Skatteavdrag för förbättringsarbeten på privatbostäder
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen låter utreda ett tidigarelagt
reavinstskatteavdrag med syfte att omfördela skattebelastningen så att
skattereduktion erhålls i samband med förbättringsåtgärder.
Motivering
Systemet med reavinstskatteberäkning när huset säljs är
mycket krångligt. Reglernas tillämpning varierar i olika
skattedistrikt när man tvingas göra rimlighetsbedömningar av
nedlagda kostnader. Vid arv eller köp av t.ex.
föräldrafastighet är det svårt att reavinstberäkna med dagens
system. Oftast finns enbart alternativet med taxeringsvärdet
1952 x 150%.
De flesta större reparationsåtgärder görs av nyblivna fastighetsägare. En
stor andel är barnfamiljer med ansträngd ekonomi. För dessa skulle ett
reparationsavdrag vid nästa självdeklaration ge ett värdefullt tillskott.
Frestelsen att anlita svart arbetskraft skulle minska, skattekontrollen
underlättas och staten skulle på så sätt få ökade skatteintäkter.
För att möjliggöra ett system med årliga reparationsavdrag krävs en
komplettering av deklarationsblanketten, obligatorisk för alla fastighetsägare.
Där redovisas årligen det uppräknade anskaffningsvärdet respektive
reparationer så att man ser hur mycket kapital som nedlagts i fastigheten.
Taxeringsårets nedlagda kostnader specificeras och totalt ackumulerad
utgående balans anges. Man får på så sätt en fullständig ekonomisk historik
över varje fastighet vilket kan möjliggöra en eventuell fördelning av underlag
till kapitalbeskattning.
Ett nytt system skulle i inledningsskedet innebära ökad administration för
skattemyndigheten. Å andra sidan blir kommande reavinstberäkningar lättare
att hantera. Under den s.k. ROT-perioden har skattemyndigheten tvingats ta
ställning till samma slag av kostnad två gånger - dels i form av ROT-
avdraget, dels i samband med reavinstberäkningen. Med ett system som ovan
skisserats blir det endast ett ställningstagande.
En omläggning av skattesystemet kan införas under en period av flera år.
Det är först det år som avdrag deklareras som fastigheten behöver införas i
systemet. Övergången blir då smidigare och mindre resurskrävande för
skattemyndigheten och mindre dramatisk för fastighetsägaren.
Ett system i likhet med vad som beskrivits ovan får positiva
samhällseffekter. Det leder exempelvis till bättre ekonomisk skattefördelning
för fastighetsägaren, bättre ordning och reda hos fastighetsägare och
skattemyndigheter, inga bedömningsärenden hos skattemyndigheten,
effektivare administration, förstärkt skattekontroll och färre svartjobb. De
ökade skatteintäkterna bidrar på så sätt till finansieringen av den tänkta
skattereduktionen.
Regeringen bör därför få i uppdrag att utreda ett tidigarelagt
reavinstskatteavdrag med syfte att omfördela skattebelastningen så att
skattereduktion erhålls i samband med förbättringsåtgärder. Om man vill ha
oförändrat skatteuttag blir resultatet högre skatt i samband med försäljningen.
De flesta som säljer sin fastighet och kanske väljer annan boendeform är ofta
personer i medelåldern eller däröver med betydligt starkare ekonomi än
barnfamiljerna, och de kan därigenom klara en högre skatt efter försäljningen.