Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av taxeringslagen vad avser skattetillägg. Skattetillägg kan knäcka småföretagare
Skattetillägget för felaktiga avdrag i deklarationen blir många gånger väldigt stort. För mindre företag kan skattetilläggen ibland bli oerhört kännbara. Det är givet att medvetet lämnande av oriktiga uppgifter i deklarationen på något sätt bör beivras. Dock kan man aldrig vara säker på att felen är medvetna, och det kan ifrågasättas om den nuvarande utformningen av taxeringslagen verkligen står i rimlig proportion till begångna fel.
Några exempel:
Företag A påförs skattetillägg (40 %) med 1 112 678 kronor avseende oriktigt underskottsavdrag i samband med ägarbyte. Av gjord utredning framgår att bolaget på grund av ägarbyte inte kan tillgodogöra sig det outnyttjade underskottet från tidigare år med 11 126 785 kronor. Av 5 kap 1 § taxeringslagen framgår att har den skattskyldige i självdeklaration eller annat skriftligt meddelande, lämnat uppgift som befinns oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) påföras honom.
Företag B påförs ett skattetillägg (20 %) med 307 500 kronor avseende oriktigt inrullat underskott från föregående år. Rättat med ledning av kontrollmaterial.
Företag C påförs ett skattetillägg (20 %) med 110 000 kronor avseende felaktigt inrullat underskott från föregående år. Rättat med ledning av kontrollmaterial.
Att skattetillägg påförs efter en lägre procentsats när rättelse skett med ledning av kontrollmaterial beror på att risken för att felet skall passera utan åtgärd är mindre. Beloppsmässigt kan dock skattetilläggen även i dessa fall bli mycket kännbara.
Enligt Riksskatteverkets anvisningar är det den skattskyldige som har bevisbördan i fråga om yrkade avdrag. Däremot är det skattemyndigheten som skall visa att förutsättning föreligger för att påföra skattetillägg, dvs om en oriktig uppgift lämnats beträffande det yrkade avdraget. För att skattetillägg skall kunna påföras i sådant fall måste det således framgå av omständigheterna att oriktig uppgift har lämnats. Däremot finns det ingen skyldighet för skattemyndigheten att bevisa att det föreligger ett uppsåt. Det är således fullt möjligt att bli påförd en avsevärd straffavgift utan att uppsåtet varit att undandra skatt. Speciellt uppseendeväckande blir detta när det gäller små företagare, som rimligtvis inte kan förväntas ha fullständiga kunskaper om den snåriga djungel som skattelagstiftningen är.
Eftersom skattetillägget, enligt vår mening, många gånger dessutom är oskäligt högt i förhållande till det begångna felet bör en översyn av taxerings- lagen i detta avseende ske.
Stockholm den 27 september 2000
Elizabeth Nyström (m)
Maud Ekendahl (m)