Sammanfattning
Fastighetsskatten är en orättfärdig skatt som tas ut utan hänsyn till människors förmåga att betala. Sverige skall inte ha skatter som driver människor från sina hem och som gör att många av de människor som kan bo kvar har mycket begränsade resurser kvar efter att skatten är betald.
Fastighetsskatten utgör i dag en stor del av boendekostnaderna oavsett upplåtelseform. Taxeringsvärdena har varit frysta sedan 1997 och frysningens upphörande 2001 kommer att innebära kraftiga skattehöjningar för många både avseende fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Vi vill därför att höjda taxeringsvärden inte skall kunna ligga till grund för höjd fastighetsskatt. Skatten skall beräknas utifrån 1997 års taxeringsvärden. I de områden där prisutvecklingen leder till sänkta taxeringsvärden skall de lägre värdena gälla. Fastighetsskatten skall sänkas till 1,0 procent för småhus och till 0,7 procent för flerfamiljshus av det oförändrade eller lägre taxeringsvärdet 2001. Fastighetsskatten skall därefter avvecklas successivt. Endast halva markvärdet skall ligga till grund för beräkningen. På sikt skall markvärdet helt avskaffas som underlag för fastighetsskatt. Sambeskattningen slopas omedelbart samtidigt som gränsen för skatteplikt skall höjas till 1,5 miljoner kronor. Förmögenhetsskatten skall avvecklas från och med 2002.
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen beslutar att höjningar av taxeringsvärden inte får ligga till grund för uttag av fastighetsskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.1
2. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten för år 2001 skall utgå med 1,0 procent för småhus och med 0,7 % för flerbostadsfastigheter. 1
3. Riksdagen beslutar att en successiv avveckling av fastighetsskatten skall genomföras i enlighet med vad som anförs i motionen.
4. Riksdagen beslutar att endast halva markvärdet skall ingå som beräkningsunderlag för fastighetsskatten i enlighet med vad som anförs i motionen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att hela markvärdet på sikt skall exkluderas från beräkningsunderlaget.
6. Riksdagen beslutar att sambeskattning av makes/makas förmögenhet skall upphöra och att gränsen för skatteplikt höjs till 1,5 miljoner kronor inkomståret 2001.1 7. 1 Yrkandena 1, 2 och 6 hänvisade till FiU.
Den orättfärdiga fastighetsskatten
En orättfärdig och oförutsägbar skatt
Fastighetsskatten är en orättfärdig skatt eftersom den tas ut utan hänsyn till betalningsförmåga. Principen att skatt bara skall betalas av den som har tillräcklig bärkraft är satt ur spel. Skatten slår mycket hårt mot människor med låga inkomster som bor i områden med höga taxeringsvärden. Den kan till och med innebära att människor måste lämna sina hem.
Ökade taxeringsvärden kommer att resultera i att många får en kraftigt höjd fastighetsskatt även om skattesatsen sänks till 1,2 procent. Många människor har köpt ett småhus för en mycket blygsam summa pengar. Prisstegringen i området och därmed ett ökat taxeringsvärde slår då mycket hårt. Många äldre drabbas eftersom de har "pensionssparat" i sitt boende. I dag tvingas de betala en hög fastighetsskatt med låga pensioner.
Dagens system har lett till en oförutsägbarhet i boendet. En familj som köper ett hus och planerar att låta barnen växa upp i det och att själva få åldras där kan inte vid köpet förutse de framtida kostnaderna för boendet. Om orten blir attraktiv och priserna stiger, höjs fastighetsskatten utan hänsyn till de boendes förmåga att bära skatten. Det är orimligt att människor skall tvingas lämna sina hem för att de inte har råd att betala fastighetsskatten.
Utöver fastighetsskatten behöver allt fler betala ytterligare en skatt på sitt boende, nämligen förmögenhetsskatten som utgår med 1,5 procent på förmögenheter över 900 000 kronor. Dessutom finns en regel om sambeskattning för makar som innebär att den sammanlagda förmögenheten överstigande 900 000 kronor är föremål för förmögenhetsbeskattning.
Boendet beskattas således, för många hushåll, både som konsumtion och kapital och medför orimligt höga skattebördor. Moderata samlingspartiet vill avveckla förmögenhetsskatten och slopa sambeskattningen omedelbart.
Vem betalar fastighetsskatt?
Fastighetsskatten drabbar alla boendeformer i Sverige. Bostadsrättsföreningar betalar skatt på värdet av fastigheten. För hyresrätter gäller i regel att cirka en månadshyra utgörs av fastighetsskatt. För småhusägare varierar fastighetsskatten mycket beroende på var fastigheten är belägen men alla betalar skatt för att bo i sitt hus. Beräkningar visar att skatter och avgifter utgör ca 60 procent av den totala produktionskostnaden för en bostad. Vidare gör kombinationen av konsumtions- och kapitalskatt att ca 65 procent av hyran i en nybyggd lägenhet kan härledas till skatter.
Fastighetsbeskattningen i dag och i morgon
En tickande bomb
Beskattningens andel av de löpande boendekostnaderna har ökat dramatiskt det senaste decenniet. För flerbostadshusen har den fördubblats och för egnahemsboende tredubblats. I sin nuvarande form infördes den statliga fastighetsskatten i mitten på 1980-talet. Motiven var statsfinansiella då skatten skulle finansiera ökade bostadssubventioner. I dag är dessa subventioner borttagna, men fastighetskatten består och är i dag en säker inkomstkälla för staten.
För hushållen är dock fastighetsskatten en stor och oförutsägbar utgift. Under 90-talet har skattesatsen ändrats flera gånger. År 1996 höjdes fastighetsskatten till 1,7 procent samtidigt som taxeringsvärdena höjdes dramatiskt. Fastighetsskatt beräknas för närvarande som 1,5 procent av taxeringsvärdet. Ett basvärde fastställs för småhusen vid en allmän fastighetstaxering. Basvärdet är 75 procent av marknadsvärdet. Detta basvärde multipliceras med ett omräkningstal och resulterar i taxeringsvärdet. För omräkningen är Sverige indelat i olika värdeområden. Prisnivån på sålda hus inom ett värdeområde påverkar taxeringsvärdena på alla hus inom värdeområdet.
Taxeringsvärdena har varit frysta sedan 1997. Från årsskiftet 2001 upphör frysningen och taxeringsvärdena kommer att baseras på nya och för många kraftigt höjda marknadsvärden om inget görs. Fastighetsskatten är skatt på en fiktiv avkastning på husets taxeringsvärde utan koppling till någon verklig inkomst. Stigande marknadsvärden gör att skatten stiger till helt oacceptabla belopp för många människor.
Fastighetsbeskattningskommitténs förslag
Fastighetsbeskattningskommittén kom under maj i år med ett betänkande, SOU 2000:34, Likformig och neutral fastighetsbeskattning, där den föreslår fortsatta höjningar av fastighetsbeskattningen, men i förändrad form. Några sänkningar hade utredningen inte kunnat föreslå eftersom regeringens direktiv var att "de förslag som läggs fram av kommittén skall vara kostnadsmässigt neutrala för den offentliga sektorn". Moderata samlingspartiet valde att inte delta i utredningen eftersom direktiven omöjliggjorde varje genomförande av vår politik.
Kommittén föreslog att frysningen av taxeringsvärdena skall upphöra, vilket skulle innebära en skattechock för många hushåll. Kommittén föreslog därför en begränsningsregel för att mildra effekten. Begränsningsregeln innebär att ingen skall betala mer än sex procent av sin inkomst om vissa givna förutsättningar är uppfyllda.
Vissa förutsättningar avseende fastighetens värde och inkomstens storlek måste dock vara uppfyllda för att en familj skall omfattas av regeln. Inte heller gäller regeln för fritidsfastigheter utan enbart för permanentbostäder.
Vår kritik
Moderata samlingspartiet anser att ett skattesystem skall uppfylla två grundkrav: Det skall vara begripligt för den som betalar skatten och det skall vara stabilt så att inte plötsliga förändringar skakar sönder den skattskyldiges ekonomi. Ett införlivande av Fastighetsbeskattningskommitténs förslag skulle innebära komplicerade och svåröverskådliga regler.
Efterfrågan på småhus har utvecklats olika i skilda delar av Sverige. Efterfrågan och därmed också prisuppgången har varit mycket kraftig i vissa delar av landet. Där taxeringsvärdena höjs kommer även fastighetsskatten att öka rejält. I dessa fall är det priset på marken, inte bostadens beskaffenhet, som styr värdeökningen. Människor som har bott hela sitt liv i dessa områden, ofta under knappa ekonomiska förhållanden, drabbas hårt av en hög fastighetsskatt.
För områden med sjunkande marknadsvärden kommer ändrade taxeringsvärden att innebära sänkningar av fastighetsskatten. Det är bra med lägre fastighetsskatt. Dagens system resulterar dock i orimliga regionala skillnader. Områden med tillväxt och inflyttning genererar höga marknadspriser på bostäder och därmed hög fastighetsskatt. Fastighetsbeskattningen blir en specialskatt på tillväxtregionerna. För att tillväxten skall bibehållas och utvecklas behövs inflyttning och rörlighet i dessa regioner. Bostadsbrist och höga boendekostnader i tillväxtregionerna blir en hämsko som riskerar att hindra den fortsatta tillväxten i landet.
Begränsningsregeln skapar nya problem. Reglerna blir komplicerade och svåröverskådliga och marginalskatten på arbete ökar ytterligare. I vissa kombinationer av inkomst och taxeringsvärde kommer det inte att löna sig att arbeta mer.
Fastighetsskatten har blivit en tickande bomb som hotar att brisera i en enorm skattesmäll för många hushåll. Allt för länge har regeringen ignorerat situationen och lappat och lagat i det befintliga systemet. Vår lösning är enkel och överskådlig. Den ger förutsägbarhet och valfrihet. Vi vill avskaffa fastighetsskatten.
Avskaffa fastighetsskatten
Vårt förslag
Moderata samlingspartiet har en klar målsättning: Fastighetsskatten skall bort. Det första steget är att 1997 års taxeringsvärden även fortsättningsvis skall vara utgångspunkt för beskattningen. I de områden där prisutvecklingen lett till sänkta taxeringsvärden skall dessa lägre värden gälla.
Fastighetsskatten skall avvecklas successivt. Skattesatsen för småhus skall sänkas till 1,0 procent och för flerbostadshus till 0,7 procent år 2001. Därefter fortsätter sänkningen.
För att minska de regionala skillnaderna används endast halva markvärdet som grund för beräkning. På sikt skall markvärdet helt slopas som beräkningsunderlag. Förmögenhetsskatten avvecklas successivt och sambeskattningen slopas omedelbart. Gränsen för förmögenhetsbeskattning höjs till 1,5 miljoner kronor.
Exempel
Regeringen kommer enligt uppgift att i budgeten för år 2001 föreslå en fullständig uppräkning av taxeringsvärdena och en fastighetsskattesänkning för småhus till 1,2 procent och för flerbostadshus till 0,7 procent. Det moderata förslaget innebär sänkningar av skattesatserna och dessutom frysta eller sänkta taxeringsvärden beroende på prisutvecklingen på orten samt att endast halva markvärdet skall ligga till grund för beräkningen.
Regeringens förslag gällande småhus, kronor:
Tabell 1: (Ort taxering 1997 taxering 2001 skatt idag skatt 2001 )
Regeringens förslag innebär också för ovanstående exempel att en ensamstående person i Sollentuna och Lysekil får börja betala förmögenhetsskatt. I Vaxholmsexemplet betalar både ensamstående och makar en nära nog fördubblad förmögenhetsskatt jämfört med innevarande år.
Moderaternas förslag för år 2001 gällande småhus, kronor:
Tabell 2: (ort: taxering 1997 bas 2001 skatt idag skatt 2001 )
Bas 2001 innebär frysta taxeringsvärden eller i förekommande fall sänkta taxeringsvärden samt halverade markvärden beräknat på en schablon per ort. Det moderata förslaget innebär att ingen i dessa exempel måste betala förmögenhetsskatt.
Stockholm den 19 september 2000
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Gunnar Hökmark (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)
Per Westerberg (m)