Innehållsförteckning
Ny skattepolitik för en ny tid! Nya samhällsföreteelser såväl som gamla problem som kräver nya lösningar ser vi som utmaningar, där skattepolitiken utan dogmatism kan bidra till ett modernt, jämställt, jämlikt och öppet samhälle.
- Internationaliseringen river gränserna alltmer. Detta är i grunden en positiv företeelse, men betyder att vi måste hantera såväl skatternas storlek som utformning på nya sätt.
- Förändringen från industrisamhälle till kunskapssamhälle måste sättas i förhållande till arbete som bas för beskattning. Kunnande som produktionsfaktor fungerar annorlunda än maskiner såväl ur statiskt som dynamiskt perspektiv. När arbetet blir kapital måste synen på såväl arbets- som kapitalbeskattning omvärderas.
- Jämställdhet! En ny inriktning på beskattning av arbete och kunnande bidrar till att skapa ett samhälle där kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att jobba, försörja sig själva på rättvisa löner, förverkliga sina idéer och bestämma mera själva i sina egna liv.
- Segregation, utanförskap och fattigdomsfällor. Skatten på arbete och marginaleffekter i låga inkomstslägen drabbar individerna och de blir en ekonomisk börda i stället för att bidra till välstånd genom arbete. Skattesystemet måste bidra till att släppa in de utestängda.
- Den demografiska utvecklingen. Det svenska skatte- och välfärdssystemet möter också en utmaning från befolkningsutvecklingen. Därför måste vi använda de närmaste åren till att reformera de svenska systemen så att de blir mera långsiktigt hållbara och att människor uppmuntras att öka sitt arbetsutbud.
Dessa utmaningar leder till vårt förslag om en ny skattereform för en ny tid. Den ska genomföras med den gamla folkpartiparollen "Det måste löna sig att arbeta, spara och ta risker" som ledstjärna.
Huvudingredienser i Folkpartiets skattereform är därför sänkt inkomstskatt med inriktning särskilt mot att minska marginalskatterna, sänkt skatt på risksparande och företagande.
För de närmsta åren innebär detta att värnskatten slopas, brytpunkten för statlig skatt höjs och den s.k LO-puckeln avskaffas. Skattereduktion ger sänkt inkomstskatt för alla men betyder särskilt mycket för de lägsta inkomsterna.
Sänkt skatt för barnfamiljer. Arbetsgivaravgifterna sänks i tjänstesektorn. Skattereduktion för hushållsnära tjänster. Dubbelskatten på aktieutdelningar och förmögenhetsskatten avskaffas. Sociala avgifter på personaloptioner och vinstandelar avskaffas. Fåmansbolagsreglerna förbättras och skatten sänks. Fastighetsskatten sänks kraftigt.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av skattepolitiken.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffad värnskatt. 1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjd brytpunkt. 1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjt grundavdrag. 1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereduktion. 1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reseavdrag och restid till barnomsorg. 1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på hushållsnära tjänster. 1
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta sociala avgifter på vinstandelsstiftelser. 1
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på personaloptioner.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om höjt avdrag för pensionssparande till ett och ett halvt basbelopp. 1
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkta arbetsgivaravgifter i den privata tjänstesektorn.
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dubbelbeskattningen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskatten. 1
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en europeisk koldioxidskatt.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fordonsskatt för miljövänligt transportväsende.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om energibeskattningen.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om beskattning av fåmansbolag. 1
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta generationsväxlingar.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förenklat företagande, F-skattsedel, registrering och betalning av preliminär F-skatt.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reformering av skattekontot.
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt moms på böcker. 1
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avskaffad generalklausul. 24. 1 Yrkandena 1-8, 10, 14, 18 och 22 hänvisade till FiU.
Utgångspunkter
Liberalismen är positiv till förändringar.
Detta innebär att nya situationer kräver nya ställningstaganden. Det som gällde för 10, 20 eller 30 år sedan är kanske inte aktuellt idag. Skattereformen 1990-1991 var ett viktigt steg när det gällde att råda bot på den snårskog av undantag och konstiga incitament som successivt byggts in i systemet. Samtidigt vanns en bred acceptans för att marginalskatter och marginaleffekter var viktiga, inte bara för höginkomsttagare.
Det har nu gått 10 år sedan dess och mycket har förändrats, samtidigt som viktiga delar av skattereformen urholkats.
Det finns minst fyra skäl att nu på nytt se på skatterna ur ett övergripande och mer långsiktigt perspektiv och forma riktlinjer för skattepolitiken i en ny tid.
Principiella skäl att på nytt se på skatterna, utvecklingen i vår omvärld, samhällsproblem där skatteförändringar kan bidra till lösningar, nya möjligheter att lösa välfärdsproblemen, möjligheter som inte funnits tidigare.
Skattepolitiken måste också utformas dels utifrån de olika skatternas tänkbara utformning och snedvridande eller konkurrensnedsättande effekt, dels utifrån hur mycket beskattning totalt som kan anses vara acceptabelt. Givetvis påverkas den totala skattenivåns skadliga effekter av vilken mix av skatter som finns och dessa kan utformas på för individen, samhällsekonomin och dynamiken olika belastande sätt. Klart är dock att varje form av beskattning medför negativa och snedvridande effekter för individ och samhällsekonomi. Argumentet för beskattning är att - trots dessa negativa effekter - positiva effekter för individer i samhället i en del fall överväger. Någonstans finns en balanspunkt för fördelar och nackdelar med varje enskild skatt såväl som totalbeskattningen. Denna balanspunkt formas såväl av våra värderingar, vår ideologi som av den praktiska verkligheten. Även om våra värderingar inte ändrats, har situationen i samhället gjort det, inom Sverige och globalt. När verkligheten ändras behöver vi alltså rita om kartan. Vi beskriver här ett antal viktiga strömningar, ett antal politiska utmaningar och de slutsatser för skattepolitikens riktlinjer som bör dras.
Nya utmaningar!
Nya samhällsföreteelser såväl som gamla problem som kräver nya lösningar ser vi som utmaningar, där skattepolitiken utan dogmatism kan bidra till ett modernt, jämställt, jämlikt och öppet samhälle.
- Internationaliseringen river gränserna alltmer. Detta är i grunden en positiv företeelse, men betyder att vi måste hantera såväl skatternas storlek som utformning på nya sätt. Skattebaser är rörliga i flera bemärkelser, de kan rent fysiskt flytta på sig eller verksamheter kan förtvina i ett land och växa i ett annat.
- Förändringen från industrisamhälle till kunskapssamhälle måste sättas i förhållande till arbete som bas för beskattning. Kunnande som produktionsfaktor fungerar annorlunda än maskiner såväl ur statiskt som dynamiskt perspektiv. När vi säljer vår tid och vårt kunnande är detta som huvudsaklig bas för beskattning något annat än när vi säljer de produkter som har många andra insatser än rent arbete. När arbetet blir kapital måste synen på såväl arbets- som kapitalbeskattning omvärderas.
- Jämställdhet och beskattning av arbete. Tjänstesektorer (särskilt vård och utbildning) hämmas inte bara av offentliga regleringar utan av skatt på arbetet. Jämställdhet i mening att förena arbete med familj kräver ofta ytterligare "köp" av tid vilket underlättas genom minskade skattekilar särskilt för "hushållsnära" tjänster. Men sådana specifika lösningar räcker inte, en ny inriktning på beskattning av arbete och kunnande bidrar till att skapa ett samhälle där kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att jobba, försörja sig själva på rättvisa löner, förverkliga sina idéer och bestämma mera själva i sitt eget liv.
- Segregation, utanförskap och fattigdomsfällor. Skatten på arbete och marginaleffekter i låga inkomstslägen drabbar individerna och de blir en ekonomisk börda i stället för att bidra till välstånd genom arbete. Den höga totalbeskattningen på arbete leder till att svenska låg- och normalinkomsttagare får väldigt lite över. Bidragssystemen är blandat utformade generellt och selektivt. Fattigdomsfällorna leder till att människor inte bara är fattiga, de har svårt att göra något åt detta vilket är värre. Ett samhälle med dynamik och utvecklingskraft kan inte låsa in stora grupper människor i bidragsberoende och vanmakt. Skattesystemet måste bidra till att släppa in de utestängda.
- Den demografiska utvecklingen. Det svenska skatte- och välfärdssystemet möter också en utmaning från befolkningsutvecklingen.
Andelen över 65 år stiger hela tiden men genom att andelen yngre sjunker fram till 2010 stiger inte den förvärvsarbetande befolkningens försörjningsbörda förrän senare. Att andelen barn sjunker är dock i sig ett långsiktigt problem. Det betyder att under de närmaste 8-10 åren har vi en nådatid då försörjningsproblemen inte ökar men sedan försvåras kraftigt. Därför måste vi använda de närmaste åren till att reformera de svenska systemen så att de blir mera långsiktigt hållbara. Ett betydande steg är den breda pensionsreform som Folkpartiet i hög grad varit med om att arbeta fram och sätta i sjön. Många fler reformer behövs för att klara den demografiska utmaningen, både vad gäller finansiering av sociala utgifter och för att få ett ökat arbetsutbud.
Sverige i världen
Skattetrycket i Sverige har successivt ökat, se diagram 1. Förutom ett hack i kurvan under den borgerliga regeringen i början av 90-talet har ökningen varit kontinuerlig.
Diagram 1. Skattetrycket i Sverige 1945-1999
Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet
Anm.: Länkat till jämförbarhet med de nya nationalräkenskaperna.
Skattekvoten har ökat också i vår omvärld men inte i samma utsträckning som i Sverige, se diagram 2.
Diagram 2. Skattetrycket i Sverige i internationell jämförelse
Procent av BNP
Källor: OECD, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet
Så sent som i början av 1960-talet hade Sverige och OECD ungefär samma skattetryck. Men utvecklingen har lett till att Sverige nu befinner i en situation med det högsta skattetrycket i den utvecklade världen.
De rivna gränsernas effekter
Riksskatteverket har i en rapport nyligen visat att inom de närmsta tio åren kommer så mycket som 100-150 miljarder av våra skatteintäkter att riskera bortfalla på grund av den internationella utvecklingen. Även om den största delen av skattebasen knappast under överskådlig tid kommer att vara utsatt för internationell konkurrens kommer en tillräckligt stor del att bli alltmer internationellt rörlig för att den svenska välfärdsstaten ska utsättas för ett starkt förändringstryck.
Eftersom den svenska skattenivån på nästan varje enskilt delområde är högre än i andra länder kommer den pressen att visa sig på många områden. Sverige har i praktiken inga skyddade zoner.
Även om den internationella utvecklingen bara kortsiktigt skulle sätta 5-6 procentenheter av skattetrycket under press motsvarar det 50-60 miljarder kronor. Detta är mer än hela det familjepolitiska stödet. Riksskatteverket återger i sin nya utredning att enligt olika bedömningar så mycket som ca 160 miljarder av skattetrycket kan behöva tas bort, dvs 15 av skattetryckets 51 procent av BNP.
Europeiska utvecklingstendenser
Det som uppmärksammats mest under senare år och inte minst under våren är försöken att inom EU nå en överenskommelse om någon form av enhetlighet för skatt på kapitalinkomster. Den luddiga överenskommelse som nåddes i Feira i Portugal innebär att man syftar till informationsutbyte men att man ska ta upp diskussioner med aktuella länder som inte ingår i EU och som kan dra till sig sparande om skattereglerna förändras inom EU. Sådana länder är Schweiz, Cypern, Malta m.fl. Först sedan man nått sådana överenskommelser kommer man att gå vidare, med lång övergångstid. Några omedelbara konsekvenser för den som placerar sparande i annat EU-land innebär detta knappast.
En annan svårlöst EU-harmoniseringsfråga gäller momsen. Det finns ett generellt förord för ursprungslandsprincipen, dvs att det är momsen i produktionslandet som ska gälla. Detta skulle kunna ordentligt gräva ur de svenska momsintäkterna. Tills vidare gäller dock konsumtionslandsprincipen men den strider dock på längre sikt mot avvecklingen av gränskontroller. Även detta är således ett område där den svenska högskattepolitiken lever på lånad tid.
Den socialdemokratiska regeringen brukar använda bolagsskatten som ett exempel på företagsvänlig låg skatt. Men flera länder som Nederländerna, Irland och Danmark rör sig i praktiken mot lägre nivåer. Inom EU- kommissionen och Ecofin pågår främst arbete med att försöka hitta överenskommelser om uppförandekod mot skadlig skattekonkurrens och harmonisering av vissa typer av beskattning. Detta går mycket långsamt. Ett stort arbete kring momsen har pågått många år. Det är ytterst tveksamt när och hur detta kommer att få något praktiskt genomslag. Samtidigt pågår en intensiv debatt om huruvida detta är lämpligt och eftersträvansvärt. En viktig infallsvinkel sammanfattas så här av Tony Blair och José Maria Aznar i Financial Times "...that is why it is so important to avoid the sort of tax harmonisation and heavy-handed regulation that could drive investment and jobs out of Europe". EU är ju sannerligen inte hela världen och överenskommelser EU-länderna sinsemellan kan mycket väl ytterligare förskjuta strömmarna. Vissa typer av överenskommelser är naturligtvis mycket bra men exempelvis skulle en gemensam kapitalbeskattning leda till att kapitalet flyttar från London City, Amsterdam eller Luxemburg till andra ställen på vår jord än Stockholm.
I själva verket pågår ett arbete i många EU-länder med reformering av skatterna.
De fyra F-en
De rivna murarna, den allt öppnare världen brukar sägas leda till att de fyra F-en kvarstår att beskatta: Fastigheter, Föda och Fattigt Folk. Detta skulle innebära hög fastighetsskatt, hög matmoms, hög skatt på nödvändighetsvaror, hög skatt på arbete, redan från första kronan. Det är uppenbart att ett fasthållande vid ett fortsatt högt skattetryck kommer att vrida skatteutvecklingen i denna riktning. Det är samtidigt uppenbart att detta strider mot fördelningspolitiska ambitioner. Skatten på mat är i stället sänkt. Att höja fastighetsskatten är, minst sagt, impopulärt. I Sverige fokuserar regeringen inte på de viktiga framtidsfrågorna när det gäller beskattningen utan på att "kompensera för egenavgifterna" Regeringen försvarar sitt höga skattetryck med att det är acceptabelt därför att människor känner att de får något för skatten. Men på ett av de områden där detta faktiskt skett, pensionerna, där pensionsreformen innebär en successivt allt starkare koppling mellan avgift och förmån, just där vill regeringen dölja detta samband genom att "kompensera för egenavgifterna". Inget i regeringens skattepolitik hanterar globaliseringen av ekonomin eller bidrar nämnvärt till tillväxt och växande skattebaser.
Bertil Ohlin uttryckte saken som att vi måste vårda de välståndsbildande krafterna. Det innebär bland annat att ha så lite skadliga skatter som möjligt på arbete, sparande och risktagande. Detta synsätt talar för beskattning av konsumtion snarare än av produktion. Beskattning av produktion (arbete eller kapital) minskar helt enkelt produktionen, välståndet. Detta blir effekter såväl av beskattningen totalt som på marginalen.
Beskattning av konsumtion leder till att priserna blir högre vilket i sin tur i en öppen marknad gör att det blir lönsamt att köpa varor och tjänster i länder som har lägre beskattning i den utsträckning det är praktiskt möjligt. Detta ger eroderande skattebaser.
Inhemska effekter
Men det handlar inte bara om den internationella utvecklingen. En del av de argument som låg till grund för Folkpartiets medverkan i skattereformen har minst lika stor giltighet idag. Då uppmärksammades bl.a. vilka felaktiga beslut som höga marginalskatter och stora skattekilar ledde till: Bengt Westerbergs exempel med den husreparerande kirurgen stannade i minnet. Men dagens höga skattetryck leder till att även låginkomsttagare möter höga skattekilar. Detta får konsekvenser för människors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, att förändra sin egen situation, för möjligheten att utveckla en tjänstesektor för privatpersoner. Välfärdssystemen, jämställdheten och jämlikheten drabbas negativt.
Konjunkturkänslighet
Under krisen i början av 90-talet visade det sig tydligt hur konjunkturkänsliga de svenska offentliga finanserna var. Även om den känsligheten minskat under 90-talet anses Sverige fortfarande ha industrivärldens mest konjunkturkänsliga finanser. Att budgeten förbättrats under senare år är till en del beroende av besparingsbeslut men konjunkturuppgången spelar också en stor roll. En starkare internationell och inhemsk konjunktur har givit mera statsinkomster och lägre utgifter än väntat. Därför har budgetförbättringen delvis kommit som en överraskning för myndigheter och för regeringen.
Men att Sverige har de konjunkturkänsligaste offentliga finanserna innebär också att försämringen kommer att bli större i Sverige när avmattningen kommer. Det är därför oerhört viktigt att chansen nu tas, medan konjunkturen är god, att göra skatte- och utgiftssystemet mera robust och långsiktigt hållbart. Det är viktigt att inte göra om misstagen från slutet av 80-talet när konjunkturuppgången även då förbättrade budgeten och lockade den socialdemokratiska regeringen till ansvarslösa löften. Att man inte utnyttjade den möjlighet som konjunkturuppgången då gav fick vi betala dyrt i början av 90-talet.
Regeringen, i "gott" sällskap med sina stödpartier, håller på att göra om samma misstag igen. Regeringen vill gå tillbaka till traditionell socialistisk utgiftspolitik.
Två slutsatser måste dras:
a) internationaliseringen minskar drastiskt möjligheten att hålla ett högt skattetryck på rörliga skattebaser,
b) med ett högt skattetryck finns ingen annan möjlighet än att hålla en hög beskattning med höga skattekilar även på låg- och medelinkomsttagare.
I otaliga sammanhang, senast i en utredning från NUTEK, har visats hur bl.a. skattetrycket leder till att studier, vidareutbildning, allmän förkovran och risktagande ger mycket liten utdelning i förhållande till de risker de medför.
Vi utnyttjar inte den stora potential vi har i befolkningen genom att skattesystemet bromsar utan att ge fullödig valuta i form av offentliga tjänster och offentliga skyddsnät.
I budgetpropositionens bilaga 5 "Utvecklingen på lång sikt" redogör regeringen för många av de aktuella frågeställningarna, men man tycks inte förmögen att redan nu dra tillräckliga slutsatser av detta.
Fokpartiet vill ta ett större ansvar än regeringen och dess allierade, vi vill staka ut en politik som vi kan ta ansvar för. Nu, när det går hyfsat för den svenska ekonomin, är den lämpliga tidpunkten.
Diagram 4. Effektiv skatt på arbete 1999
Procent av arbetskraftskostnad
Källor: Kommissionen och OECD
Dags för en ny skattereform!
Det är dags att även Sverige genomför en ny inkomstskattereform. Skälen för detta är minst tre:
a) den gamla skattereformen har urholkats av socialdemokratiska regeringar och kommunala skattehöjningar,
b) den ökande internationaliseringen innebär nya förutsättningar,
c) konkurrensen från svart, grå och gör-det-själv-verksamhet är stark med det höga svenska skattetrycket.
Marginalskatter och marginaleffekter är i högsta grad fortfarande ett aktuellt problem i skatte- och bidragssystemen. Diagram 5 visar marginaleffekterna i skattesystemet i dagsläget. Undersökningar har visat att mer än en kvarts miljon personer har samlade marginaleffekter via skatte- och bidragssystemen över 60 procent, dvs 60 procent av inkomstökningen försvinner i ökad skatt eller minskade bidrag. Med så stora marginaleffekter kan man knappast påstå att "det lönar sig att arbeta".
Diagram 5. Marginalskatter år 2000, procent
De inslag i skattesystemet som ger de höga marginalskatterna är
a) statsskatten
b) LO-puckeln i grundavdraget
c) den s.k. värnskatten.
Brytpunkten för där statlig skatt börjar uttas ligger nu vid 254 700 vilket är lägre än den inkomst på knappt 300 000 kronor vid vilken pensionsavgiften slutar tas ut.
Den s.k. LO-puckeln innebär att grundavdraget i beskattningen trappas upp till en inkomstnivå om drygt 105 000 kronor och därefter trappas av med 10 procent mellan ca 111 000 och 205 000 kronor i inkomst. Denna avtrappning av grundavdraget innebär en extra marginaleffekt som är avsevärd, och som slår till för heltidsarbetande med lägre löner eller deltidsarbetande med medellöner, vilket särskilt gäller för många kvinnor. Den s.k. värnskatten är ett brott mot skattereformens principer även i dess nuvarande något urvattnade form. Den tjänar inga vettiga syften och bör omedelbart avskaffas.
Genom ett sådant samlat program skulle en betydande sänkning av marginalskatterna kunna uppnås.
I bidragssystemet finns starka marginaleffekter i bostadsbidragssystemet, i dagisavgifterna och i socialbidragen. Bostadsbidragssystemet kan trappas ner genom att en växling sker mot höjning av det generella barnstödet. Regeringens maxtaxeförslag är ingen lösning på marginaleffekterna i avgiftssystemet, särskilt inte för dem med låga inkomster. En mera genomgripande övergång till enhetstaxa behövs samtidigt som barnstödet reformeras.
Socialbidrag ska endast vara ett yttersta skyddsnät, inte fungera som huvudsaklig försörjning för stora grupper som i och med detta fastnar i en fattigdomsfälla. Enbart skattepolitiken kan inte lösa detta, en lång rad andra förändringar krävs vad gäller förändringar av bidrags- och försäkringssystem, avregleringar av arbetsmarknaden, förenklingar för företagandet, förbättrad kvalitet i utbildningar etc men även skattesystemet kan bidra genom sänkt skatt på låga inkomster och minskade marginaleffekter.
Skälen för att minska marginalskatterna är inte bara, som det ibland framställs, att nettointäkten för den enskilde av t.ex. övertidsarbete blir alltför liten. Det är i sig en viktig invändning mot höga marginalskatter att de ger ett för litet netto av en extra arbetsinsats. Men minst lika viktig är den långsiktiga effekten på människors vilja att utbilda sig, arbeta, ta risker. Om människor i varje valsituation som innebär en uppoffring, att avstå från inkomst genom att studera, att göra en ytterligare insats på jobbet, att kanske ta en ordentlig risk genom att starta ett eget företag, samtidigt vet att den ekonomiska nyttan av detta blir låg genom att större delen går bort i skatt är det ett allvarligt hinder mot människors ansträngningar. Detta är negativt både för individen och för samhället i stort.
En annan negativ effekt av ett socialdemokratiskt högskattesamhälle är den stora skillnad som uppstår mellan verksamhet i den beskattade resp i den obeskattade sektorn. Det finns en hel flora av gradvisa steg från beskattad verksamhet över vit gör-det-själv-verksamhet till grå eller helsvart obeskattad verksamhet. Detta är i sig negativt bl.a. genom den moralundergrävande effekten och genom att konkurrenssituationen för t.ex. de småföretagare som vill hålla sig inom lagens ram undergrävs.
Skattekilar kan i olika sammanhang definieras på olika sätt men innebär mer generellt skillnaden mellan netto och brutto, den "kil" av skatt som finns däremellan. Skattekilar kan mätas exempelvis i form av skillnaden mellan vad den ene måste tjäna in för att kunna betala den andre en viss summa netto. Sådana skattekilar är som störst och får som störst betydelse för tjänster som säljs till privatpersoner. Skattekilen består då av inkomstskatt, arbetsgivaravgift och moms för säljaren. För att köparen ska kunna betala detta av sin nettolön måste köparen i sin tur lägga på inkomstskatt och (beroende hur man räknar) arbetsgivargift och moms.
Resultatet av dessa skattekilar är att inte särskilt mycket sådant arbete utförs, argumentet att det skulle bero på låg produktivitet kan enkelt motsägas av att det på grund av skattekilarna krävs orimligt hög produktivitet. Tjänstesektorn konkurrerar osunt med svartjobben. Till stor del utförs dock inte jobben alls eller sker genom "gör det själv"-verksamhet.
Detta innebär dessutom att den välståndsökning individuellt och samhälleligt som uppstår genom arbetsfördelning och specialisering, genom att produktion av varor och tjänster sker på effektivast möjliga sätt, inte fullt ut kommer till stånd.
Riksrevisionsverket beräknade i sin undersökning att mellan 650 000 och 800 000 personer ett visst år arbetade svart i någon utsträckning. Skattebortfallet beräknades till mellan 20 och 40 miljarder kronor.
De områden där skatterna i det här avseendet utgör ett särskilt problem är inom vissa tjänster. Det är med nuvarande skatter omöjligt att kunna köpa tjänster till hemmet till lagliga priser. Detta innebär att det är omöjligt för en familj att kunna köpa tjänster som skulle kunna underlätta vardagslivet. Därför har diskussionen om skattelättnader på hushållstjänster uppkommit. Det är dock fel att tala om "skattesubventioner" för hushållstjänster. Skattesubventioner är en riktig beteckning om t.ex. två företag eller två individer i samma situation beskattas olika, om en viss verksamhet lyckas utverka lägre skatt än jämförbar verksamhet. Men det handlar det inte om här. Det handlar i stället om att det inte finns någon realistisk möjlighet att tillhandahålla hushållstjänster med nuvarande skatter. En marknad för hushållstjänster skulle vara positiv från jämställdhetssynpunkt, det skulle underlätta arbetet med och fördelningen av ansvaret för barn och hushåll.
Det är märkligt att när det gäller arbete med reparationer och ombyggnad av hus, typiskt manliga arbeten, har det varit fullt acceptabelt med skattelättnader, s.k. ROT-stöd, men när det gäller t.ex. rengöring av samma lokaler, typiskt kvinnliga arbeten, anses det som "subventioner" om denna verksamhet ges skattelättnader.
Det är uppenbart att med det höga svenska skattetrycket, och med strävan att arbete och kapital i varje fall i princip ska behandlas lika från skattesynpunkt, blir beskattningen av kapital internationellt sett mycket hög. Internationaliseringen och allt rörligare skattebaser gör det mycket svårt att upprätthålla ett högt skattetryck på rörligt kapital. Detta får rimligen långsiktiga konsekvenser där skatter som bolagsskatt, dubbelskatt på aktieutdelning, reavinstskatt, skatt på kapitalinkomster, förmögenhetsskatt m.fl. måste tas upp till prövning.
Men i det moderna tjänstesamhället är arbetskraften den dominerande produktionsfaktorn och därmed den största skattebasen, se tabell 2. (I ett lite längre perspektiv är även skatt på konsumtion skatt på arbete.) Eftersom endast en mindre del av arbetskraften traditionellt varit internationellt rörlig kan detta möjligen förleda någon till slutsatsen att eftersom arbete är den dominerande skattebasen behöver vi inte bry oss om skatterna i omvärlden. Detta är fel. Om vi vill upprätthålla en ungefärlig skattemässig likabehandling av arbets- respektive kapitalinkomster i skattereformens anda kommer de anpassningar av skatt på kapital som är nödvändiga av internationaliseringsskäl att sätta en press - nedåt - också på beskattningen av arbete.
Vidare blir i praktiken alltfler kategorier arbetande internationellt rörliga. Det innebär att arbete utomlands, särskilt för nyutexaminerade med en attraktiv utbildning, även är ekonomiskt lockande. Vi kan inte heller räkna med att dessa personer i samma utsträckning som tidigare återvänder till Sverige efter några år.
I industrisamhället låg företagets tillgångar främst i en maskinutrustning som kanske inte kunde användas på annan plats eller för andra ändamål. Rörligheten var därmed begränsad. När företagens främsta tillgång ligger i de anställdas kunnande blir detta kapital, kunskapskapitalet, mycket rörligare. Detta är mycket påtagligt i IT-företagen.
De svenska skatterna fördelar sig som framgår av diagrammet, uppdelade på skatt på arbete resp kapital 1999.
Diagram 6. Skatt på olika skattebaser 1999
Miljarder kronor
Källa: LU 2000
Skatt på arbete är den helt dominerande skattekällan. Även konsumtionsskatter - t.ex. moms - räknas i allmänhet som skatt på arbete, vidare arbetsgivaravgifter som i slutänden bärs av löntagarna.
En tydlig slutsats är att de skatter som ger de stora inkomsterna för stat, landsting och kommuner är de breda skatter som alla är med och betalar. Det går inte att klara skatteproblemen genom att övervältra skatterna på "de rika". De stora skatterna betalas av oss alla. Detta innebär just att skatternas omfördelande effekter inte fungerar, trots jämlikhetsambitioner leder den höga skatten på arbete till att barnfamiljer och låginkomsttagare inte får ett bättre utfall.
De renodlade kapitalskatterna är inte någon särskilt stor del av de totala skatteintäkterna, ungefär en tiondel. Däremot är de viktiga därför att de i hög grad bestämmer hur företagande och sysselsättning blir. Man måste komma ihåg att det är den privata verksamheten som utgör all skattebas. Den offentliga verksamheten kan aldrig vara en skattebas, den är ju finansierad med skatter till 100 procent.
De skatter som har stor effekt på företagandet måste därför utformas så att de stimulerar tillväxt och expansion. Det är detta vi brukar kalla strategiska skattesänkningar. Samtidigt kan man konstatera att sådana skattesänkningar inte i ett slag drar undan mycket stora delar av skatteintäkterna.
Tabell 2. Skattebaser och skatteintäkter 1999
Tabell 1: (Skatt Intäkt, miljarder kronor Skatt på )
Slutsatser
Dagens svenska skattetryck måste sänkas eftersom det inte är förenligt med en dynamisk och växande ekonomi. Den tilltagande internationaliseringen ökar kraven på att Sverige får konkurrenskraftiga villkor för företag och människor. Villkoren består i de olika ländernas kombinationer av skatter och välfärd, dvs inte bara skattenivån utan också vad medborgarna får ut av skatterna. För den svenska poltiken är naturligtvis skatte- och utgiftsnivåerna i övriga EU av särskilt stor betydelse.
I Sverige måste därför både skatte- och utgiftstrycket minska, liksom ansträngningarna öka att se till att medborgarna får mer valuta för skattepengarna. Under innevarande mandatperiod ska skattetrycket klart understiga 50 procent av BNP. Därefter ska både skatte- och utgiftstrycket fortsätta att minska.
Viktigast är att sänka de skatter som är mest skadliga för tillväxt och sysselsättning. Det gäller skatt på riskkapital, den högsta marginalskatten och arbetsgivaravgifterna, särskilt i tjänstesektorn.
Skattesänkningar ska genomföras som mildrar marginaleffekterna för barnfamiljer och gör det möjligt för fler låginkomsttagare att leva på sin lön. Avgifterna till socialförsäkringarna skall vara försäkringsavgifter och fria från skatteinslag.
Skatteinkomsternas storlek bestäms inte bara av skattesatser. Betydande energi måste läggas på att skapa ett skattesystem som gynnar en växande och dynamisk ekonomi. I grunden är det nämligen detsamma som en ekonomi med växande skattebaser. Med breda skattebaser kan gemensamma åtaganden finansieras med lägre beskattning.
Den demografiska utvecklingen i kombination med internationaliseringen innebär att några enkla lösningar inte finns. De demografiska utmaningarna kan inte lösas med skattehöjningar, internationalisering kan inte enkelt mötas med kraftiga skattesänkningar när man har långtgående ambitioner ifråga om en god utbildning och vård.
Detta leder till följande förändringar:
En stor socialförsäkringsreform ska genomföras med pensionsreformen som förebild, där såväl sjukförsäkring som arbetslöshetsförsäkring ingår. Dessa ska göras försäkringsmässiga och betalas med försäkringsavgifter.
De delar av arbetsgivaravgiften som inte utgör försäkringsavgifter ska successivt avvecklas, vilket leder till sänkt skattebelastning på arbete. Mer avgränsat bör en kraftig skattereduktion på hushållsnära tjänster införas. För att behålla expanderande tjänsteverksamhet i Sverige, t.ex. i IT-sektorn, behöver bl.a. beskattningen av personaloptioner ses över.
En inkomstskattereform genomförs vars huvudingredienser är sänkta marginalskatter genom slopad värnskatt, höjd brytpunkt, grundavdrag utan avtrappning samt en generell skatteminskning exempelvis i form av skattereduktion. Dessa förändringar ska genomföras inom en treårsperiod och därefter bör vi gå vidare med ytterligare sänkta inkomstskatter i former som uppmuntrar ökat arbetsutbud, utbildning och risktagande. Den statliga skattens nivåer och omfattning ingår i ett sådant övervägande.
Minskad beskattning och lägre marginaleffekter på lägre inkomster bidrar till att människor får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och att det lönar sig att arbeta. Dessa skattesänkningar måste utformas så att marginaleffekter i lite högre inkomstlägen inte uppstår istället eller att de breda skattebaserna krymps. Skattereduktion och sänkta kommunalskatter är därför tekniker vi vill pröva främst.
Barnfamiljernas marginaleffekter ska därutöver minskas genom generella barnavdrag, växlat mot minskade bostadsbidrag och enhetliga barnomsorgs- taxor. Det ska löna sig att arbeta, även för småbarnsmammor, därför bör barnavdraget vara generellt, taxor enhetliga och avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader införas.
De mest skadliga kapitalskatterna är förmögenhetsskatten och dubbelskatten på aktievinster, där dessa successivt avskaffas inom de närmsta åren. Fastighetsskatten avskaffas och fastighetsbeskattningen utformas likvärdigt mellan boendeformer och kapitalplaceringar, med bibehållen avdragsrätt för räntor. Detta innebär en kraftig sänkning av skatteuttaget. En sänkning av kapitalskattesatsen för avkastning och reavinster bör framöver kombineras med det internationella arbetet mot illojal skattekonkurrens.
Skatteharmonisering i form av gemensamma beslut om skattenivåer avvisas. Varje land, även inom EU, ska självt avgöra sin skattepolitik. Däremot kan systemen behöva anpassas till varandra för att underlätta handel, förbättra den inre marknaden och ytterligare riva gränser mellan människorna. Mervärdesskatten är ett sådant system där en gemensam hantering är eftersträvansvärd. Sverige bör också långsiktigt hamna på en mervärdesskattenivå som är närmare våra grannländers och som kan tillämpas mer generellt.
Ekonomiska styrmedel är bra i miljöpolitiken. Folkpartiet är därför förespråkare för att s.k. grön skatteväxling tillämpas. Under senare delen av 90-talet har dock miljöskatterna höjts kraftigt, utan motsvarande sänkning av skatten på arbete. Den viktigaste gröna skattefrågan är - av miljöskäl - en gemensam koldioxidbeskattning inom EU.
När tillväxten är god och både BNP och de offentliga inkomsterna ökar kraftigt är det extra angeläget att hålla emot önskemål om ökade offentliga åtaganden och utgifter. Det är i goda tider man ska hålla igen och genomföra sådana strukturella förändringar som rustar oss för de tider då tillväxten inte är lika god. Strukturellt riktiga skattesänkningar som förbättrar ekonomins funktionssätt och ökar arbetsutbud, företagande och risktagande leder till att tillväxten långsiktigt blir bättre. Genom att begränsa utgifternas ökning kan en mycket stor del av de skattepolitiska målen nås vilket samtidigt leder till minskad konjunkturkänslighet.
En övergripande utgiftsöversyn bör därutöver ske. En sådan måste leda till att vi mer förutsättningslöst genomlyser vilka av nuvarande uppgifter för det offentliga som skulle kvarstå som skattefinansierade, i vilken mån utökad avgiftsfinansiering kan tänkas, vad av det vi tidigare ansett skulle vara skattefinansierat kan skötas av individerna själva. Kan tidigare skattefinansierad verksamhet övergå i obligatoriska försäkringar?
I det kortare perspektivet, de närmaste två-tre åren vill vi genomföra följande förändringar av skatterna.
Folkpartiets skattereform
Skatt på arbete
Inkomstskatt
Av denna motion framgår att allt större delar av arbetskraften idag är mycket lättrörlig över vår gränser. Regeringen argumenterar i och för sig förtjänstfullt för att stärka den s.k. utbildningspremien när man föreslår en mindre justering av skiktgränserna (s 210). Det är ett uttryck för att man tagit åt sig en del av den debatt som rör skatterna i en globaliserad värld. Men det är naturligtvis inte tillräckligt. För att på allvar öka arbetskraftsutbudet och motverka tendenser till flaskhalsar på arbetsmarknaden krävs det betydligt kraftfullare och bättre inriktade åtgärder.
Den skattereform som här anges kan genomföras under den tid budgeten täcker. Målet skall vara att öka förutsättningarna för nya jobb, öka tillväxten, minska flaskhalsar och minska bidragsberoendet. Reformen föreslås finansierad genom besparingar och genom de möjligheter som den ekonomiska tillväxten ger. En viktig princip är att de delar som betyder mest för tillväxten skall genomföras först och finansieras genom besparingar.
Den nya skattreformen ska för individbeskattningen, det som vi ser på vår egen deklaration, framförallt innehålla följande inslag: sänkta inkomstskatter genom införande av en skattereduktion, höjt barnstöd, återinförande av principen 30/50, slopad värnskatt, slopad dubbelbeskattning och slopad förmögenhetsskatt.
Folkpartiet vill fullfölja skattereformen och står fast vid principen om "hälften kvar". Vi motsätter oss följaktligen regeringens extra värnskatt. Den s.k. brytpunkten för statlig skatt bör höjas så att den statliga skatten inträder först då de obligatoriska försäkringsavgifterna upphör (304 200 kr).
En sådan rejäl skattereform kan genomföras över en treårsperiod och blir avhängig av att utgiftsbegränsningar verkligen görs och att den ekonomiska tillväxten blir god. Samtidigt medverkar reformen i sig själv till att skapa förutsättningar för långsiktigt god ekonomisk utveckling. Reformen ska innehålla tre rejäla åtgärder mot marginalskatterna:
Brytpunkten bör höjas upp till gränsen för egenavgifterna för att undvika att, som idag sker, personer som betalar både statlig skatt och egenavgifter får marginaleffekter om ca 55 procent.
Den s.k. LO-puckeln bör avskaffas. I inkomstlägen mellan ca 150 000 och 200 000 kronor finns en marginaleffekt genom att grundavdraget avtrappas. Denna avtrappning bör successivt avskaffas vilket leder till en marginalskattesänkning för betydande grupper.
Den s.k. värnskatten avskaffas. Den är ett brott mot skattereformen. Vår förändring sänker marginalskatten med 5 procentenheter i de aktuella inkomstskikten.
En skattereduktion, lika för alla, ska införas för att garantera att alla får del av en skattesänkning. Denna skattereduktion bör till en början vara ca 3 000 kronor per person.
Därutöver tillkommer en skattesänkning som motsvarar ökade kostnader för bilförsäkringen samt de ökade egenavgifterna till arbetslöshetsförsäkringen. Dessa avgiftshöjningar ska motsvaras av lika stora skattesänkningar men medför att det blir tydligt för oss alla vad vi betalar till försäkringen.
"LO-puckeln" bort, 13 miljarder
(avtrappning av grundavdraget)
Brytpunkten höjs 6 miljarder
(till 8,07 förhöjt basbelopp
- 304 200 kr)
Värnskatten bort, 5% 3 miljarder
Skattereduktion, 3 000 kr per person 20 miljarder
Reseavdrag
I budgetpropositionen föreslås att reseavdragen höjs. Vi tillstyrker detta. Vi vill därutöver att den restiden även får inkludera hämtning och lämning av barn vid barnomsorg. Detta är för många en förutsättning för att kunna arbeta, och denna tid och omväg bör räknas in vid beräkning av tidsvinsten. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hushållsnära tjänster
Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbete. Mellan 63 % och 74 % av kostnaderna för en tjänst utgörs av skatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna - skillnaden mellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt - bromsar framväxten av moderna tjänsteföretag och fler jobb i tjänstesektorn. I synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som betalar med redan beskattade pengar.
Det finns en stor efterfrågan på hushållsnära tjänster. Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp, ibland eller regelbundet. Det höga skatteuttaget hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Mer eller mindre allt hushållsarbete som utförs mot betalning utgör i dag svart arbete. På denna marknad arbetar många kvinnor och ungdomar. De har inga rättigheter, inga försäkringar, inga pensionspoäng, ingen sjukpenning och ingen trygghet. För många unga riskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att bli ett svartjobb. Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler på detta sätt pressar människor till svart arbete. För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vi anser att det enklaste och bästa är att införa en skattereduktion för hushållens köp av den här typen av tjänster. Frågan om hur skattelättnader för hushållstjänster kan vara utformade är noga utredd och analyserad och det finns flera förslag. Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i en rad andra EU-länder, som t.ex. Danmark, Finland och Holland. Det är värt att nämnas att den finländska regeringen i sitt budgetförslag inför 2001 beslutat att utöka sitt skatteavdrag för hjälp i hemmet till att gälla hela landet.
Fördelarna med en vit marknad för hushållsnära tjänster är många. De som i dag arbetar svart får möjlighet att inordna sig i ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m. Valfriheten ökar. Människor får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet, eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själv. Det blir möjligt för en arbetsgivare att erbjuda den här typen av tjänster som en beskattad förmån. Den könsuppdelade arbetsmarknaden kan brytas upp ytterligare, vilket ur ett jämställdhetsperspektiv är starkt önskvärt.
Vinstandelsstiftelser
Optioner är det vinstdelningssystem som för närvarande är hetast. Vinstandelsstiftelser har funnits under en längre tid och ger de anställda ett ekonomiskt utbyte av ett företags framgång och vinster. Vinstandelsstiftelser inom företag har goda förutsättningar att bidra till ökat engagemang och ökad delaktighet för de anställda. Genom att en del av företagens vinster går direkt till de anställda skapas en uppmuntrande atmosfär. Dynamik och effektivitet stimuleras. Det är beklagligt att regeringen och dess stödpartier inte värdesätter den stora betydelse som det personliga engagemanget har för företagande och tillväxt. Den särskilda löneskatten på avsättning till vinstandelsstiftelser bör slopas för att stimulera till en utvidgad användning av sådana system.
En option är en möjlighet, inte en garanti
Sverige måste vara globalt attraktivt, inte minst vad avser att locka till sig kompetenta personer. Annars riskerar vår goda position att bli en kort historisk parentes. Det behövs därför en politik som förstår de nya förutsättningarna och hur IT- branschen skall få växtkraft. Visionen måste vara tydlig på några viktiga punkter.
För växande företag, som är globala i sin själ, är det inte svårt att tänka sig att förlägga verksamheten på annan plats än i Sverige. För att Sverige långsiktigt skall kunna konkurrera framgångsrikt om den globala kompetensen måste en kombination av gynnsamma villkor och personliga utvecklingsmöjligheter säkerställas. Det betyder bl.a. att skatte- och optionsregler måste vara konkurrenskraftiga, liksom att näringslivet måste vara konkurrenskraftigt nog att behålla utvecklingen i landet.
Invest in Sweden Agency (ISA) har genomfört en intervjuundersökning med personer i VD-befattning i 35 IT-företag. Vad avser svagheterna dominerar helt de områden som rör möjligheten att rekrytera och belöna personal både från Sverige och från utlandet. Här nämns förutom höga inkomstskatter bl.a. reglerna för personaloptioner. Personaloptionerna beskattas oförmånligt i Sverige beroende bl.a. på höga socialförsäkringsavgifter och höga inkomstskatter. Dessutom innebär lagstiftningen för personaloptioner att företagens kostnader för personaloptioner inte är tillräckligt förutsägbara. Det medför särskilda problem för de små personalintensiva kunskapsföretag som saknar finansiell styrka. Osäkerheten försvårar även framtida analys och påverkar negativt marknadens värdering av företagen, exempelvis vid en börsintroduktion. Villkoren för personer med personaloptioner som tillfälligt arbetar i Sverige måste också ses över. Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler för personaloptioner måste tas som utgångspunkt vid en översyn av dessa regler.
Det intellektuella kapitalet i företaget blir allt viktigare i förhållande till det mer traditionella kapitalet i form av anläggnings- och finanskapital. Det är därför viktigt för svenska företag att kunna knyta till sig bärarna av detta kapital, medarbetarna. Detta är främst en utmaning inom det som brukar beskrivas som den nya ekonomin. Men det blir efter hand ett mer omfattande företagsklimatsproblem eftersom alla branscher blir i högre grad beroende av medarbetarnas intellektuella kapital. Det finns stor risk att många svenska begåvningar försvinner till företag i andra länder eftersom de kan erbjuda en bättre möjlighet till hög avkastning på sikt för medarbetare i snabbväxande mindre företag.
Regeringen har meddelat att den inte ser några skäl till att skapa en särskild förmån för den som får inkomst via personaloption i förhållande till den som får inkomst av tjänst. Man menar att det skulle vara att gå ifrån en viktig princip i skattelagstiftningen samt skapa en märklig differentiering mellan dem som får vanliga inkomster av tjänst och dem som får möjligheten till optioner. Det ligger en del i detta resonemang. Men å andra sidan är det viktigt att vi i Sverige skapar förutsättningar för snabbväxande kunskapsföretag att kunna växa tillsammans med kompetent personal. De höga marginalskatterna i Sverige skapar ett extra ogynnsamt läge för många anställda. Som det har visat sig sedan börsnedgången startade i våras är optioner också en betydligt osäkrare förmån än vad lön är. En option är en möjlighet, inte en garanti. Beskattningen av personaloptioner bör skyndsamt ses över både för dem som är långsiktigt verksamma i Sverige och dem som arbetar här tillfälligt. Inte minst socialavgifterna skapar problem. Konkurrensen från länder med förmånligare beskattningsregler måste tas som utgångspunkt vid översynen. Vi avsätter närmare 1 miljard kronor för att i likhet med vårt förslag för vinstandelsstiftelserna kunna ta bort arbetsgivaravgifterna.
Kompetenskonto
Arbetslivet kommer i allt högre grad att kräva att den enskilde förnyar sina kunskaper för att bättre kunna möta förändringar på arbetsmarknaden. En del av denna kompetenshöjning sker naturligen på arbetsplatsen. Men ibland krävs insatser därutöver. Folkpartiet vill att den enskilde ska ha större möjligheter till att förnya sitt kunnande. För detta krävs ett ekonomiskt utrymme. En metod är att vidga möjligheterna till avdragsgillt pensionssparande både så att utrymmet blir större och medlen också kan användas för studier som höjer kompetensen. Avdragsrätten bör därför höjas från 0,5 till 1,5 basbelopp.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Inriktningen är att arbetsgivaravgifternas skattedel helt tas bort. Under de närmsta åren sänks därför avgiften med först 2, därefter 5 procentenheter för hela den privata tjänstesektorn. Detta ger främst en ökad stimulans för sysselsättningsutvecklingen i mindre företag.
Kapitalbeskattning
Dubbelbeskattning
Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är begränsad till onoterade företag. Folkpartiet har länge argumenterat för att införa regler som avskaffar dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna skall utformas i enlighet med de regler som gällde under år 1994 och som infördes på initiativ av den dåvarande borgerliga regeringen. Dubbelskatten gör det inte bara svårare för småföretagen att anskaffa riskkapital, den hindrar dessutom de små företagen att växa med eget kapital. Skattebelastningen på att växa med eget kapital är högre än att växa med lånat kapital. Det naturliga för en företagare är att expandera med eget kapital. Detta motverkas av dubbelskatten.
Dubbelskatten på aktier är således osund. Först beskattas vinsten i företaget, sedan en gång till hos ägaren. Detta är främst en skatt riktad mot enskilda smärre aktieägare och företagsägare som expanderar. De stora institutionerna är undantagna medan alla de ca 5 miljoner individer som äger aktier främst via aktiefonder drabbas. Man kan inte undgå intrycket att syftet är att hindra människor att skaffa sig en liten buffert mot oförutsedda händelser. Den socialistiska synen är att människorna ska vara så starkt beroende av de politiska beslutens godtycke som möjligt. Avskaffandet av dubbelskatt på utdelningar bör ske i etapper genom att den halveras, först för fysiska personer och två år senare även för juridiska personer med sikte på ett fullständigt avskaffande.
Fastighetsskatten
Regeringen har genom finansministern under förra riksmötet lugnat oroliga fastighetsägare att det inte skulle bli några extrema skattehöjningar när taxeringsvärdena eventuellt släpptes. Nu har dock detta skett. Inom vissa viktiga tillväxtområden av vårt land är det trots den föreslagna sänkningen av skattesatsen befogat att tala om en fastighetsskattechock. Vi menar att nivån på fastighetsbeskattningen fortfarande är för hög och att dagens beskattningsform i grunden är oacceptabel. Folkpartiet anser att sänkningen av fastighetsbeskattningen måste ske stegvis och inledas omgående.
Vägen till sänkt beskattning av fastigheter ska innehålla
avskaffande av den nuvarande fastighetsskatten,
införande av s.k. schablonintäktsbeskattning för egnahem samt
bibehållen rätt till avdrag för låneräntor.
Den fastighetsskattehöjning det innebär för stora grupper av hushåll, särskilt i tillväxtregionerna, avvisas. I avvaktan på en grundligare reformering av fastighetsbeskattningen bör taxeringsvärdena fortsatt vara frysta. Vi avsätter därför skattesänkningsutrymme så att taxeringsvärdena kan bibehållas med samma skattesatser, 1,2 % för egnahem och 0,7 % för flerbostadshus.
Vi avvisar även den höjda kapitalskatten för reavinster eftersom den bryter mot den tidigare fastslagna symmetrin i kapitalbeskattningen med en 50- procentig andel av ordinarie kapitalbeskattning.
Förmögenhetsskatt
Regeringen föreslår en höjning av fribeloppet för förmögenhetsskatt. Det förs dock inget substantiellt resonemang om vilka effekter denna fortsatta beskattning av sparsamhet sammantaget har på kapitalbildningen i vårt land. Sannolikt är denna skatt en starkt bidragande orsak till att regeringen i sina egna beräkningar kommer fram till att det finns närmare en halv biljon kronor av svenska privata besparingar utomlands. Det är pengar som inte genererar ett rött öre i skatteintäkter till svenska staten. Regeringen saknar dock detta dynamiska perspektiv. Man föreslår en viss lindring av sambeskattningen, dock inte helt. Fortfarande straffas ett gift par eller sammanboende med barn med en extra skatt om 7 500 kronor per år. Att detta är otidsenligt i början av 2000-talet borde inte behöva påpekas.
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem. Riksskatteverket anser att ett slopande av sambeskattningen av en familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen". Sambeskattningen innebär betydande kontrollproblem för skattemyndigheterna. Riksskatteverket har under år 1999 upprepat sitt förslag i en promemoria. Skattemyndigheter måste hålla reda på vem som bor med vem i vilken konstellation. Särbo, sambo, gift, registrerat partnerskap, barn, styvbarn, delad vårdnad. Eftersom man inte i förväg vet vilka som kommer upp i tillräcklig förmögenhet för beskattning måste hela befolkningens sambeskattningspotential kontrolleras. Sambeskattningen av makar i förmögenhetsbeskattningen är en restprodukt i skattesystemet från den tid då kvinnor inte betraktades som egna ekonomiska subjekt. Detta är helt oacceptabelt. Kvinnor måste fullt ut betraktas som myndiga individer. Vi har alla rätt att betraktas som individer, och detta skall givetvis inkludera skattskyldigheten. Hur man inom en familj delar upp det ekonomiska ansvaret är en privatsak. Skyldigheter och rättigheter gentemot samhället skall vara individuella. Denna syn på kvinnor och män bör även avspeglas i förmögenhetsbeskattningen, och som en konsekvens av detta bör sambeskattningen av makar upphöra. Vi menar att det således även finns starka jämställdhetsskäl, och praktiska skäl, för att avskaffa sambeskattningen. Folkpartiet anser att sambeskattningen bör avskaffas år 2001.
Fribeloppet bör höjas snabbare än regeringen anger, till 2,1 miljoner kronor år 2002 med sikte på ett fullständigt avskaffande av förmögenhetsskatten.
Skatteväxling
Folkpartiet har en positiv inställning till skatteväxling, dvs att knappa resurser beskattas mera och arbete mindre. Det som präglat regeringens s.k. skatteväxling är dock snarast en svartväxling, dvs att skatt på energi höjts medan skattesänkningarna på arbete uteblivit.
Folkpartiet säger ja till den ökad miljöstyrningen bort från framförallt koldioxid genom förskjutningen av skatteuttag från energiskatt till koldioxid- skatt. Vi säger också ja till att sänka momsen på kollektiv trafik och förutsätter att detta även kommer medborgarna som konsumenter av kollektivtrafik tillgodo genom lägre priser. Detta för att vi i vår del av världen skall ta vårt ansvar för den globala miljön. Koncentrationen måste ske på de miljöproblem som är störst, och hänsyn måste tas till att miljöfrågorna är internationella. Folkpartiet arbetar därför för en koldioxidskatt på EU-nivå som både beaktar problemens internationella karaktär och likställer företagen från konkurrenssynpunkt. Regeringen måste nu med kraft verka för att detta skall bli möjligt.
Det finns dock ingen miljövinst om vi i Sverige höjer skatterna så att viktiga verksamheter flyttar från vårt land för att lokalisera sig i ett land med sämre miljöregler. Men hänsyn till detta motsätter vi oss regeringens förslag om energiskattehöjningar och räknar med drygt 1 miljard kronor i lägre skatteintäkter än regeringen.
Med tanke på att regeringen i förra statsbudgeten valde att höja dieselskatten med 30 öre framstår det tillsammans med det ovanligt höga världsmarknadspriset som idag olämpligt att ensidigt höja den svenska dieselskatten ytterligare. Folkpartiet avvisar således höjningen av dieselskatten.
Vi vill erinra om att vi tidigare framhållit att Vägtrafikbeskattningsutredningen, SOU 1999:62, pekar på att drivmedelsbeskattning är i det närmaste ett perfekt styrmedel vad gäller koldioxidutsläpp och andra förbränningsutsläpp. Vi föreslår därför att regeringen snarast återkommer med ett förslag om hur fordonsskatterna långsiktigt kan användas för att underlätta ett mer miljövänligt transportväsende. En sänkning av dessa tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifter är en del av Folkpartiets förslag till en mer konsekvent skatteväxling.
Expertskatten
För att råda bot på allvarliga svårigheter att locka kompetent personal till Sverige har regeringen nu presenterat sitt förslag till skattelättnader för utländska experter. Av denna särproposition framgår att utländska experter, forskare och företagsledare som arbetar tillfälligt i Sverige skattar för 25 procent av sina inkomster under högst tre år.
Vissa ersättningar föreslås också bli skattefria för de utländska experterna. Det handlar bland annat om ersättning för flyttkostnader, ersättning för familjens resor mellan Sverige och tidigare hemland samt ersättning för skolavgifter för barnen.
Skatteförmånerna - jämfört med svenska experter, forskare och företagsledare - skall enligt regeringen göra det lättare för svenska företag att rekrytera nyckelpersoner från utlandet och underlätta för utländska företag att investera i Sverige. Det är lätt att hålla med. Självklart kommer Sverige bli mer attraktivt för de cirka 400 kvalificerade arbetstillfällena det rör sig om. Frågan är dock om denna slutsats inte borde leda regeringen till det faktum att vi även skulle se över skatterna för alla svenskar. Det framstår som ett mysterium att inte regeringen tar sitt förnuft till fånga och lägger fram ett förslag om att åtminstone slopa den nya värnskatten. De dynamiska effekterna av att tiotusentals människor finner Sverige på lång sikt mer attraktivt att leva och arbeta i går inte att underskatta. Åtminstone inte om man som regeringen månar om 400 utländska personer. Då detta förslag trots allt är nödvändigt i det korta perspektivet för flera viktiga näringar och forskningsverksamhet i vårt land accepterar Folkpartiet denna lösning. Dock under protest eftersom den diskriminerar svenskar.
Småföretagarfrågor
Beskattningen av fåmansbolag
Slopade stoppregler
Vid årsskiftet försvann glädjande nog flera av de s k stoppreglerna. Men det blev några kvar. Ännu diskrimineras personer som äger och samtidigt är verksamma i fåmansägda företag genom skattebestämmelserna om lön till företagarens make/maka och barn under 16 år. Eftersom redan de allmänna reglerna ger stöd för skattemyndigheten att ingripa mot en inkomstfördelning som klart avviker från vad som är marknadsmässigt, finns det inga skäl att ha kvar en regel om att lön från fåmansföretag skall vara marknadsmässig. Detsamma gäller regeln om beskattning av lön till företagsledarens egna barn. Denna regel innebär att lönen ofta beskattas med över 55 % skatt. Regeln innebär att företagsledarens barn diskrimineras i förhållande till andra barn.
Även låneförbudsregeln behölls vid den senaste förändringen. Aktiebolagslagen innehåller ett förbud mot penninglån till aktieägare, styrel- seledamöter och verkställande direktör i såväl moder- som dotterbolag. För- budet omfattar även närstående personer. En överträdelse är straffbar. Låne- förbudet i aktiebolagslagen behöver enligt vår mening inte ha stöd av de särskilda skattebestämmelser som finns i dag och som riktar sig mot fåmans- företag. Ett slopande av dessa skattebestämmelser medför inte några stats- finansiella konsekvenser.
Kvar är också förbudet mot att göra avdrag för personalavvecklingskostnader. Syftet med nuvarande skattefrihet för utbildning m.m. i samband med personalavveckling är att stimulera arbetsgivarna att hjälpa de anställda att få nytt arbete. Av likformighetsskäl bör de särregler som gäller för bl.a. fåmansföretag slopas. Det får ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga följdändringar.
De s k 3:12-reglerna
Till de kvarvarande stoppreglerna hör slutligen även de s k 3:12-reglerna. En verklig förbättring av företagsklimatet förutsätter att fåmansbolagsreglerna reformeras med sikte på att sänka den totala beskattningen av fåmansföretag. Speciellt gäller detta de krångliga s k 3:12-reglerna, som för många produktiva företagare innebär en väsentligt högre beskattning av det kapital som de satsat i det egna företaget än den skatt som andra kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger upphov till. Dessa regler måste ändras från grunden. Huvudregeln vid beskattning av utdelning till aktiv ägare i fåmansbolag bör vara att all utdelning från bolaget anses som kapitalinkomst om ägaren tagit ut en lön som minst motsvarar den som en anställd kollega i samma yrke har. Det är viktigt att denna möjlighet belyses i den pågående utredningen om 3:12-reglerna som beräknas vara klar den 31 oktober 2001.
Underlätta generationsväxlingar
Statistiska centralbyrån, SCB, definierar 96 procent av alla företag i Sverige som familjeföretag. Dessa kan utgöras av allt från en enskild företagare, med hjälp av familjen, till globala storföretag, som t ex IKEA. Ett generationsskifte i dessa företag utgör en stor utmaning för företagets fortbestånd. Det gäller både vid skiften inom familjen, genom att företagens ägare inte klarar arvsskatten, och vid försäljning till utomstående, eftersom utomstående köpare har svårt att finna finansiering. Den nuvarande arvsskatten bidrar således till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med alltför få medelstora företag. Skatten tvingar inte sällan företagare att ta andra hänsyn än företagsekonomiska, vilket varken gagnar företaget eller dess anställda. Många hävdar att beskattningen vid generationsskifte särskilt åderlåter jord- eller skogsbruk som redan kan ha små eller inga ekonomiska marginaler. I stället för att kapital dras in till staten behövs detta mycket väl på gårdarna för att trygga ett långsiktigt familjejordbruk. Folkpartiet vill betona vikten av att den utredning som nu pågår arbetar snabbt och att regeringen så snart utredningsarbetet är avslutat återkommer till riksdagen med förslag till lagändringar som verkligen kan bidra till att underlätta generationsväxlingar i svenska familjeföretag.
Lätt att göra rätt
Den som vill starta ett eget företag möts fortfarande av en mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet. Skattelagarna och myndigheternas arbete måste utgå från ett företagarperspektiv. I dag är regelverket utformat så att det skall vara lätt för myndigheterna att granska företagen och inte för att det skall vara lätt att följa och förstå. Dessutom krävs en rejäl rensning i regelverket. Från Riksskatteverket har upprepade gånger lagts förslag som skulle förenkla men regeringen avstår att genomföra. Detta är allvarligt, liksom det faktum att Näringsdepartementets arbete för att underlätta och förenkla förefaller totalt ha gått i stå.
Förenklat företagande
I detta perspektiv är det dock glädjande att ett visst framsteg gjorts hos regeringen när man nu presenterar möjligheten till förenklad skattedeklaration. Den gäller dock endast privatpersoner och inte den som är registrerad för F- skattsedel. Vi noterar att det ligger i linje med det system med servicecheckar Folkpartiet länge argumenterat för.
Få av landets 700 000 egenföretagare klarar deklarationen själv. Behovet av en brett tillämpbar förenklad företagardeklaration är av stor betydelse för nyföretagandet vilket Småföretagsdelegationen påpekat. Skatte- och deklarationsreglerna är i huvudsak utformade för de större företagen. Mycket av det omfattande uppgiftslämnandet och den detaljerade bokföringen är så kostsamt att det inte står i någon rimlig proportion till den tid och experthjälp som en småföretagare måste lägga ned respektive anlita. För många småföretagare kostar det åtskilliga tusenlappar att anlita hjälp för deklaration och redovisning. Regler om avskrivningar, expansionsmedel, räntefördelningsbelopp, m.m. saknar ofta relevans. För enmans- och fåmansföretag borde man i stället kunna ha en förenklad blankett där företagaren redovisar totala inkomster, löner och avgifter och en schablon för kostnader. Resten är skattepliktigt överskott. Till den förenklade deklarationen bör kopplas ett enkelt och tydligt system för inbetalning av moms, sociala avgifter och preliminärskatt. Det måste helt enkelt vara lätt att göra rätt.
Förenkla registrering
I Sverige behöver en blivande företagare kontakta Patent- och registreringsverket, skattemyndigheten (ofta flera olika uppbördsenheter) och försäkringskassan. Dessutom kan tillstånd behövas från länsstyrelsen, kommunen eller någon annan myndighet. Rader av blanketter ska beställas och fyllas i.
Vi anser att det ska införas en enkel blankett för registrering av företaget som sänds till förslagsvis Patent- och registreringsverket. Denna skall kunna kombineras med ansökan om F-skatt och momsregistrering etc.
F-skattsedel till alla
Skattemyndigheterna ska ha tid att jaga dem som inte vill betala skatt, inte lägga ned tid på att försvåra för dem som vill. Vi anser att alla som vill ska kunna få ut en F-skattsedel för att kunna bedriva verksamhet i egen regi, givetvis under förutsättning att man inte har näringsförbud, skatteskulder sedan tidigare eller på annat sätt befinner sig i en sådan situation att F-skattsedeln omedelbart skulle återkallas. För att få en F-skattsedel enligt dagens praxis bör företagaren inte tidigare ha varit anställd hos uppdragsgivaren, använda uppdragsgivarens utrustning, ha få kunder som anlitar företagets tjänster under långa perioder, bedriva ekonomisk verksamhet av "allmän karaktär", ha en låg ekonomisk risk. Detta är krav som verkar gjorda för att hindra en ny företagare inom tjänstesektorn. Särskilt kvinnor drabbas av dessa regler i en ny och spännande tjänstesektor.
Preliminär F-skatt
Låt företagaren betala in preliminär F-skatt i förhållande till faktisk intjänad inkomst för månaden som gått. Den som har F-skattsedel ska beräkna sin årsinkomst i förväg och sedan månadsvis betala in beräknad F-skatt, oavsett om inkomsterna uppgår till beräknade belopp eller kommer mera oregelbundet.
Skattekontot
Grundidén med skattekontot är bra. Dock har man i vissa avseenden sett mer till myndighetens bekvämlighet än till företagarens. Vi vill ändra reglerna för skattekontot så att redovisning och betalning ska ha sänts in senast det angivna datumet. Företagare är skyldiga att se till att deras betalning är inne på skattekontot ett visst datum, dvs. det är inte tillräckligt att ha betalt in före en viss tidpunkt. Detsamma gäller skattedeklarationen, som dessutom ska postas separat. Eftersom det inte finns garantier för att postgången fungerar, innebär det en osäkerhet för företagaren om inbetalningen och redovisningen verkligen kommit in i tid eller ej. Och har den inte kommit in i tid blir det skattetillägg även om företagaren betalat in med marginal.
Uppskov med skatt för snabbväxare
Nya snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna ibland av stora skattebetalningar. För att motverka detta bör det prövas att för nystartade företag införa någon form av uppskov med skattebetalningar. Bolag skulle t.ex. kunna få ett uppskov med skattebetalningar så länge utdelningar inte sker. En uppskovsmöjlighet skulle underlätta situationen för sådana mindre företag som Sverige behöver få många av under kommande år. Möjligheten till så kallad skattesemester i denna del under kanske fem år bör utredas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Bokmoms
I dag gäller skilda skattesatser mellan bokinköp (25 %) och annan konsumtion av kultur, t.ex. teater-, konsert- och operaföreställningar (6 %). Härigenom har skattepolitiken kommit att få en styrande effekt på medborgarnas val av kulturaktiviteter som inte varit avsikten. Det dåliga konkurrensläget för boken förvärras än mer av Internetbranschens utveckling på detta område och möjligheterna att anskaffa böcker online. Den dåliga kontrollen av Internethandeln med böcker gör att många bokleveranser - antingen de sker offline eller online - över huvud taget inte beskattas, vilket leder till mycket svåra konkurrensproblem för den traditionella bokhandeln. Detta tillsammans med önskan att på olika sätt uppmuntra läsandet av det tryckta ordet i bokform gör, menar Folkpartiet, att momsen på böcker borde sänkas till 6 % från gällande 25 %.
Generalklausulen
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det ligger i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna har ambitioner att motverka skattefusk. För oss är det centralt att denna strävan inte kränker den enskildes integritet och rätts- säkerhet.
Den s.k. generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen. Därefter har den återinförts - och skärpts - av Socialdemokraterna. Vi anser att den står i strid med fundamentala principer som syftar till att förhindra godtycklig maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och helt oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna skall vara fasta och klara så att medborgarna därigenom kan förutse och förstå konse- kvenserna av sitt handlande. Människor måste ha förutsättningar att känna till var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka sanktionerna är om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför avskaffas. Detta bör ges regeringen tillkänna.
Stockholm den 5 oktober 2000
Lars Leijonborg (fp)
Kerstin Heinemann (fp)
Elver Jonsson (fp)
Siw Persson (fp)
Yvonne Ångström (fp)
Johan Pehrson (fp)
Karin Pilsäter (fp)