Ny skattepolitik för en ny
tid!
Nya samhällsföreteelser såväl som gamla problem som
kräver nya lösningar ser vi som utmaningar, där
skattepolitiken utan dogmatism kan bidra till ett modernt,
jämställt, jämlikt och öppet samhälle.
- Internationaliseringen river gränserna alltmer. Detta är i grunden en positiv
företeelse, men betyder att vi måste hantera såväl skatternas storlek som
utformning på nya sätt.
- Förändringen från industrisamhälle till kunskapssamhälle måste sättas i
förhållande till arbete som bas för beskattning. Kunnande som
produktionsfaktor fungerar annorlunda än maskiner såväl ur statiskt som
dynamiskt perspektiv. När arbetet blir kapital måste synen på såväl arbets-
som kapitalbeskattning omvärderas.
- Jämställdhet! En ny inriktning på beskattning av arbete och kunnande
bidrar till att skapa ett samhälle där kvinnor och män har likvärdiga
möjligheter att jobba, försörja sig själva på rättvisa löner, förverkliga sina
idéer och bestämma mera själva i sina egna liv.
- Segregation, utanförskap och fattigdomsfällor. Skatten på arbete och
marginaleffekter i låga inkomstslägen drabbar individerna och de blir en
ekonomisk börda i stället för att bidra till välstånd genom arbete.
Skattesystemet måste bidra till att släppa in de utestängda.
- Den demografiska utvecklingen. Det svenska skatte- och välfärdssystemet
möter också en utmaning från befolkningsutvecklingen. Därför måste vi
använda de närmaste åren till att reformera de svenska systemen så att de
blir mera långsiktigt hållbara och att människor uppmuntras att öka sitt
arbetsutbud.
Dessa utmaningar leder till vårt förslag om en ny
skattereform för en ny tid. Den ska genomföras med den
gamla folkpartiparollen "Det måste löna sig att arbeta, spara
och ta risker" som ledstjärna.
Huvudingredienser i Folkpartiets skattereform är därför sänkt inkomstskatt
med inriktning särskilt mot att minska marginalskatterna, sänkt skatt på
risksparande och företagande.
För de närmsta åren innebär detta att värnskatten slopas, brytpunkten för
statlig skatt höjs och den s.k LO-puckeln avskaffas. Skattereduktion ger sänkt
inkomstskatt för alla men betyder särskilt mycket för de lägsta inkomsterna.
Sänkt skatt för barnfamiljer. Arbetsgivaravgifterna sänks i tjänstesektorn.
Skattereduktion för hushållsnära tjänster. Dubbelskatten på aktieutdelningar
och förmögenhetsskatten avskaffas. Sociala avgifter på personaloptioner och
vinstandelar avskaffas. Fåmansbolagsreglerna förbättras och skatten sänks.
Fastighetsskatten sänks kraftigt.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om inriktningen av skattepolitiken.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffad värnskatt. 1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjd brytpunkt. 1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjt grundavdrag. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattereduktion. 1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reseavdrag och restid till barnomsorg. 1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt skatt på hushållsnära tjänster. 1
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta sociala avgifter på vinstandelsstiftelser. 1
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatt på personaloptioner.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om höjt avdrag för pensionssparande till ett och ett halvt
basbelopp. 1
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om dubbelbeskattningen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fastighetsskatten.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förmögenhetsskatten. 1
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en europeisk koldioxidskatt.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om fordonsskatt för miljövänligt transportväsende.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om energibeskattningen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om beskattning av fåmansbolag. 1
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta generationsväxlingar.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förenklat företagande, F-skattsedel, registrering och betalning
av preliminär F-skatt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om reformering av skattekontot.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt moms på böcker. 1
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avskaffad generalklausul.
24.
1 Yrkandena 1-8, 10, 14, 18 och 22 hänvisade till FiU.
Utgångspunkter
Liberalismen är positiv till förändringar.
Detta innebär att nya situationer kräver nya ställningstaganden. Det som
gällde för 10, 20 eller 30 år sedan är kanske inte aktuellt idag. Skattereformen
1990-1991 var ett viktigt steg när det gällde att råda bot på den snårskog av
undantag och konstiga incitament som successivt byggts in i systemet.
Samtidigt vanns en bred acceptans för att marginalskatter och
marginaleffekter var viktiga, inte bara för höginkomsttagare.
Det har nu gått 10 år sedan dess och mycket har förändrats, samtidigt som
viktiga delar av skattereformen urholkats.
Det finns minst fyra skäl att nu på nytt se på skatterna ur ett övergripande
och mer långsiktigt perspektiv och forma riktlinjer för skattepolitiken i en ny
tid.
Principiella skäl att på nytt se på skatterna, utvecklingen i vår omvärld,
samhällsproblem där skatteförändringar kan bidra till lösningar, nya
möjligheter att lösa välfärdsproblemen, möjligheter som inte funnits tidigare.
Skattepolitiken måste också utformas dels utifrån de olika skatternas
tänkbara utformning och snedvridande eller konkurrensnedsättande effekt,
dels utifrån hur mycket beskattning totalt som kan anses vara acceptabelt.
Givetvis påverkas den totala skattenivåns skadliga effekter av vilken mix av
skatter som finns och dessa kan utformas på för individen, samhällsekonomin
och dynamiken olika belastande sätt. Klart är dock att varje form av
beskattning medför negativa och snedvridande effekter för individ och
samhällsekonomi. Argumentet för beskattning är att - trots dessa negativa
effekter - positiva effekter för individer i samhället i en del fall överväger.
Någonstans finns en balanspunkt för fördelar och nackdelar med varje enskild
skatt såväl som totalbeskattningen. Denna balanspunkt formas såväl av våra
värderingar, vår ideologi som av den praktiska verkligheten. Även om våra
värderingar inte ändrats, har situationen i samhället gjort det, inom Sverige
och globalt. När verkligheten ändras behöver vi alltså rita om kartan. Vi
beskriver här ett antal viktiga strömningar, ett antal politiska utmaningar och
de slutsatser för skattepolitikens riktlinjer som bör dras.
Nya utmaningar!
Nya samhällsföreteelser såväl som gamla problem som
kräver nya lösningar ser vi som utmaningar, där
skattepolitiken utan dogmatism kan bidra till ett modernt,
jämställt, jämlikt och öppet samhälle.
- Internationaliseringen river gränserna alltmer. Detta är i grunden en positiv
företeelse, men betyder att vi måste hantera såväl skatternas storlek som
utformning på nya sätt. Skattebaser är rörliga i flera bemärkelser, de kan
rent fysiskt flytta på sig eller verksamheter kan förtvina i ett land och växa
i ett annat.
- Förändringen från industrisamhälle till kunskapssamhälle måste sättas i
förhållande till arbete som bas för beskattning. Kunnande som
produktionsfaktor fungerar annorlunda än maskiner såväl ur statiskt som
dynamiskt perspektiv. När vi säljer vår tid och vårt kunnande är detta som
huvudsaklig bas för beskattning något annat än när vi säljer de produkter
som har många andra insatser än rent arbete. När arbetet blir kapital måste
synen på såväl arbets- som kapitalbeskattning omvärderas.
- Jämställdhet och beskattning av arbete. Tjänstesektorer (särskilt vård och
utbildning) hämmas inte bara av offentliga regleringar utan av skatt på
arbetet. Jämställdhet i mening att förena arbete med familj kräver ofta
ytterligare "köp" av tid vilket underlättas genom minskade skattekilar
särskilt för "hushållsnära" tjänster. Men sådana specifika lösningar räcker
inte, en ny inriktning på beskattning av arbete och kunnande bidrar till att
skapa ett samhälle där kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att
jobba, försörja sig själva på rättvisa löner, förverkliga sina idéer och
bestämma mera själva i sitt eget liv.
- Segregation, utanförskap och fattigdomsfällor. Skatten på arbete och
marginaleffekter i låga inkomstslägen drabbar individerna och de blir en
ekonomisk börda i stället för att bidra till välstånd genom arbete. Den
höga totalbeskattningen på arbete leder till att svenska låg- och
normalinkomsttagare får väldigt lite över. Bidragssystemen är blandat
utformade generellt och selektivt. Fattigdomsfällorna leder till att
människor inte bara är fattiga, de har svårt att göra något åt detta vilket är
värre. Ett samhälle med dynamik och utvecklingskraft kan inte låsa in
stora grupper människor i bidragsberoende och vanmakt. Skattesystemet
måste bidra till att släppa in de utestängda.
- Den demografiska utvecklingen. Det svenska skatte- och välfärdssystemet
möter också en utmaning från befolkningsutvecklingen.
Andelen över 65 år stiger hela tiden men genom att andelen
yngre sjunker fram till 2010 stiger inte den förvärvsarbetande
befolkningens försörjningsbörda förrän senare. Att andelen
barn sjunker är dock i sig ett långsiktigt problem. Det betyder
att under de närmaste 8-10 åren har vi en nådatid då
försörjningsproblemen inte ökar men sedan försvåras kraftigt.
Därför måste vi använda de närmaste åren till att reformera
de svenska systemen så att de blir mera långsiktigt hållbara.
Ett betydande steg är den breda pensionsreform som
Folkpartiet i hög grad varit med om att arbeta fram och sätta i
sjön. Många fler reformer behövs för att klara den
demografiska utmaningen, både vad gäller finansiering av
sociala utgifter och för att få ett ökat arbetsutbud.
Sverige i världen
Skattetrycket i Sverige har successivt ökat, se diagram 1.
Förutom ett hack i kurvan under den borgerliga regeringen i
början av 90-talet har ökningen varit kontinuerlig.
Diagram 1. Skattetrycket i Sverige 1945-1999
Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet
Anm.: Länkat till jämförbarhet med de nya
nationalräkenskaperna.
Skattekvoten har ökat också i vår omvärld men inte i samma
utsträckning som i Sverige, se diagram 2.
Diagram 2. Skattetrycket i Sverige i internationell jämförelse
Så sent som i början av 1960-talet hade Sverige och OECD
ungefär samma skattetryck. Men utvecklingen har lett till att
Sverige nu befinner i en situation med det högsta
skattetrycket i den utvecklade världen.
De rivna gränsernas effekter
Riksskatteverket har i en rapport nyligen visat att inom de
närmsta tio åren kommer så mycket som 100-150 miljarder
av våra skatteintäkter att riskera bortfalla på grund av den
internationella utvecklingen. Även om den största delen av
skattebasen knappast under överskådlig tid kommer att vara
utsatt för internationell konkurrens kommer en tillräckligt
stor del att bli alltmer internationellt rörlig för att den svenska
välfärdsstaten ska utsättas för ett starkt förändringstryck.
Eftersom den svenska skattenivån på nästan varje enskilt delområde är
högre än i andra länder kommer den pressen att visa sig på många områden.
Sverige har i praktiken inga skyddade zoner.
Även om den internationella utvecklingen bara kortsiktigt skulle sätta 5-6
procentenheter av skattetrycket under press motsvarar det 50-60 miljarder
kronor. Detta är mer än hela det familjepolitiska stödet. Riksskatteverket
återger i sin nya utredning att enligt olika bedömningar så mycket som ca
160 miljarder av skattetrycket kan behöva tas bort, dvs 15 av skattetryckets
51 procent av BNP.
Europeiska utvecklingstendenser
Det som uppmärksammats mest under senare år och inte
minst under våren är försöken att inom EU nå en
överenskommelse om någon form av enhetlighet för skatt på
kapitalinkomster. Den luddiga överenskommelse som nåddes
i Feira i Portugal innebär att man syftar till
informationsutbyte men att man ska ta upp diskussioner med
aktuella länder som inte ingår i EU och som kan dra till sig
sparande om skattereglerna förändras inom EU. Sådana
länder är Schweiz, Cypern, Malta m.fl. Först sedan man nått
sådana överenskommelser kommer man att gå vidare, med
lång övergångstid. Några omedelbara konsekvenser för den
som placerar sparande i annat EU-land innebär detta
knappast.
En annan svårlöst EU-harmoniseringsfråga gäller momsen. Det finns ett
generellt förord för ursprungslandsprincipen, dvs att det är momsen i
produktionslandet som ska gälla. Detta skulle kunna ordentligt gräva ur de
svenska momsintäkterna. Tills vidare gäller dock konsumtionslandsprincipen
men den strider dock på längre sikt mot avvecklingen av gränskontroller.
Även detta är således ett område där den svenska högskattepolitiken lever på
lånad tid.
Den socialdemokratiska regeringen brukar använda bolagsskatten som ett
exempel på företagsvänlig låg skatt. Men flera länder som Nederländerna,
Irland och Danmark rör sig i praktiken mot lägre nivåer. Inom EU-
kommissionen och Ecofin pågår främst arbete med att försöka hitta
överenskommelser om uppförandekod mot skadlig skattekonkurrens och
harmonisering av vissa typer av beskattning. Detta går mycket långsamt. Ett
stort arbete kring momsen har pågått många år. Det är ytterst tveksamt när
och hur detta kommer att få något praktiskt genomslag. Samtidigt pågår en
intensiv debatt om huruvida detta är lämpligt och eftersträvansvärt. En viktig
infallsvinkel sammanfattas så här av Tony Blair och José Maria Aznar i
Financial Times "...that is why it is so important to avoid the sort of tax
harmonisation and heavy-handed regulation that could drive investment and
jobs out of Europe". EU är ju sannerligen inte hela världen och
överenskommelser EU-länderna sinsemellan kan mycket väl ytterligare
förskjuta strömmarna. Vissa typer av överenskommelser är naturligtvis
mycket bra men exempelvis skulle en gemensam kapitalbeskattning leda till
att kapitalet flyttar från London City, Amsterdam eller Luxemburg till andra
ställen på vår jord än Stockholm.
I själva verket pågår ett arbete i många EU-länder med reformering av
skatterna.
De fyra F-en
De rivna murarna, den allt öppnare världen brukar sägas leda
till att de fyra F-en kvarstår att beskatta: Fastigheter, Föda
och Fattigt Folk. Detta skulle innebära hög fastighetsskatt,
hög matmoms, hög skatt på nödvändighetsvaror, hög skatt på
arbete, redan från första kronan. Det är uppenbart att ett
fasthållande vid ett fortsatt högt skattetryck kommer att vrida
skatteutvecklingen i denna riktning. Det är samtidigt
uppenbart att detta strider mot fördelningspolitiska
ambitioner. Skatten på mat är i stället sänkt. Att höja
fastighetsskatten är, minst sagt, impopulärt. I Sverige
fokuserar regeringen inte på de viktiga framtidsfrågorna när
det gäller beskattningen utan på att "kompensera för
egenavgifterna" Regeringen försvarar sitt höga skattetryck
med att det är acceptabelt därför att människor känner att de
får något för skatten. Men på ett av de områden där detta
faktiskt skett, pensionerna, där pensionsreformen innebär en
successivt allt starkare koppling mellan avgift och förmån,
just där vill regeringen dölja detta samband genom att
"kompensera för egenavgifterna". Inget i regeringens
skattepolitik hanterar globaliseringen av ekonomin eller
bidrar nämnvärt till tillväxt och växande skattebaser.
Bertil Ohlin uttryckte saken som att vi måste vårda de välståndsbildande
krafterna. Det innebär bland annat att ha så lite skadliga skatter som möjligt
på arbete, sparande och risktagande. Detta synsätt talar för beskattning av
konsumtion snarare än av produktion. Beskattning av produktion (arbete eller
kapital) minskar helt enkelt produktionen, välståndet. Detta blir effekter såväl
av beskattningen totalt som på marginalen.
Beskattning av konsumtion leder till att priserna blir högre vilket i sin tur i
en öppen marknad gör att det blir lönsamt att köpa varor och tjänster i länder
som har lägre beskattning i den utsträckning det är praktiskt möjligt. Detta ger
eroderande skattebaser.
Inhemska effekter
Men det handlar inte bara om den internationella
utvecklingen. En del av de argument som låg till grund för
Folkpartiets medverkan i skattereformen har minst lika stor
giltighet idag. Då uppmärksammades bl.a. vilka felaktiga
beslut som höga marginalskatter och stora skattekilar ledde
till: Bengt Westerbergs exempel med den husreparerande
kirurgen stannade i minnet. Men dagens höga skattetryck
leder till att även låginkomsttagare möter höga skattekilar.
Detta får konsekvenser för människors möjlighet att komma
in på arbetsmarknaden, att förändra sin egen situation, för
möjligheten att utveckla en tjänstesektor för privatpersoner.
Välfärdssystemen, jämställdheten och jämlikheten drabbas
negativt.
Konjunkturkänslighet
Under krisen i början av 90-talet visade det sig tydligt hur
konjunkturkänsliga de svenska offentliga finanserna var.
Även om den känsligheten minskat under 90-talet anses
Sverige fortfarande ha industrivärldens mest
konjunkturkänsliga finanser. Att budgeten förbättrats under
senare år är till en del beroende av besparingsbeslut men
konjunkturuppgången spelar också en stor roll. En starkare
internationell och inhemsk konjunktur har givit mera
statsinkomster och lägre utgifter än väntat. Därför har
budgetförbättringen delvis kommit som en överraskning för
myndigheter och för regeringen.
Men att Sverige har de konjunkturkänsligaste offentliga finanserna innebär
också att försämringen kommer att bli större i Sverige när avmattningen
kommer. Det är därför oerhört viktigt att chansen nu tas, medan konjunkturen
är god, att göra skatte- och utgiftssystemet mera robust och långsiktigt
hållbart. Det är viktigt att inte göra om misstagen från slutet av 80-talet när
konjunkturuppgången även då förbättrade budgeten och lockade den
socialdemokratiska regeringen till ansvarslösa löften. Att man inte utnyttjade
den möjlighet som konjunkturuppgången då gav fick vi betala dyrt i början av
90-talet.
Regeringen, i "gott" sällskap med sina stödpartier, håller på att göra om
samma misstag igen. Regeringen vill gå tillbaka till traditionell socialistisk
utgiftspolitik.
Två slutsatser måste dras:
a) internationaliseringen minskar drastiskt möjligheten att
hålla ett högt skattetryck på rörliga skattebaser,
b) med ett högt skattetryck finns ingen annan möjlighet än att
hålla en hög beskattning med höga skattekilar även på låg-
och medelinkomsttagare.
I otaliga sammanhang, senast i en utredning från NUTEK,
har visats hur bl.a. skattetrycket leder till att studier,
vidareutbildning, allmän förkovran och risktagande ger
mycket liten utdelning i förhållande till de risker de medför.
Vi utnyttjar inte den stora potential vi har i befolkningen genom att
skattesystemet bromsar utan att ge fullödig valuta i form av offentliga tjänster
och offentliga skyddsnät.
I budgetpropositionens bilaga 5 "Utvecklingen på lång sikt" redogör
regeringen för många av de aktuella frågeställningarna, men man tycks inte
förmögen att redan nu dra tillräckliga slutsatser av detta.
Fokpartiet vill ta ett större ansvar än regeringen och dess allierade, vi vill
staka ut en politik som vi kan ta ansvar för. Nu, när det går hyfsat för den
svenska ekonomin, är den lämpliga tidpunkten.
Diagram 4. Effektiv skatt på arbete 1999
Procent av arbetskraftskostnad
Källor: Kommissionen och OECD
Dags för en ny skattereform!
Det är dags att även Sverige genomför en ny
inkomstskattereform. Skälen för detta är minst tre:
a) den gamla skattereformen har urholkats av
socialdemokratiska regeringar och kommunala
skattehöjningar,
b) den ökande internationaliseringen innebär nya
förutsättningar,
c) konkurrensen från svart, grå och gör-det-själv-verksamhet
är stark med det höga svenska skattetrycket.
Marginalskatter och marginaleffekter är i högsta grad
fortfarande ett aktuellt problem i skatte- och
bidragssystemen. Diagram 5 visar marginaleffekterna i
skattesystemet i dagsläget. Undersökningar har visat att mer
än en kvarts miljon personer har samlade marginaleffekter
via skatte- och bidragssystemen över 60 procent, dvs 60
procent av inkomstökningen försvinner i ökad skatt eller
minskade bidrag. Med så stora marginaleffekter kan man
knappast påstå att "det lönar sig att arbeta".
Diagram 5. Marginalskatter år 2000, procent
De inslag i skattesystemet som ger de höga marginalskatterna
är
a) statsskatten
b) LO-puckeln i grundavdraget
c) den s.k. värnskatten.
Brytpunkten för där statlig skatt börjar uttas ligger nu vid
254 700 vilket är lägre än den inkomst på knappt 300 000
kronor vid vilken pensionsavgiften slutar tas ut.
Den s.k. LO-puckeln innebär att grundavdraget i beskattningen trappas upp
till en inkomstnivå om drygt 105 000 kronor och därefter trappas av med 10
procent mellan ca 111 000 och 205 000 kronor i inkomst. Denna avtrappning
av grundavdraget innebär en extra marginaleffekt som är avsevärd, och som
slår till för heltidsarbetande med lägre löner eller deltidsarbetande med
medellöner, vilket särskilt gäller för många kvinnor. Den s.k. värnskatten är
ett brott mot skattereformens principer även i dess nuvarande något
urvattnade form. Den tjänar inga vettiga syften och bör omedelbart avskaffas.
Genom ett sådant samlat program skulle en betydande sänkning av
marginalskatterna kunna uppnås.
I bidragssystemet finns starka marginaleffekter i bostadsbidragssystemet, i
dagisavgifterna och i socialbidragen. Bostadsbidragssystemet kan trappas ner
genom att en växling sker mot höjning av det generella barnstödet.
Regeringens maxtaxeförslag är ingen lösning på marginaleffekterna i
avgiftssystemet, särskilt inte för dem med låga inkomster. En mera
genomgripande övergång till enhetstaxa behövs samtidigt som barnstödet
reformeras.
Socialbidrag ska endast vara ett yttersta skyddsnät, inte fungera som
huvudsaklig försörjning för stora grupper som i och med detta fastnar i en
fattigdomsfälla. Enbart skattepolitiken kan inte lösa detta, en lång rad andra
förändringar krävs vad gäller förändringar av bidrags- och försäkringssystem,
avregleringar av arbetsmarknaden, förenklingar för företagandet, förbättrad
kvalitet i utbildningar etc men även skattesystemet kan bidra genom sänkt
skatt på låga inkomster och minskade marginaleffekter.
Skälen för att minska marginalskatterna är inte bara, som det ibland
framställs, att nettointäkten för den enskilde av t.ex. övertidsarbete blir
alltför
liten. Det är i sig en viktig invändning mot höga marginalskatter att de ger ett
för litet netto av en extra arbetsinsats. Men minst lika viktig är den
långsiktiga
effekten på människors vilja att utbilda sig, arbeta, ta risker. Om människor i
varje valsituation som innebär en uppoffring, att avstå från inkomst genom att
studera, att göra en ytterligare insats på jobbet, att kanske ta en ordentlig
risk
genom att starta ett eget företag, samtidigt vet att den ekonomiska nyttan av
detta blir låg genom att större delen går bort i skatt är det ett allvarligt
hinder
mot människors ansträngningar. Detta är negativt både för individen och för
samhället i stort.
En annan negativ effekt av ett socialdemokratiskt högskattesamhälle är den
stora skillnad som uppstår mellan verksamhet i den beskattade resp i den
obeskattade sektorn. Det finns en hel flora av gradvisa steg från beskattad
verksamhet över vit gör-det-själv-verksamhet till grå eller helsvart obeskattad
verksamhet. Detta är i sig negativt bl.a. genom den moralundergrävande
effekten och genom att konkurrenssituationen för t.ex. de småföretagare som
vill hålla sig inom lagens ram undergrävs.
Skattekilar kan i olika sammanhang definieras på olika sätt men innebär
mer generellt skillnaden mellan netto och brutto, den "kil" av skatt som finns
däremellan. Skattekilar kan mätas exempelvis i form av skillnaden mellan vad
den ene måste tjäna in för att kunna betala den andre en viss summa netto.
Sådana skattekilar är som störst och får som störst betydelse för tjänster som
säljs till privatpersoner. Skattekilen består då av inkomstskatt,
arbetsgivaravgift och moms för säljaren. För att köparen ska kunna betala
detta av sin nettolön måste köparen i sin tur lägga på inkomstskatt och
(beroende hur man räknar) arbetsgivargift och moms.
Resultatet av dessa skattekilar är att inte särskilt mycket sådant arbete
utförs, argumentet att det skulle bero på låg produktivitet kan enkelt motsägas
av att det på grund av skattekilarna krävs orimligt hög produktivitet.
Tjänstesektorn konkurrerar osunt med svartjobben. Till stor del utförs dock
inte jobben alls eller sker genom "gör det själv"-verksamhet.
Detta innebär dessutom att den välståndsökning individuellt och
samhälleligt som uppstår genom arbetsfördelning och specialisering, genom
att produktion av varor och tjänster sker på effektivast möjliga sätt, inte
fullt
ut kommer till stånd.
Riksrevisionsverket beräknade i sin undersökning att mellan 650 000 och
800 000 personer ett visst år arbetade svart i någon utsträckning.
Skattebortfallet beräknades till mellan 20 och 40 miljarder kronor.
De områden där skatterna i det här avseendet utgör ett särskilt problem är
inom vissa tjänster. Det är med nuvarande skatter omöjligt att kunna köpa
tjänster till hemmet till lagliga priser. Detta innebär att det är omöjligt för
en
familj att kunna köpa tjänster som skulle kunna underlätta vardagslivet.
Därför har diskussionen om skattelättnader på hushållstjänster uppkommit.
Det är dock fel att tala om "skattesubventioner" för hushållstjänster.
Skattesubventioner är en riktig beteckning om t.ex. två företag eller två
individer i samma situation beskattas olika, om en viss verksamhet lyckas
utverka lägre skatt än jämförbar verksamhet. Men det handlar det inte om här.
Det handlar i stället om att det inte finns någon realistisk möjlighet att
tillhandahålla hushållstjänster med nuvarande skatter. En marknad för
hushållstjänster skulle vara positiv från jämställdhetssynpunkt, det skulle
underlätta arbetet med och fördelningen av ansvaret för barn och hushåll.
Det är märkligt att när det gäller arbete med reparationer och ombyggnad
av hus, typiskt manliga arbeten, har det varit fullt acceptabelt med
skattelättnader, s.k. ROT-stöd, men när det gäller t.ex. rengöring av samma
lokaler, typiskt kvinnliga arbeten, anses det som "subventioner" om denna
verksamhet ges skattelättnader.
Det är uppenbart att med det höga svenska skattetrycket, och med strävan
att arbete och kapital i varje fall i princip ska behandlas lika från
skattesynpunkt, blir beskattningen av kapital internationellt sett mycket hög.
Internationaliseringen och allt rörligare skattebaser gör det mycket svårt att
upprätthålla ett högt skattetryck på rörligt kapital. Detta får rimligen
långsiktiga konsekvenser där skatter som bolagsskatt, dubbelskatt på
aktieutdelning, reavinstskatt, skatt på kapitalinkomster, förmögenhetsskatt
m.fl. måste tas upp till prövning.
Men i det moderna tjänstesamhället är arbetskraften den dominerande
produktionsfaktorn och därmed den största skattebasen, se tabell 2. (I ett lite
längre perspektiv är även skatt på konsumtion skatt på arbete.) Eftersom
endast en mindre del av arbetskraften traditionellt varit internationellt rörlig
kan detta möjligen förleda någon till slutsatsen att eftersom arbete är den
dominerande skattebasen behöver vi inte bry oss om skatterna i omvärlden.
Detta är fel. Om vi vill upprätthålla en ungefärlig skattemässig likabehandling
av arbets- respektive kapitalinkomster i skattereformens anda kommer de
anpassningar av skatt på kapital som är nödvändiga av
internationaliseringsskäl att sätta en press - nedåt - också på beskattningen av
arbete.
Vidare blir i praktiken alltfler kategorier arbetande internationellt rörliga.
Det innebär att arbete utomlands, särskilt för nyutexaminerade med en
attraktiv utbildning, även är ekonomiskt lockande. Vi kan inte heller räkna
med att dessa personer i samma utsträckning som tidigare återvänder till
Sverige efter några år.
I industrisamhället låg företagets tillgångar främst i en maskinutrustning
som kanske inte kunde användas på annan plats eller för andra ändamål.
Rörligheten var därmed begränsad. När företagens främsta tillgång ligger i de
anställdas kunnande blir detta kapital, kunskapskapitalet, mycket rörligare.
Detta är mycket påtagligt i IT-företagen.
De svenska skatterna fördelar sig som framgår av diagrammet, uppdelade
på skatt på arbete resp kapital 1999.
Diagram 6. Skatt på olika skattebaser 1999
Miljarder kronor
Källa: LU 2000
Skatt på arbete är den helt dominerande skattekällan. Även
konsumtionsskatter - t.ex. moms - räknas i allmänhet som
skatt på arbete, vidare arbetsgivaravgifter som i slutänden
bärs av löntagarna.
En tydlig slutsats är att de skatter som ger de stora inkomsterna för stat,
landsting och kommuner är de breda skatter som alla är med och betalar. Det
går inte att klara skatteproblemen genom att övervältra skatterna på "de rika".
De stora skatterna betalas av oss alla. Detta innebär just att skatternas
omfördelande effekter inte fungerar, trots jämlikhetsambitioner leder den
höga skatten på arbete till att barnfamiljer och låginkomsttagare inte får ett
bättre utfall.
De renodlade kapitalskatterna är inte någon särskilt stor del av de totala
skatteintäkterna, ungefär en tiondel. Däremot är de viktiga därför att de i hög
grad bestämmer hur företagande och sysselsättning blir. Man måste komma
ihåg att det är den privata verksamheten som utgör all skattebas. Den
offentliga verksamheten kan aldrig vara en skattebas, den är ju finansierad
med skatter till 100 procent.
De skatter som har stor effekt på företagandet måste därför utformas så att
de stimulerar tillväxt och expansion. Det är detta vi brukar kalla strategiska
skattesänkningar. Samtidigt kan man konstatera att sådana skattesänkningar
inte i ett slag drar undan mycket stora delar av skatteintäkterna.
Tabell 2. Skattebaser och skatteintäkter 1999
Tabell 1: (Skatt Intäkt, miljarder
kronor Skatt på )
Slutsatser
Dagens svenska skattetryck måste sänkas eftersom det inte är
förenligt med en dynamisk och växande ekonomi. Den
tilltagande internationaliseringen ökar kraven på att Sverige
får konkurrenskraftiga villkor för företag och människor.
Villkoren består i de olika ländernas kombinationer av skatter
och välfärd, dvs inte bara skattenivån utan också vad
medborgarna får ut av skatterna. För den svenska poltiken är
naturligtvis skatte- och utgiftsnivåerna i övriga EU av särskilt
stor betydelse.
I Sverige måste därför både skatte- och utgiftstrycket minska, liksom
ansträngningarna öka att se till att medborgarna får mer valuta för
skattepengarna. Under innevarande mandatperiod ska skattetrycket klart
understiga 50 procent av BNP. Därefter ska både skatte- och utgiftstrycket
fortsätta att minska.
Viktigast är att sänka de skatter som är mest skadliga för tillväxt och
sysselsättning. Det gäller skatt på riskkapital, den högsta marginalskatten och
arbetsgivaravgifterna, särskilt i tjänstesektorn.
Skattesänkningar ska genomföras som mildrar marginaleffekterna för
barnfamiljer och gör det möjligt för fler låginkomsttagare att leva på sin lön.
Avgifterna till socialförsäkringarna skall vara försäkringsavgifter och fria
från
skatteinslag.
Skatteinkomsternas storlek bestäms inte bara av skattesatser. Betydande
energi måste läggas på att skapa ett skattesystem som gynnar en växande och
dynamisk ekonomi. I grunden är det nämligen detsamma som en ekonomi
med växande skattebaser. Med breda skattebaser kan gemensamma åtaganden
finansieras med lägre beskattning.
Den demografiska utvecklingen i kombination med internationaliseringen
innebär att några enkla lösningar inte finns. De demografiska utmaningarna
kan inte lösas med skattehöjningar, internationalisering kan inte enkelt mötas
med kraftiga skattesänkningar när man har långtgående ambitioner ifråga om
en god utbildning och vård.
Detta leder till följande förändringar:
En stor socialförsäkringsreform ska genomföras med pensionsreformen
som förebild, där såväl sjukförsäkring som
arbetslöshetsförsäkring ingår. Dessa ska göras
försäkringsmässiga och betalas med försäkringsavgifter.
De delar av arbetsgivaravgiften som inte utgör försäkringsavgifter ska
successivt avvecklas, vilket leder till sänkt skattebelastning på arbete. Mer
avgränsat bör en kraftig skattereduktion på hushållsnära tjänster införas. För
att behålla expanderande tjänsteverksamhet i Sverige, t.ex. i IT-sektorn,
behöver bl.a. beskattningen av personaloptioner ses över.
En inkomstskattereform genomförs vars huvudingredienser är sänkta
marginalskatter genom slopad värnskatt, höjd brytpunkt, grundavdrag utan
avtrappning samt en generell skatteminskning exempelvis i form av
skattereduktion. Dessa förändringar ska genomföras inom en treårsperiod
och därefter bör vi gå vidare med ytterligare sänkta inkomstskatter i former
som uppmuntrar ökat arbetsutbud, utbildning och risktagande. Den statliga
skattens nivåer och omfattning ingår i ett sådant övervägande.
Minskad beskattning och lägre marginaleffekter på lägre inkomster bidrar
till att människor får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och att det
lönar sig att arbeta. Dessa skattesänkningar måste utformas så att
marginaleffekter i lite högre inkomstlägen inte uppstår istället eller att de
breda skattebaserna krymps. Skattereduktion och sänkta kommunalskatter är
därför tekniker vi vill pröva främst.
Barnfamiljernas marginaleffekter ska därutöver minskas genom generella
barnavdrag, växlat mot minskade bostadsbidrag och enhetliga barnomsorgs-
taxor. Det ska löna sig att arbeta, även för småbarnsmammor, därför bör
barnavdraget vara generellt, taxor enhetliga och avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader införas.
De mest skadliga kapitalskatterna är förmögenhetsskatten och
dubbelskatten på aktievinster, där dessa successivt avskaffas inom de närmsta
åren. Fastighetsskatten avskaffas och fastighetsbeskattningen utformas
likvärdigt mellan boendeformer och kapitalplaceringar, med bibehållen
avdragsrätt för räntor. Detta innebär en kraftig sänkning av skatteuttaget. En
sänkning av kapitalskattesatsen för avkastning och reavinster bör framöver
kombineras med det internationella arbetet mot illojal skattekonkurrens.
Skatteharmonisering i form av gemensamma beslut om skattenivåer
avvisas. Varje land, även inom EU, ska självt avgöra sin skattepolitik.
Däremot kan systemen behöva anpassas till varandra för att underlätta handel,
förbättra den inre marknaden och ytterligare riva gränser mellan människorna.
Mervärdesskatten är ett sådant system där en gemensam hantering är
eftersträvansvärd. Sverige bör också långsiktigt hamna på en
mervärdesskattenivå som är närmare våra grannländers och som kan tillämpas
mer generellt.
Ekonomiska styrmedel är bra i miljöpolitiken. Folkpartiet är därför
förespråkare för att s.k. grön skatteväxling tillämpas. Under senare delen av
90-talet har dock miljöskatterna höjts kraftigt, utan motsvarande sänkning av
skatten på arbete. Den viktigaste gröna skattefrågan är - av miljöskäl - en
gemensam koldioxidbeskattning inom EU.
När tillväxten är god och både BNP och de offentliga inkomsterna
ökar kraftigt är det extra angeläget att hålla emot önskemål om ökade
offentliga åtaganden och utgifter. Det är i goda tider man ska hålla igen och
genomföra sådana strukturella förändringar som rustar oss för de tider då
tillväxten inte är lika god. Strukturellt riktiga skattesänkningar som
förbättrar
ekonomins funktionssätt och ökar arbetsutbud, företagande och risktagande
leder till att tillväxten långsiktigt blir bättre. Genom att begränsa
utgifternas
ökning kan en mycket stor del av de skattepolitiska målen nås vilket
samtidigt leder till minskad konjunkturkänslighet.
En övergripande utgiftsöversyn bör därutöver ske. En sådan måste leda till
att vi mer förutsättningslöst genomlyser vilka av nuvarande uppgifter för det
offentliga som skulle kvarstå som skattefinansierade, i vilken mån utökad
avgiftsfinansiering kan tänkas, vad av det vi tidigare ansett skulle vara
skattefinansierat kan skötas av individerna själva. Kan tidigare
skattefinansierad verksamhet övergå i obligatoriska försäkringar?
I det kortare perspektivet, de närmaste två-tre åren vill vi genomföra
följande förändringar av skatterna.
Folkpartiets skattereform
Skatt på arbete
Inkomstskatt
Av denna motion framgår att allt större delar av arbetskraften
idag är mycket lättrörlig över vår gränser. Regeringen
argumenterar i och för sig förtjänstfullt för att stärka den s.k.
utbildningspremien när man föreslår en mindre justering av
skiktgränserna (s 210). Det är ett uttryck för att man tagit åt
sig en del av den debatt som rör skatterna i en globaliserad
värld. Men det är naturligtvis inte tillräckligt. För att på allvar
öka arbetskraftsutbudet och motverka tendenser till
flaskhalsar på arbetsmarknaden krävs det betydligt
kraftfullare och bättre inriktade åtgärder.
Den skattereform som här anges kan genomföras under den tid budgeten
täcker. Målet skall vara att öka förutsättningarna för nya jobb, öka tillväxten,
minska flaskhalsar och minska bidragsberoendet. Reformen föreslås
finansierad genom besparingar och genom de möjligheter som den
ekonomiska tillväxten ger. En viktig princip är att de delar som betyder mest
för tillväxten skall genomföras först och finansieras genom besparingar.
Den nya skattreformen ska för individbeskattningen, det som vi ser på vår
egen deklaration, framförallt innehålla följande inslag: sänkta inkomstskatter
genom införande av en skattereduktion, höjt barnstöd, återinförande av
principen 30/50, slopad värnskatt, slopad dubbelbeskattning och slopad
förmögenhetsskatt.
Folkpartiet vill fullfölja skattereformen och står fast vid principen om
"hälften kvar". Vi motsätter oss följaktligen regeringens extra värnskatt. Den
s.k. brytpunkten för statlig skatt bör höjas så att den statliga skatten
inträder
först då de obligatoriska försäkringsavgifterna upphör (304 200 kr).
En sådan rejäl skattereform kan genomföras över en treårsperiod och blir
avhängig av att utgiftsbegränsningar verkligen görs och att den ekonomiska
tillväxten blir god. Samtidigt medverkar reformen i sig själv till att skapa
förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk utveckling. Reformen ska
innehålla tre rejäla åtgärder mot marginalskatterna:
Brytpunkten bör höjas upp till gränsen för egenavgifterna
för att undvika att, som idag sker, personer som betalar både
statlig skatt och egenavgifter får marginaleffekter om ca 55
procent.
Den s.k. LO-puckeln bör avskaffas. I inkomstlägen mellan
ca 150 000 och 200 000 kronor finns en marginaleffekt
genom att grundavdraget avtrappas. Denna avtrappning bör
successivt avskaffas vilket leder till en
marginalskattesänkning för betydande grupper.
Den s.k. värnskatten avskaffas. Den är ett brott mot
skattereformen. Vår förändring sänker marginalskatten med 5
procentenheter i de aktuella inkomstskikten.
En skattereduktion, lika för alla, ska införas för att
garantera att alla får del av en skattesänkning. Denna
skattereduktion bör till en början vara ca 3 000 kronor per
person.
Därutöver tillkommer en skattesänkning som motsvarar ökade kostnader
för bilförsäkringen samt de ökade egenavgifterna till
arbetslöshetsförsäkringen. Dessa avgiftshöjningar ska motsvaras av lika stora
skattesänkningar men medför att det blir tydligt för oss alla vad vi betalar
till
försäkringen.
"LO-puckeln" bort, 13 miljarder
(avtrappning av grundavdraget)
Brytpunkten höjs 6 miljarder
(till 8,07 förhöjt basbelopp
- 304 200 kr)
Värnskatten bort, 5% 3 miljarder
Skattereduktion, 3 000 kr per person 20 miljarder
Reseavdrag
I budgetpropositionen föreslås att reseavdragen höjs. Vi
tillstyrker detta. Vi vill därutöver att den restiden även får
inkludera hämtning och lämning av barn vid barnomsorg.
Detta är för många en förutsättning för att kunna arbeta, och
denna tid och omväg bör räknas in vid beräkning av
tidsvinsten. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hushållsnära tjänster
Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag
på arbete. Mellan 63 % och 74 % av kostnaderna för en tjänst
utgörs av skatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna -
skillnaden mellan köparens pris och säljarens ersättning efter
skatt - bromsar framväxten av moderna tjänsteföretag och
fler jobb i tjänstesektorn. I synnerhet gäller det
tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som betalar med
redan beskattade pengar.
Det finns en stor efterfrågan på hushållsnära tjänster. Totalt är nästan vart
fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp, ibland eller regelbundet. Det
höga
skatteuttaget hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad.
Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som
nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Mer eller
mindre allt hushållsarbete som utförs mot betalning utgör i dag svart arbete.
På denna marknad arbetar många kvinnor och ungdomar. De har inga
rättigheter, inga försäkringar, inga pensionspoäng, ingen sjukpenning och
ingen trygghet. För många unga riskerar den första kontakten med
arbetsmarknaden att bli ett svartjobb. Det är djupt olyckligt att orimliga
skatteregler på detta sätt pressar människor till svart arbete. För att
efterfrågan
på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att
skattekilen
minskas eller slopas helt. Vi anser att det enklaste och bästa är att införa en
skattereduktion för hushållens köp av den här typen av tjänster. Frågan om
hur skattelättnader för hushållstjänster kan vara utformade är noga utredd och
analyserad och det finns flera förslag. Kunskaper och erfarenheter finns också
att hämta i en rad andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Finland och Holland.
Det är värt att nämnas att den finländska regeringen i sitt budgetförslag inför
2001 beslutat att utöka sitt skatteavdrag för hjälp i hemmet till att gälla hela
landet.
Fördelarna med en vit marknad för hushållsnära tjänster är många. De
som i dag arbetar svart får möjlighet att inordna sig i ett legalt system och
som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen:
sjukförsäkring, pension m.m. Valfriheten ökar. Människor får större möjlighet
att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet, eller att
arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själv. Det blir möjligt för en
arbetsgivare att erbjuda den här typen av tjänster som en beskattad förmån.
Den könsuppdelade arbetsmarknaden kan brytas upp ytterligare, vilket ur ett
jämställdhetsperspektiv är starkt önskvärt.
Vinstandelsstiftelser
Optioner är det vinstdelningssystem som för närvarande är
hetast. Vinstandelsstiftelser har funnits under en längre tid
och ger de anställda ett ekonomiskt utbyte av ett företags
framgång och vinster. Vinstandelsstiftelser inom företag har
goda förutsättningar att bidra till ökat engagemang och ökad
delaktighet för de anställda. Genom att en del av företagens
vinster går direkt till de anställda skapas en uppmuntrande
atmosfär. Dynamik och effektivitet stimuleras. Det är
beklagligt att regeringen och dess stödpartier inte värdesätter
den stora betydelse som det personliga engagemanget har för
företagande och tillväxt. Den särskilda löneskatten på
avsättning till vinstandelsstiftelser bör slopas för att stimulera
till en utvidgad användning av sådana system.
En option är en möjlighet, inte en garanti
Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att
locka till sig kompetenta personer. Annars riskerar vår goda
position att bli en kort historisk parentes. Det behövs därför
en politik som förstår de nya förutsättningarna och hur IT-
branschen skall få växtkraft. Visionen måste vara tydlig på
några viktiga punkter.
För växande företag, som är globala i sin själ, är det inte svårt att tänka sig
att förlägga verksamheten på annan plats än i Sverige. För att Sverige
långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om den globala
kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och personliga
utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder bl.a. att skatte- och
optionsregler måste vara konkurrenskraftiga, liksom att näringslivet måste
vara konkurrenskraftigt nog att behålla utvecklingen i landet.
Invest in Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning
med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Vad avser svagheterna
dominerar helt de områden som rör möjligheten att rekrytera och belöna
personal både från Sverige och från utlandet. Här nämns förutom höga
inkomstskatter bl.a. reglerna för personaloptioner. Personaloptionerna
beskattas oförmånligt i Sverige beroende bl.a. på höga
socialförsäkringsavgifter och höga inkomstskatter. Dessutom innebär
lagstiftningen för personaloptioner att företagens kostnader för
personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför särskilda
problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell
styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar negativt
marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintroduktion.
Villkoren för personer med personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige
måste också ses över. Konkurrensen från länder med förmånligare
beskattningsregler för personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en
översyn av dessa regler.
Det intellektuella kapitalet i företaget blir allt viktigare i förhållande till
det
mer traditionella kapitalet i form av anläggnings- och finanskapital. Det är
därför viktigt för svenska företag att kunna knyta till sig bärarna av detta
kapital, medarbetarna. Detta är främst en utmaning inom det som brukar
beskrivas som den nya ekonomin. Men det blir efter hand ett mer omfattande
företagsklimatsproblem eftersom alla branscher blir i högre grad beroende av
medarbetarnas intellektuella kapital. Det finns stor risk att många svenska
begåvningar försvinner till företag i andra länder eftersom de kan erbjuda en
bättre möjlighet till hög avkastning på sikt för medarbetare i snabbväxande
mindre företag.
Regeringen har meddelat att den inte ser några skäl till att skapa en
särskild förmån för den som får inkomst via personaloption i förhållande till
den som får inkomst av tjänst. Man menar att det skulle vara att gå ifrån en
viktig princip i skattelagstiftningen samt skapa en märklig differentiering
mellan dem som får vanliga inkomster av tjänst och dem som får möjligheten
till optioner. Det ligger en del i detta resonemang. Men å andra sidan är det
viktigt att vi i Sverige skapar förutsättningar för snabbväxande
kunskapsföretag att kunna växa tillsammans med kompetent personal. De
höga marginalskatterna i Sverige skapar ett extra ogynnsamt läge för många
anställda. Som det har visat sig sedan börsnedgången startade i våras är
optioner också en betydligt osäkrare förmån än vad lön är. En option är en
möjlighet, inte en garanti. Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt
ses över både för dem som är långsiktigt verksamma i Sverige och dem som
arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar problem.
Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler måste tas som
utgångspunkt vid översynen. Vi avsätter närmare 1 miljard kronor för att i
likhet med vårt förslag för vinstandelsstiftelserna kunna ta bort
arbetsgivaravgifterna.
Kompetenskonto
Arbetslivet kommer i allt högre grad att kräva att den
enskilde förnyar sina kunskaper för att bättre kunna möta
förändringar på arbetsmarknaden. En del av denna
kompetenshöjning sker naturligen på arbetsplatsen. Men
ibland krävs insatser därutöver. Folkpartiet vill att den
enskilde ska ha större möjligheter till att förnya sitt
kunnande. För detta krävs ett ekonomiskt utrymme. En metod
är att vidga möjligheterna till avdragsgillt pensionssparande
både så att utrymmet blir större och medlen också kan
användas för studier som höjer kompetensen. Avdragsrätten
bör därför höjas från 0,5 till 1,5 basbelopp.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Inriktningen är att arbetsgivaravgifternas skattedel helt tas
bort. Under de närmsta åren sänks därför avgiften med först
2, därefter 5 procentenheter för hela den privata
tjänstesektorn. Detta ger främst en ökad stimulans för
sysselsättningsutvecklingen i mindre företag.
Kapitalbeskattning
Dubbelbeskattning
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som
införts i Sverige är begränsad till onoterade företag.
Folkpartiet har länge argumenterat för att införa regler som
avskaffar dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna
skall utformas i enlighet med de regler som gällde under år
1994 och som infördes på initiativ av den dåvarande
borgerliga regeringen. Dubbelskatten gör det inte bara
svårare för småföretagen att anskaffa riskkapital, den hindrar
dessutom de små företagen att växa med eget kapital.
Skattebelastningen på att växa med eget kapital är högre än
att växa med lånat kapital. Det naturliga för en företagare är
att expandera med eget kapital. Detta motverkas av
dubbelskatten.
Dubbelskatten på aktier är således osund. Först beskattas vinsten i
företaget, sedan en gång till hos ägaren. Detta är främst en skatt riktad mot
enskilda smärre aktieägare och företagsägare som expanderar. De stora
institutionerna är undantagna medan alla de ca 5 miljoner individer som äger
aktier främst via aktiefonder drabbas. Man kan inte undgå intrycket att syftet
är att hindra människor att skaffa sig en liten buffert mot oförutsedda
händelser. Den socialistiska synen är att människorna ska vara så starkt
beroende av de politiska beslutens godtycke som möjligt. Avskaffandet av
dubbelskatt på utdelningar bör ske i etapper genom att den halveras, först för
fysiska personer och två år senare även för juridiska personer med sikte på ett
fullständigt avskaffande.
Fastighetsskatten
Regeringen har genom finansministern under förra riksmötet
lugnat oroliga fastighetsägare att det inte skulle bli några
extrema skattehöjningar när taxeringsvärdena eventuellt
släpptes. Nu har dock detta skett. Inom vissa viktiga
tillväxtområden av vårt land är det trots den föreslagna
sänkningen av skattesatsen befogat att tala om en
fastighetsskattechock. Vi menar att nivån på
fastighetsbeskattningen fortfarande är för hög och att dagens
beskattningsform i grunden är oacceptabel. Folkpartiet anser
att sänkningen av fastighetsbeskattningen måste ske stegvis
och inledas omgående.
Vägen till sänkt beskattning av fastigheter ska innehålla
avskaffande av den nuvarande fastighetsskatten,
införande av s.k. schablonintäktsbeskattning för egnahem samt
bibehållen rätt till avdrag för låneräntor.
Den fastighetsskattehöjning det innebär för stora grupper av
hushåll, särskilt i tillväxtregionerna, avvisas. I avvaktan på en
grundligare reformering av fastighetsbeskattningen bör
taxeringsvärdena fortsatt vara frysta. Vi avsätter därför
skattesänkningsutrymme så att taxeringsvärdena kan
bibehållas med samma skattesatser, 1,2 % för egnahem och
0,7 % för flerbostadshus.
Vi avvisar även den höjda kapitalskatten för reavinster eftersom den bryter
mot den tidigare fastslagna symmetrin i kapitalbeskattningen med en 50-
procentig andel av ordinarie kapitalbeskattning.
Förmögenhetsskatt
Regeringen föreslår en höjning av fribeloppet för
förmögenhetsskatt. Det förs dock inget substantiellt
resonemang om vilka effekter denna fortsatta beskattning av
sparsamhet sammantaget har på kapitalbildningen i vårt land.
Sannolikt är denna skatt en starkt bidragande orsak till att
regeringen i sina egna beräkningar kommer fram till att det
finns närmare en halv biljon kronor av svenska privata
besparingar utomlands. Det är pengar som inte genererar ett
rött öre i skatteintäkter till svenska staten. Regeringen saknar
dock detta dynamiska perspektiv. Man föreslår en viss
lindring av sambeskattningen, dock inte helt. Fortfarande
straffas ett gift par eller sammanboende med barn med en
extra skatt om 7 500 kronor per år. Att detta är otidsenligt i
början av 2000-talet borde inte behöva påpekas.
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av
sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem. Riksskatteverket anser
att ett slopande av sambeskattningen av en familjs förmögenhet skulle "vara
till stor fördel och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen".
Sambeskattningen innebär betydande kontrollproblem för
skattemyndigheterna. Riksskatteverket har under år 1999 upprepat sitt förslag
i en promemoria. Skattemyndigheter måste hålla reda på vem som bor med
vem i vilken konstellation. Särbo, sambo, gift, registrerat partnerskap, barn,
styvbarn, delad vårdnad. Eftersom man inte i förväg vet vilka som kommer
upp i tillräcklig förmögenhet för beskattning måste hela befolkningens
sambeskattningspotential kontrolleras. Sambeskattningen av makar i
förmögenhetsbeskattningen är en restprodukt i skattesystemet från den tid då
kvinnor inte betraktades som egna ekonomiska subjekt. Detta är helt
oacceptabelt. Kvinnor måste fullt ut betraktas som myndiga individer. Vi har
alla rätt att betraktas som individer, och detta skall givetvis inkludera
skattskyldigheten. Hur man inom en familj delar upp det ekonomiska ansvaret
är en privatsak. Skyldigheter och rättigheter gentemot samhället skall vara
individuella. Denna syn på kvinnor och män bör även avspeglas i
förmögenhetsbeskattningen, och som en konsekvens av detta bör
sambeskattningen av makar upphöra. Vi menar att det således även finns
starka jämställdhetsskäl, och praktiska skäl, för att avskaffa
sambeskattningen. Folkpartiet anser att sambeskattningen bör avskaffas år
2001.
Fribeloppet bör höjas snabbare än regeringen anger, till 2,1 miljoner
kronor år 2002 med sikte på ett fullständigt avskaffande av
förmögenhetsskatten.
Skatteväxling
Folkpartiet har en positiv inställning till skatteväxling, dvs att
knappa resurser beskattas mera och arbete mindre. Det som
präglat regeringens s.k. skatteväxling är dock snarast en
svartväxling, dvs att skatt på energi höjts medan
skattesänkningarna på arbete uteblivit.
Folkpartiet säger ja till den ökad miljöstyrningen bort från framförallt
koldioxid genom förskjutningen av skatteuttag från energiskatt till koldioxid-
skatt. Vi säger också ja till att sänka momsen på kollektiv trafik och
förutsätter att detta även kommer medborgarna som konsumenter av
kollektivtrafik tillgodo genom lägre priser. Detta för att vi i vår del av
världen
skall ta vårt ansvar för den globala miljön. Koncentrationen måste ske på de
miljöproblem som är störst, och hänsyn måste tas till att miljöfrågorna är
internationella. Folkpartiet arbetar därför för en koldioxidskatt på EU-nivå
som både beaktar problemens internationella karaktär och likställer företagen
från konkurrenssynpunkt. Regeringen måste nu med kraft verka för att detta
skall bli möjligt.
Det finns dock ingen miljövinst om vi i Sverige höjer skatterna så att
viktiga verksamheter flyttar från vårt land för att lokalisera sig i ett land
med
sämre miljöregler. Men hänsyn till detta motsätter vi oss regeringens förslag
om energiskattehöjningar och räknar med drygt 1 miljard kronor i lägre
skatteintäkter än regeringen.
Med tanke på att regeringen i förra statsbudgeten valde att höja
dieselskatten med 30 öre framstår det tillsammans med det ovanligt höga
världsmarknadspriset som idag olämpligt att ensidigt höja den svenska
dieselskatten ytterligare. Folkpartiet avvisar således höjningen av
dieselskatten.
Vi vill erinra om att vi tidigare framhållit att
Vägtrafikbeskattningsutredningen, SOU 1999:62, pekar på att
drivmedelsbeskattning är i det närmaste ett perfekt styrmedel vad gäller
koldioxidutsläpp och andra förbränningsutsläpp. Vi föreslår därför att
regeringen snarast återkommer med ett förslag om hur fordonsskatterna
långsiktigt kan användas för att underlätta ett mer miljövänligt
transportväsende. En sänkning av dessa tillsammans med sänkta
arbetsgivaravgifter är en del av Folkpartiets förslag till en mer konsekvent
skatteväxling.
Expertskatten
För att råda bot på allvarliga svårigheter att locka kompetent
personal till Sverige har regeringen nu presenterat sitt förslag
till skattelättnader för utländska experter. Av denna
särproposition framgår att utländska experter, forskare och
företagsledare som arbetar tillfälligt i Sverige skattar för 25
procent av sina inkomster under högst tre år.
Vissa ersättningar föreslås också bli skattefria för de utländska experterna.
Det handlar bland annat om ersättning för flyttkostnader, ersättning för
familjens resor mellan Sverige och tidigare hemland samt ersättning för
skolavgifter för barnen.
Skatteförmånerna - jämfört med svenska experter, forskare och
företagsledare - skall enligt regeringen göra det lättare för svenska företag
att
rekrytera nyckelpersoner från utlandet och underlätta för utländska företag att
investera i Sverige. Det är lätt att hålla med. Självklart kommer Sverige bli
mer attraktivt för de cirka 400 kvalificerade arbetstillfällena det rör sig om.
Frågan är dock om denna slutsats inte borde leda regeringen till det faktum att
vi även skulle se över skatterna för alla svenskar. Det framstår som ett
mysterium att inte regeringen tar sitt förnuft till fånga och lägger fram ett
förslag om att åtminstone slopa den nya värnskatten. De dynamiska
effekterna av att tiotusentals människor finner Sverige på lång sikt mer
attraktivt att leva och arbeta i går inte att underskatta. Åtminstone inte om
man som regeringen månar om 400 utländska personer. Då detta förslag trots
allt är nödvändigt i det korta perspektivet för flera viktiga näringar och
forskningsverksamhet i vårt land accepterar Folkpartiet denna lösning. Dock
under protest eftersom den diskriminerar svenskar.
Småföretagarfrågor
Beskattningen av fåmansbolag
Slopade stoppregler
Vid årsskiftet försvann glädjande nog flera av de s k
stoppreglerna. Men det blev några kvar. Ännu diskrimineras
personer som äger och samtidigt är verksamma i fåmansägda
företag genom skattebestämmelserna om lön till företagarens
make/maka och barn under 16 år. Eftersom redan de
allmänna reglerna ger stöd för skattemyndigheten att ingripa
mot en inkomstfördelning som klart avviker från vad som är
marknadsmässigt, finns det inga skäl att ha kvar en regel om
att lön från fåmansföretag skall vara marknadsmässig.
Detsamma gäller regeln om beskattning av lön till
företagsledarens egna barn. Denna regel innebär att lönen
ofta beskattas med över 55 % skatt. Regeln innebär att
företagsledarens barn diskrimineras i förhållande till andra
barn.
Även låneförbudsregeln behölls vid den senaste förändringen.
Aktiebolagslagen innehåller ett förbud mot penninglån till aktieägare, styrel-
seledamöter och verkställande direktör i såväl moder- som dotterbolag. För-
budet omfattar även närstående personer. En överträdelse är straffbar. Låne-
förbudet i aktiebolagslagen behöver enligt vår mening inte ha stöd av de
särskilda skattebestämmelser som finns i dag och som riktar sig mot fåmans-
företag. Ett slopande av dessa skattebestämmelser medför inte några stats-
finansiella konsekvenser.
Kvar är också förbudet mot att göra avdrag för
personalavvecklingskostnader. Syftet med nuvarande skattefrihet för
utbildning m.m. i samband med personalavveckling är att stimulera
arbetsgivarna att hjälpa de anställda att få nytt arbete. Av likformighetsskäl
bör de särregler som gäller för bl.a. fåmansföretag slopas. Det får ankomma
på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga
följdändringar.
De s k 3:12-reglerna
Till de kvarvarande stoppreglerna hör slutligen även de s k
3:12-reglerna. En verklig förbättring av företagsklimatet
förutsätter att fåmansbolagsreglerna reformeras med sikte på
att sänka den totala beskattningen av fåmansföretag. Speciellt
gäller detta de krångliga s k 3:12-reglerna, som för många
produktiva företagare innebär en väsentligt högre beskattning
av det kapital som de satsat i det egna företaget än den skatt
som andra kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger
upphov till. Dessa regler måste ändras från grunden.
Huvudregeln vid beskattning av utdelning till aktiv ägare i
fåmansbolag bör vara att all utdelning från bolaget anses som
kapitalinkomst om ägaren tagit ut en lön som minst motsvarar
den som en anställd kollega i samma yrke har. Det är viktigt
att denna möjlighet belyses i den pågående utredningen om
3:12-reglerna som beräknas vara klar den 31 oktober 2001.
Underlätta generationsväxlingar
Statistiska centralbyrån, SCB, definierar 96 procent av alla
företag i Sverige som familjeföretag. Dessa kan utgöras av
allt från en enskild företagare, med hjälp av familjen, till
globala storföretag, som t ex IKEA. Ett generationsskifte i
dessa företag utgör en stor utmaning för företagets
fortbestånd. Det gäller både vid skiften inom familjen, genom
att företagens ägare inte klarar arvsskatten, och vid
försäljning till utomstående, eftersom utomstående köpare har
svårt att finna finansiering. Den nuvarande arvsskatten bidrar
således till att konservera den svenska näringslivsstrukturen
med alltför få medelstora företag. Skatten tvingar inte sällan
företagare att ta andra hänsyn än företagsekonomiska, vilket
varken gagnar företaget eller dess anställda. Många hävdar att
beskattningen vid generationsskifte särskilt åderlåter jord-
eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska
marginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs
detta mycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt
familjejordbruk. Folkpartiet vill betona vikten av att den
utredning som nu pågår arbetar snabbt och att regeringen så
snart utredningsarbetet är avslutat återkommer till riksdagen
med förslag till lagändringar som verkligen kan bidra till att
underlätta generationsväxlingar i svenska familjeföretag.
Lätt att göra rätt
Den som vill starta ett eget företag möts fortfarande av en
mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet.
Skattelagarna och myndigheternas arbete måste utgå från ett
företagarperspektiv. I dag är regelverket utformat så att det
skall vara lätt för myndigheterna att granska företagen och
inte för att det skall vara lätt att följa och förstå. Dessutom
krävs en rejäl rensning i regelverket. Från Riksskatteverket
har upprepade gånger lagts förslag som skulle förenkla men
regeringen avstår att genomföra. Detta är allvarligt, liksom
det faktum att Näringsdepartementets arbete för att underlätta
och förenkla förefaller totalt ha gått i stå.
Förenklat företagande
I detta perspektiv är det dock glädjande att ett visst framsteg
gjorts hos regeringen när man nu presenterar möjligheten till
förenklad skattedeklaration. Den gäller dock endast
privatpersoner och inte den som är registrerad för F-
skattsedel. Vi noterar att det ligger i linje med det system
med servicecheckar Folkpartiet länge argumenterat för.
Få av landets 700 000 egenföretagare klarar deklarationen själv. Behovet
av en brett tillämpbar förenklad företagardeklaration är av stor betydelse för
nyföretagandet vilket Småföretagsdelegationen påpekat. Skatte- och
deklarationsreglerna är i huvudsak utformade för de större företagen. Mycket
av det omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade bokföringen är så
kostsamt att det inte står i någon rimlig proportion till den tid och
experthjälp
som en småföretagare måste lägga ned respektive anlita. För många
småföretagare kostar det åtskilliga tusenlappar att anlita hjälp för deklaration
och redovisning. Regler om avskrivningar, expansionsmedel,
räntefördelningsbelopp, m.m. saknar ofta relevans. För enmans- och
fåmansföretag borde man i stället kunna ha en förenklad blankett där
företagaren redovisar totala inkomster, löner och avgifter och en schablon för
kostnader. Resten är skattepliktigt överskott. Till den förenklade
deklarationen bör kopplas ett enkelt och tydligt system för inbetalning av
moms, sociala avgifter och preliminärskatt. Det måste helt enkelt vara lätt att
göra rätt.
Förenkla registrering
I Sverige behöver en blivande företagare kontakta Patent- och
registreringsverket, skattemyndigheten (ofta flera olika
uppbördsenheter) och försäkringskassan. Dessutom kan
tillstånd behövas från länsstyrelsen, kommunen eller någon
annan myndighet. Rader av blanketter ska beställas och fyllas
i.
Vi anser att det ska införas en enkel blankett för registrering av företaget
som sänds till förslagsvis Patent- och registreringsverket. Denna skall kunna
kombineras med ansökan om F-skatt och momsregistrering etc.
F-skattsedel till alla
Skattemyndigheterna ska ha tid att jaga dem som inte vill
betala skatt, inte lägga ned tid på att försvåra för dem som
vill. Vi anser att alla som vill ska kunna få ut en F-skattsedel
för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under
förutsättning att man inte har näringsförbud, skatteskulder
sedan tidigare eller på annat sätt befinner sig i en sådan
situation att F-skattsedeln omedelbart skulle återkallas. För
att få en F-skattsedel enligt dagens praxis bör företagaren inte
tidigare ha varit anställd hos uppdragsgivaren, använda
uppdragsgivarens utrustning, ha få kunder som anlitar
företagets tjänster under långa perioder, bedriva ekonomisk
verksamhet av "allmän karaktär", ha en låg ekonomisk risk.
Detta är krav som verkar gjorda för att hindra en ny
företagare inom tjänstesektorn. Särskilt kvinnor drabbas av
dessa regler i en ny och spännande tjänstesektor.
Preliminär F-skatt
Låt företagaren betala in preliminär F-skatt i förhållande till
faktisk intjänad inkomst för månaden som gått. Den som har
F-skattsedel ska beräkna sin årsinkomst i förväg och sedan
månadsvis betala in beräknad F-skatt, oavsett om
inkomsterna uppgår till beräknade belopp eller kommer mera
oregelbundet.
Skattekontot
Grundidén med skattekontot är bra. Dock har man i vissa
avseenden sett mer till myndighetens bekvämlighet än till
företagarens. Vi vill ändra reglerna för skattekontot så att
redovisning och betalning ska ha sänts in senast det angivna
datumet. Företagare är skyldiga att se till att deras betalning
är inne på skattekontot ett visst datum, dvs. det är inte
tillräckligt att ha betalt in före en viss tidpunkt. Detsamma
gäller skattedeklarationen, som dessutom ska postas separat.
Eftersom det inte finns garantier för att postgången fungerar,
innebär det en osäkerhet för företagaren om inbetalningen
och redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej. Och har
den inte kommit in i tid blir det skattetillägg även om
företagaren betalat in med marginal.
Uppskov med skatt för snabbväxare
Nya snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar och
styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb tillväxt.
Dessvärre bromsas denna ibland av stora skattebetalningar.
För att motverka detta bör det prövas att för nystartade
företag införa någon form av uppskov med skattebetalningar.
Bolag skulle t.ex. kunna få ett uppskov med skattebetalningar
så länge utdelningar inte sker. En uppskovsmöjlighet skulle
underlätta situationen för sådana mindre företag som Sverige
behöver få många av under kommande år. Möjligheten till så
kallad skattesemester i denna del under kanske fem år bör
utredas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Bokmoms
I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp (25 %) och
annan konsumtion av kultur, t.ex. teater-, konsert- och
operaföreställningar (6 %). Härigenom har skattepolitiken
kommit att få en styrande effekt på medborgarnas val av
kulturaktiviteter som inte varit avsikten. Det dåliga
konkurrensläget för boken förvärras än mer av
Internetbranschens utveckling på detta område och
möjligheterna att anskaffa böcker online. Den dåliga
kontrollen av Internethandeln med böcker gör att många
bokleveranser - antingen de sker offline eller online - över
huvud taget inte beskattas, vilket leder till mycket svåra
konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln. Detta
tillsammans med önskan att på olika sätt uppmuntra läsandet
av det tryckta ordet i bokform gör, menar Folkpartiet, att
momsen på böcker borde sänkas till 6 % från gällande 25 %.
Generalklausulen
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det
finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det
ligger i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har
ambitioner att motverka skattefusk. För oss är det centralt att
denna strävan inte kränker den enskildes integritet och rätts-
säkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga
regeringen. Därefter har den återinförts - och skärpts - av
Socialdemokraterna. Vi anser att den står i strid med
fundamentala principer som syftar till att förhindra
godtycklig maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig
och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens
idé ligger att reglerna skall vara fasta och klara så att
medborgarna därigenom kan förutse och förstå konse-
kvenserna av sitt handlande. Människor måste ha
förutsättningar att känna till var gränsen går mellan tillåtet
och förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om
bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför
avskaffas. Detta bör ges regeringen tillkänna.