Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att sänka ölskatten så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås. De svenska bryggeriernas konkurrensvillkor och den höga skatten
I flera år har svenska bryggerier arbetat under svåra och orättvisa konkurrensvillkor. Därför riskerar nu många av Sveriges bryggeriarbetare att förlora sina arbeten. Det beror på att svensk bryggerinäring inte har samma villkor som motsvarande näring i Danmark eller Tyskland. Ölskatten i Sverige är nästan dubbelt så hög som i Danmark och åtta gånger högre än i Tyskland. Den privata införseln är nästan lika stor som Systembolagets försäljning av starköl. Efter det samtidiga öppnandet av Öresundsbron och ökningen av den legala mängd öl en resenär får medföra från annat EU-land har situationen ytterligare förvärrats. Under juli ökade införseln av öl med 20 procent jämfört med förra året medan i Sverige försålt starköl minskade med 9,2 procent. Idag är inte ett högt pris ett effektivt vapen för att begränsa alkoholkonsumtionen.
I tidigare motioner har vi föreslagit en aktiv uppföljning av alkoholskattens effekter samt en beredskap för fortsatt sänkning av den svenska ölskatten om utvecklingen visade att den varit otillräcklig för att minska gränshandel, smuggling och hemtillverkning eller för att ge de svenska bryggerierna neutrala konkurrensvillkor jämfört med de utländska bryggarna. Vi kan i dag konstatera att, precis som vi förutsåg, sänkningen var otillräcklig. Gränshandel och smuggling fortgår med tilltagande styrka. Trots den tidigare lilla skattesänkningen ökar införseln framförallt av starköl. Utvecklingen mot konsumtion av en allt större mängd oregistrerad alkohol fortsätter alltså.
Problemen med en stor, delvis okontrollerad privatimport samt hotet mot bryggerinäringen kvarstår därmed. Den svenska bryggerinäringen sysselsätter cirka 3.700 personer direkt och påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler. Den höga ölskatten kommer att leda till minskad sysselsättning, förlorade skatteintäkter och en ökad kriminalitet.
Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och svenska arbetstillfällen försvaras. Det ligger också i svensk alkoholpolitiks intresse att frestelsen att handla utomlands, smuggla eller tillverka hemma inte onödigtvis förstärks genom orimliga skattesatser på öl.
Det svenska EU-inträdet och nu den fasta förbindelsen över Öresund har drastiskt tillspetsat branschens konkurrenssituation då den svenska ölskatten påtagligt avviker från omvärldens. Det råder en betydande skillnad jämfört med t.ex. Danmark. I Danmark är skatten för samma alkoholstyrka 4:13 SEK/liter och i Tyskland 0:84 SEK/liter. Det tycks också bara vara en tidsfråga innan Danmark, för att klara konkurrensen med tyskt öl, sänker sin skatt ytterligare. Situationen kommer då att bli helt omöjlig för den svenska bryggeriindustrin.
Gränshandeln har enligt vår mening antagit sådana proportioner att det är nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den tidigare genomförda skatteförändringen har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln skall uppnås. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.
Det måste, enligt vår mening, vara så att valet av svenskt eller utländskt öl skall bero på kvalitén på produkten och inte på konkurrenssnedvridande skattesatser som stimulerar gränshandel. Svensk bryggerinäring skall inte ha och har inte behov av några fördelar visavi sina konkurrenter men konkurrensen skall ske på lika villkor. Inte heller är svensk alkoholpolitik betjänt av åtgärder som ger incitament till ökad alkoholförbrukning genom ökad gränshandel, smuggling och hemtillverkning.
Som framgått av det anförda så kan det komma att föreligga ett betydande ekonomiskt bortfall för staten på grund kvarstående stor gränshandel. Dessutom tillkommer problem med bortfallet av arbetstillfällen. Därför måste möjligheten prövas att genom ytterligare skattesänkning komma åt de skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad införsel utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per capita.
Stockholm den 29 september 2000
Leif Carlson (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)