ersättning efter skatt för arbete,
sparande och risktagande.
4.1 Rörliga skattebaser
Vad som går att beskatta kommer till följd av den internationella
konkurrensen att förändras. Rörliga skatteobjekt kommer att söka sig till
lågskatteområden i de fall det inte innebär alltför stora nackdelar. Därför
bör man eftersträva stabila och breda skattebaser som är lågbeskattade.
4.1.1 Människor
Unga högutbildade söker sig alltmer utomlands. Andelen av en årskull
nyutexaminerade akademiker som lämnar landet har under 90-talet
tredubblats. En allt lägre andel kommer tillbaka. Människor med en
internationell arbetsmarknad söker sig överhuvudtaget i högre
utsträckning till länder där lönerna är höga och skatten låg.
I detta sammanhang torde inte bara skatternas storlek spela roll utan även
själva konstruktionen av välfärdssystemet, d.v.s. kopplingen av skatter och
välfärd. Ett skattesystem som till största delen omfördelar inkomsterna under
en människas livstid kommer att uppmana mobila individer att under sin
högproduktiva tid söka sig till lågskatteländer medan incitamentet att bosätta
sig i Sverige torde var större under de perioder man bedömer att man har
fördel av det svenska skatte- och välfärdssystemet. En sådan koppling mellan
skatter och välfärd kan komma att erodera grunden för en långsiktigt hållbar
finansiering av välfärden.
4.1.2 Varor
Höga punktskatter och moms pressar också ut verksamheter från Sverige.
Högre energi-och miljöskatter än konkurrentländer driver ut produktionen
till länder med lägre miljökrav. Vissa varor som är högt beskattade
kommer att handlas i närliggande länder med lägre skatt. Inköp av
alkohol och bilar är exempel på sådana varor, där gränsinköpen ökar i
sådan utsträckning att skatterna pressas nedåt. Höga punktskatter och hög
moms lockar också till smuggling och kriminella verksamheter. E-
handeln till privatpersoner kommer också att vara känslig för hur hög
momsen är på vissa varor och tjänster.
Moms (normalskattesats %)
Sverige 25
Finland 22
Holland 17,5
Storbritannien 17,5
Tyskland 16
Källa: Taxpayers Association 1999
4.1.3 Kapital
Allra rörligast är kapital. Uppgifter finns på att svenskar har cirka 500
mdr kronor i odeklarerat sparande utomlands. Skatt på sparande,
avkastning och reavinster avgör i allt högre grad var kapitalet placeras.
Det påverkar också var människor med höga inkomster vill bo. På så sätt
påverkar kapitalskatterna inte bara det finansiella kapitalet utan också
humankapitalet. Frågan om var framgångsrika och vinstgivande företag
ska lägga sin expanderande verksamhet påverkas på detta sätt av
kapitalskatterna.
4.2 Skattetrycket högst i Sverige
Sverige har ett av världens högsta skattetryck. Vi har mycket höga skatter
på rörliga skatteobjekt såsom sparande, riskkapital och höginkomsttagare.
Vårt välfärdssystem uppmuntrar inte högutbildade och kompetenta
personer att stanna i Sverige under den tid, då de är högproduktiva.
En genomsnittlig svensk aktieägare betalar mer än dubbelt så hög ägarskatt
som motsvarande person i OECD och EU.
4.2.1 Dålig träffsäkerhet
Fördelningspolitiska motiv för att bibehålla skadliga skatter är till stor del
kontraproduktiva. Förmögenhetsskatt, statsskatt och kapitalinkomstskatter
kan till stor del undvikas av resursstarka personer. Människor som är
lojala mot systemet straffas däremot och skattesystemet uppmuntrar dem
inte till att agera på ett sätt som både skulle gagna dem och tillväxten på
lång sikt.
Inkomstberoende taxor i äldrevården, inkomstberoende studiebidrag,
inkomstberoende fastighetsskatt, mycket hög skatt på sparande, straffskatt på
aktiva fåmansbolagsägare, inkomstberoende bostadsbidrag, straffskatt på
kompetens, straffskatt på risktagande o.s.v. är exempel på konstruktioner i
skattesystemet som inte uppmuntrar till agerande som gynnar välfärden.
4.3 Skattesänkningar utomlands
I Tyskland sänks den högsta inkomstskatten från 51 procent till 42
procent år 2005 och skatten för låginkomsttagare från 23 procent till 15
procent. Från år 2001 sänks företagsskatten från 40 till 25 procent.
Dessutom avskaffas reavinstskatten vid företagsförsäljningar från år
2002, vilket underlättar omstruktureringar i näringslivet. Finland har
uttalat en strategi att under en tioårsperiod sänka skattetrycket till
Europanivå. För Sveriges del skulle motsvarande strategi innebära
skattesänkningar på mer än 200 mdr kronor. I USA planerar man att höja
grundavdraget till 8.800 dollar, i Sverige är grundavdraget lite över 8.800
kr. I Europa har flera av de mindre länderna försökt öka sin
konkurrenskraft genom att sänka skatterna. Nederländerna avskaffar nu
också förmögenhetsskatten och har sänkt kapitalinkomstskatten.
Förmögenhetsskatten är redan slopad i de flesta andra länder och
skatterna på reavinster och utdelningar är förmånligare i många länder
inom EU.
Danmark, Belgien, Irland, Storbritannien, Tyskland, Italien, Österrike,
USA, Japan och Nederländerna är några länder som inte tar ut
förmögenhetsskatt.
Källa: Sveriges Industriförbund
5 Strategi för skattesänkningar
Trots smärre skattesänkningar är regeringen en stark försvarare av ett
högt skattetryck. Det saknas en långsiktig strategi för skatternas
utformning. Inga linjer syns i regeringens politik när det gäller hur vi ska
kunna möta den internationella skattekonkurrensen. Det regeringen kallar
strategi begränsar sig till vad som står på sid 32 i budgetpropositionen,
där man skriver:
För ett år sedan presenterade regeringen en strategi för en
inkomstskattereform. Reformen innehåller två delar. Den första delen
består i en kompensation för egenavgifterna. Den andra delen består i att
den nedre skiktgränsen i skatteskalan höjs så att andelen som betalar
statsskatt endast omfattar 15 procent av skattebetalarna.
5.1 Skatteharmonisering ingen lösning
De diskussioner om skatteharmonisering som förs inom EU löser inte
Sveriges problem. Harmonisering av regelverk och administrativa rutiner
är erforderliga men löser inte problemet med en för hög nivå på
skattetrycket. En sund och icke diskriminerande skattekonkurrens är en
förutsättning för att politiker och andra offentliga aktörer ska kunna
motivera och matcha kostnader och intäkter i det offentliga systemet.
Dessutom skulle en skatteharmonisering av skattenivåerna bara bli en
kortvarig lösning på problemet eftersom skattekonkurrensen är global. De
stora skillnaderna i skattesystemens konstruktion och den ekonomiska
vinningen av att ha lägre skatter än omvärlden är så stor för vissa länder i
dag att det blir svårt att motivera dem att delta i skatteharmonisering. Vi
är därför motståndare till att EU får beskattningsrätt.
5.2 Undantagslagstiftning
Det tydligaste tecknet på att regeringen själv inser att skatterna är för
höga är den undantagslagstiftning som regeringen står för. Undantag i
skattesatserna för utländska experter, vissa aktieägare, vissa
fastighetsägare, lägre moms på kollektivtrafik och nedsättning av
energiskatt för industrin är några exempel på att vi har ett generellt för
högt skattetryck. Denna planlösa anpassning till omvärlden där vissa
varor och vissa tjänster får skatteundantag måste ersättas av generellt
lägre skatter som bibehåller solidariteten och inte utgör ett incitament att
undgå skatt.
5.3 Sänk skatterna nu
World Economic Forum har rankat länder när det gäller deras
tillväxtpotential och där kommer Sverige på trettonde plats. Vi har
förbättrat oss men ligger långt efter jämförbara länder som Finland och
Holland.
Tabell: Growth Competitiveness Ranking (plats i tabellen)
Tabell 1: (USA 1 )
Källa: WEF Global Competitive report 2000
Det ekonomiska uppsving som nu råder innebär inte att konjunkturen är
avskaffad. Sverige har fortfarande en mycket stor offentlig utgiftsandel,
som borde vara mycket lägre eftersom vi är inne i en högkonjunktur.
Flera internationella organisationer och andra ekonomiska bedömare, som
regeringen i andra sammanhang lyssnar till, råder Sverige att sänka
skattetrycket. IMF anser att skatterna borde sänkas i Sverige med minst 80
mdr kronor under perioden 2001-2003. De anser att den statliga
inkomstskatten ska sänkas till 15 procent. IMF rekommenderar också sänkta
kapitalskatter för att främja sparande, nyföretagande och investeringar.
5.3.1 Fördröjda effekter
Strukturella förändringar har i regel en kraftfull inverkan på ekonomins
funktionssätt, men de slår igenom på produktion, sysselsättning, priser
m.m. med en viss fördröjning. Det är därför som det är så viktigt att
genomföra förändringar nu.
Vi föreslår bl.a. slopad förmögenhetsskatt, sänkt skatt på utdelningar,
sänkta marginalskatter, kraftigt höjt grundavdrag och nej till höjda miljö- och
energiskatter på företag i Sverige.
5.3.2 Agera aktivt
Morgondagens välfärdsvinnare står att finna bland de länder som aktivt
och snabbt genomför förändringar. Det största hotet mot den
skattefinansierade välfärden är inte skattesänkningar utan ett bibehållet
högt skattetryck. Valet står mellan att aktivt och snabbt genomföra
förändringar i harmoni med den nya ekonomin eller att senare tvingas
därtill.