Motion till riksdagen
2000/01:Sk632
av Aurelius, Nils Fredrik (m)

Beskattningen av hemtjänster


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att skattekilarna inom den privata
tjänstesektorn elimineras.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om nödvändigheten av att förmånsbeskattningen av familjetjänster
reduceras.
Motiven för våra förslag
Trots en hård beskattning på hemtjänster förekommer viss
företagsamhet på området. I exempelvis Kalmar och
Stockholm, men även på andra platser i landet, erbjuds
privata hemtjänster helt lagligt. Affärsidén är att företag
abonnerar på ett visst antal timmars hemhjälp i veckan och
sedan portionerar ut tjänsterna till de anställda som en
förmån. Tack vare denna service kan de anställda arbeta utan
större störningar. Däri ligger företagets vinst.
Privat hemtjänst är emellertid inte så omfattande som den skulle kunna
vara. I studien Tjänsteföretagens vardag från Företagarnas Riksorganisation
läggs reformer fram som är nödvändiga för att ge den privata tjänstesektorn
en god grogrund. Framtidsutsikterna synes löftesrika: om bara
tjänsteföretagen ges skäliga villkor kan många människor finna sin
anställning där. Framför allt är gäller detta de lågutbildade, vilket har ett
särskilt värde. I takt med att den övriga arbetsmarknaden ställer allt högre
krav på utbildning, kan hemtjänstsektorn hjälpa till med att fånga upp
människor som annars blir hänvisade till arbetslöshet eller svartjobb.
Den svarta sektorn är p.g.a. de oskäliga skatterna avgjort störst.
Riksskatteverket uppskattar att enbart svartstädningen omsätter omkring en
miljard kronor varje år. När man använder sig av den abonnerade tjänsten
som nämns i motionen, betalar den anställde c:a 100 kronor per timme - i
skatt! Inte ett öre av de pengarna tillfaller alltså den som utför tjänsten
eller
dennes företag. Alltjämt är det alternativet billigare än att den anställde på
eget initiativ väljer privat legal hemtjänst, något som i dag är ekonomiskt
oförsvarbart för de flesta.
Vänder man sig i stället till den svarta marknaden, torde priset för
hemtjänst ligga på omkring 70 kronor per timme. Än lägre är de kommunala
taxorna. Den som får hjälp med barnpassning via kommunen erbjuds med den
stundande maxtaxan ett pris om högst 1140 kronor per månad. För den som
behöver sex timmars barnpassning per dag varje vardag motsvarar det ett pris
på knappt tio kronor i timmen. I och med att den anställde har laglig rätt till
bl.a. ersättning för vård av sjukt barn, innebär förmånen med
företagssubventionerad hemtjänst inte något alternativ för den anställde. För
företaget kan det däremot vara av stort värde att den anställde finns kvar på
plats. Den anställde kan ändå tvingas att avböja eftersom denne i de flesta fall
förlorar alltför mycket på att gå till arbetet. En möjlighet att lösa det här
problemet vore att fastställa ett schablonbelopp som grund för
förmånsbeskattningen. Detta skulle förslagsvis kunna sättas till 100 kronor i
timmen.
En stor brist i dag är att de regler som skall ligga till grund för
förmånsbeskattning är så oklara. Ett tjänsteföretag som erbjuder
hushållstjänster brukar debitera en serviceavgift för att täcka kostnader för
bl.a. avtalsskrivande, besiktningar och uppföljningsmöten. Rimligen borde
inte bara den direkta kostnaden för hushållstjänsten utan också
serviceavgiften betraktas som en företagsrelaterad kostnad. Därmed borde
även momsen vara avdragsgill för företaget. Skattemyndigheten förefaller i
dagsläget inte dela denna bedömning.
Om skattekilarna minskade och större klarhet kunde skapas beträffande
förmånsbeskattningen borde ett stort antal legala hushållstjänster kunna
skapas, samtidigt som svartarbetet skulle minska i motsvarande mån. En
sådan förändring skulle vara lönsam också för staten.

Stockholm den 26 september 2000
Nils Fredrik Aurelius (m)
Ola Karlsson (m)