Kristdemokraterna föreslår skattesänkningar, utöver
regeringens förslag, med totalt 26,4 miljarder kronor 2001.
År 2003 har skattesänkningarna ökat till 56 miljarder kronor
utöver regeringens förslag.
Ett viktigt mål för kristdemokratisk politik är att så många som möjligt ska
kunna leva på sin lön när skatten är betald. Genom att grundavdraget höjs till
20 000 kronor för alla sänks skatten för de flesta med ca 250 kronor/månad,
eller drygt 3 000 kronor per år. Grundavdragshöjningen omfattar även
skattepliktiga transfereringar och gäller för pensionärer i de fall där deras
särskilda grundavdrag understiger det föreslagna grundavdraget.
Förvärvsavdraget innebär en skattereduktion på 2 640 kronor per person
och år på pensionsgrundande inkomster upp till 135 000 kronor och en
avtrappning så att reduktionen upphör vid inkomster på 245 000 kronor.
Taxeringsvärdena på fastigheter fryses och fastighetsskatten sänks vilket
förhindrar den fastighetsskattechock som blir följden av regeringens politik.
Den s k värnskatten avskaffas.
Om Sverige ska klara den framtida välfärden krävs det fler och nya företag
som vågar anställa och vidareutvecklas. Skattepolitiken ska inriktas på en
långsiktigt hållbar tillväxt. De skattesänkningar som därför prioriteras är de
som direkt positivt påverkar utbudet av såväl arbetskraft som kapital. Om
Sverige långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar och
tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att kapital, företag och
kompetens har starka skäl att lämna landet. Det internationella perspektivet
gör det omöjligt för ett land att hålla sig med ett skattetryck som avsevärt
avviker från omvärlden. Det totala skattetrycket i Sverige behöver sänkas. Till
Kristdemokraternas förslag till sänkta skatter hör till exempel sänkt
arbetsgivaravgift med 10 procentenheter på lönesummor upp till 900 000
kronor, en successivt avvecklad förmögenhetsskatt och avskaffad
dubbelbeskattning. Dessutom föreslår vi att den så kallade värnskatten slopas.
Vi upprepar vidare vårt krav på sänkta skatter inom tjänstesektorn.
TABELL 1.1 TOTALA SKATTESÄNKNINGAR UTÖVER REGERINGENS
BERÄKNADE SKATTEINKOMSTER
Tabell 1: (Miljarder kronor 2001 2002 2003 )
Totalt sett innebär Kristdemokraternas budgetalternativ
kassamässiga inkomstförändringar för statsbudgeten i
enlighet med vad som framgår i tabell 1.2. En noggrannare
genomgång av samtliga inkomstförändringar görs i avsnitten
5 till och med 12 och sammanfattas i tabell 12.1 i slutet av
motionen.
TABELL 1.2 TOTALA KASSAMÄSSIGA
INKOMSTFÖRÄNDRINGAR ÅREN 2001 TILL 2003,
INKLUSIVE ÅTERSTÄLLDA ÖVERFÖRINGSBELOPP
Tabell 2: ()
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för år
2000 (tabellerna 1.2 och 12.1).1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utgångspunkter för skattepolitiken.1
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatternas betydelse för samhällsutvecklingen.1
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förutsättningarna för ekonomiskt oberoende och ett personligt
ansvarstagande.1
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattepolitiken i ett internationellt perspektiv.1
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skattepolitiken inom EU.1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett skattesystem som inger förtroende.1
8. Riksdagen beslutar om ett höjt grundavdrag från år 2001 i enlighet med
vad som anförs i motionen.1
9. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjt grundavdrag.1
10. Riksdagen beslutar om en fördubblad skattereduktion för
låginkomsttagare i enlighet med vad som anförs i motionen.1
11. Riksdagen beslutar om ett generellt förvärvsavdrag i enlighet med vad
som anförs i motionen.1
12. Riksdagen beslutar att avskaffa den s.k. värnskatten i enlighet med vad
som anförs i motionen.1
13. Riksdagen beslutar om en sänkt gräns för reseavdrag i enlighet med vad
som anförs i motionen.1
14. Riksdagen beslutar om avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader i
enlighet med vad som anförs i motionen.1
15. Riksdagen beslutar om en skattereduktion för barnfamiljer i enlighet med
vad som anförs i motionen.1
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatteförslag för trygghet i boendet.1
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en avvecklad fastighetsskatt till förmån för en kommunal
fastighetsavgift.1
18. Riksdagen beslutar att sänka fastighetsskatten till 1,2 % i enlighet med
vad som anförs i motionen.1
19. Riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall beräknas på en
tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr i
enlighet med vad som anförs i motionen.1
20. Riksdagen beslutar om en fortsatt frysning av taxeringsvärdena på
fastigheter i enlighet med vad som anförs i motionen.1
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkta arbetsgivaravgifter.1
23. Riksdagen beslutar om en höjd sjukförsäkringsavgift med 0,18
procentenheter i enlighet med vad som anförs i motionen.1
24. Riksdagen avslår regeringens förslag om att sänka uttaget av
socialavgifter och allmän löneavgift med 0,1 procentenheter.1
25. Riksdagen beslutar om ett permanent riskkapitalavdrag i enlighet med
vad som anförs i motionen.1
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lyfta av jordbrukets hela s.k. skatteryggsäck.1
27. Riksdagen beslutar om en sänkning av dieselskatten till 53 öre/liter (för
jordbruket) i enlighet med vad som anförs i motionen.1
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att kväveskatten på handelsgödsel återförs till
jordbruksnäringen.1
29. Riksdagen beslutar om sänkt elskatt även för de mindre jordbruken i
enlighet med vad som anförs i motionen.1
30. Riksdagen beslutar att jordbrukarnas avgifter till djurdatabasen avskaffas
i enlighet med vad som anförs i motionen.2
31. Riksdagen avslår regeringens förslag om en skattehöjning på diesel med
10 öre/liter i enlighet med vad som anförs i motionen.1
32. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel med 25 öre/liter i enlighet
med vad som anförs i motionen.1
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om åtgärdsplan för konkurrensneutralitet för åkerinäringen.1
34. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare.1
35. Riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara
skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförs i motionen.1
36. Riksdagen beslutar att upphäva möjligheten till återköp av egna aktier i
enlighet med vad som anförs i motionen.1
37. Riksdagen beslutar att höja bolagskatten till 30 % i enlighet med vad som
anförs i motionen.1
38. Riksdagen beslutar att införa en 50-procentig skattereduktion för hus-
hållstjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.1
39. Riksdagen beslutar att avveckla dubbelbeskattningen på utdelningen på
aktier i enlighet med vad som anförs i motionen.1
40. Riksdagen beslutar att höja fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen för
sambeskattade par till 1 800 000 kr i enlighet med vad som anförs i
motionen.1
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en avveckling av förmögenhetsskatten.1
42. Riksdagen avslår regeringens förslag om förändrade fribelopp i
förmögenhetsbeskattningen.1
43. Riksdagen beslutar om höjd avdragsrätt för pensionssparande i enlighet
med vad som anförs i motionen.1
44. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om individuella utbildningskonton.
45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att
underlätta generationsskiften i familjeföretag.
46. Riksdagen beslutar att slopa den särskilda löneskatt på bidrag som en
arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse i enlighet vad som anförs i
motionen.1
47. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om lindring i beskattningen av personaloptioner.1
48. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en skatteväxling för miljön och jobben.
49. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd energiskatt på
el.1
50. Riksdagen beslutar om sänkning av bokmomsen till 6 % i enlighet med
vad som anförs i motionen.
51. Riksdagen beslutar om en ny trafikförsäkring och sänkt fordonsskatt i
enlighet med vad som anförs i motionen.1
52. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en effektivare skatteindrivning.1
53. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens planerade begränsningsregel
för fastighetsskatten.1
54. Riksdagen beslutar att avveckla kompensationen för den allmänna
pensionsavgiften i enlighet med vad som anförs i motionen.1
55. Riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag om utvidgad
kompensation för den allmänna pensionsavgiften i enlighet med vad som
anförs i motionen.1
56. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändringar i
reglerna för fåmansföretag i enlighet med vad som anförs i motionen.
57. Riksdagen beslutar om att återgå till enhetliga regler för anställningsstöd
i enlighet med vad som anförs i motionen.1
58.
1 Yrkandena 1-29, 31-43, 46, 47, 49, 51-55 och 57 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 30 hänvisat till MJU.
Kristdemokratiska
utgångspunkter för
skattepolitiken
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån
förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och
ekologisk marknadsekonomi och eftersträvar stabilitet och
utveckling i samhällsekonomin. Förvaltarskapstanken
betonar människans personliga och gemensamma ansvar för
sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer,
samt för den fysiska livsmiljön.
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella,
avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande
är därför viktiga fundament, som underlättar ekonomins funktionssätt genom
att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i
sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande
marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk
samsyn och förutsätter stabila spelregler.
En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling,
utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem
som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig
själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla.
Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan
länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett
viktigt instrument.
En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska
och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.
En av skattepolitikens huvuduppgifter är naturligtvis att finansiera
offentlig verksamhet. Skattesystemet måste dock utformas så att det
medverkar till en god utveckling av samhällsekonomin. Skattepolitiken är
också ett viktigt instrument för att uppnå mål som full sysselsättning, stabil
och uthållig tillväxt, rättvis fördelning, god miljö och hushållning med
naturresurser. Samtidigt måste skatterna ha en utformning som gör att de får
en bred acceptans och inte leder till skatteundandragande och bristande
skattemoral.
Skatternas betydelse för
samhällsutvecklingen
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att
ge stabila och goda villkor för fler och växande företag och
därigenom öka sysselsättningen. En ökad sysselsättning är
en förutsättning för att minska det resursslöseri som
arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det
skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna.
Skatternas effekt på tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål
de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika effekter på
skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare
blir det att undvika snedvridande effekter och desto större blir sårbarheten vid
en lågkonjunktur.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de så kallade skattekilarna.
Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den
ersättning som en part betalar för en vara eller tjänst och vad den andra parten
får ut ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats
2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Resultatet av detta blir
att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara
till gagn för såväl de inblandade parterna som för samhällsekonomin i stort.
Detta medför en välfärdsförlust.
Skatter har också betydelse för att motverka en icke önskad utveckling. Så
har till exempel alkoholskatterna varit ett sätt att försöka minska
konsumtionen av alkohol i Sverige. Skatter på miljöfarliga ämnen och
miljöfarlig verksamhet är andra exempel på styrande skatter.
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag
beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion
och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och
premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten
på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och
ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett
utmärkt instrument för en skatteväxling som inte förvrider
konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.
Förutsättningar för ekonomiskt
oberoende och ett personligt
ansvarstagande
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och
som har en inkomst bör vara med och betala skatt till våra
gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och
rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den
offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och
omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan
dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi
Kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en
rättvis del av den gemensamma skattebördan, men också
värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att leva på
sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att ena
dagen utsättas för en så hög inkomstskatt att man nästa dag
måste stå med mössan i hand och söka bidrag hos stat och
kommun. Denna rundgång främjar varken ekonomiskt
oberoende eller personligt ansvarstagande och måste snarast
avbrytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför
måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt
från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten
idag är kommunalskatten (30-32 %) som drabbar alla inkomsttagare lika
oavsett inkomstnivå. Därtill kommer den statliga skatten på 20 % för alla som
har en beskattningsbar inkomst över 252 000 kr/år och med 25 % för dem
som tjänar över ca 32 500 kr/månad.
Kristdemokraterna anser att inkomstskatten ska sänkas genom en kraftig
höjning av grundavdraget som innebär rejäla förbättringar för alla
inkomsttagare inklusive en stor grupp av dagens pensionärer. Vidare bör ett
förvärvsavdrag införas. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal
marginalskatt på 50 % bör återställas. Det innebär att den statliga
inkomstskatten skall vara maximalt 20 %. Viktiga motiv för att inte ha extra
hög statlig skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande
studieskulder måste löna sig. Det är en framtidsinvestering att ha ett
skattesystem som gör att utbildning lönar sig.
En allt för stor del av vår tillvaro bestäms genom ekonomiska politiska
beslut. Kristdemokraterna vill långsiktigt arbeta för lägre inkomstskatter så
att
alla kan leva på sin egen lön och få en ökad beslutanderätt över sina egna
inkomster. För det andra behöver förändringar göras för att de val människor
vill göra, exempelvis öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt av
kombinationen av statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså om att
sänka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna.
Skatt i ett internationellt
perspektiv
Sverige är ett litet land med öppen ekonomi gentemot
omvärlden. Detta medför att vi i stor utsträckning är
beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvärlden,
särskilt i våra viktigaste konkurrentländer. Om Sverige
långsiktigt ska vara ett land för företagande, investeringar
och tillväxt, går det inte att ha kvar skatter som gör att
kapital, företag och kompetens har starka incitament att
lämna landet.
Om inte skattepolitiken får en ny inriktning kommer skattebaserna att
snabbt erodera. Redan i år beräknas minst 400 miljarder kronor av de svenska
hushållens sparkapital vara placerat utomlands. Vår snart unika
förmögenhetsskatt och dubbelbeskattning driver kapitalet ur landet, utom för
de allra rikaste som fått amnesti för sina aktiemiljarder. Dubbelbeskattningen
av just svenska företagsinvesteringar leder till att en utländsk köpare kan
betala dubbelt så mycket som en svensk köpare och ändå få samma
avkastning på sin investering efter skatt.
En rad svenska företag har de senaste åren flyttat sina huvudkontor
utomlands till följd av skillnader i beskattning. En alltför stor del av
nyutexaminerade civilingenjörer och andra viktiga resurspersoner flyttar
utomlands av skatteskäl.
Såväl det europeiska som globala perspektivet kräver en förhållandevis
snabb anpassning av det svenska skattesystemet. I rapporten "Vår förvaltning
år 2010 - i globaliseringens spår" (RSV Rapport 2000:9), menar
Riksskatteverkets utredare att det krävs skattesänkningar på åtminstone 100
miljarder. För att komma ner till genomsnittsnivåer för EU:s medlemsländer
krävs skattesänkningar på ungefär 200 miljarder. Detta är naturligtvis en
utmaning som vi borde ta gemensamt ansvar för. Det är beklagligt att
regeringen inte inleder ett långsiktigt arbete med målet att sänka skattetrycket
nu när de statsfinansiella förutsättningarna finns. Målet på medellång sikt bör
vara att nå ner till den genomsnittliga skattekvoten inom EU. Detta skulle
stärka grunden för en långsiktigt hållbar välfärdsutveckling i en allt mer
globaliserad ekonomi.
Inom EU diskuteras bl a vid flera regeringskonferenser förutsättningarna
för en övergång till majoritetsbeslut när det gäller minimiavgifter på
miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att övergå till
majoritetsbeslut på detta område, bland annat för att förbättra möjligheterna
för en gemensam minimiskattesats på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett
avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige
redan har världens högsta miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för
koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Den svenska utvecklingen
Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och
1980-talet medförde ett högt och stigande skattetryck. De
höga marginalskatterna minskade arbetsutbud och sparande.
Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden
dynamik och utveckling i näringslivet. Skattereformen,
tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som
genomfördes under fyrklöverregeringen (1991-94),
förbättrade situationen för företagande och sparande. De
massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar
drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt
riktning. Sverige har fortfarande ett av världens högsta
skattetryck, ca 53 % av BNP.
Som ett led i saneringsprogrammet för statens finanser höjde
Socialdemokraterna under förra mandatperioden skatterna med cirka 70
miljarder kronor räknat i 1998 års nivå, trots vallöften om att eventuella
skattehöjningar skulle begränsas till 3-4 miljarder kronor. Med ett av
världens högsta skattetryck redan före dessa skattehöjningar är det därför inte
konstigt att pengarna nu strömmar in i statskassan när budgetsaneringen
väsentligen är avslutad och konjunkturen är god. Sverige har alltså under de
närmaste åren, som det nu ser ut, ett mycket bra tillfälle att rätta till många
av
de strukturfel som den svenska ekonomin lider av.
Det finns flera skäl att sänka skatterna de närmaste åren, men parallellt
behöver också ett antal strukturreformer genomföras. Om de strukturreformer
för lönebildning, arbetsmarknad och konkurrens som föreslås nedan
genomförs, kommer inflationshotet att kunna bemötas på ett effektivt sätt.
Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.
Ett skattesystem som inger
förtroende
Vad hjälper det om Sverige har aldrig så höga skattesatser,
om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet?
Det krävs också att medborgarna har en etiskt förankrad vilja
att betala skatt och att bidra till samhällsutvecklingen. Varje
skattesats över 0 % är möjlig att eliminera med fusk, om inte
viljan att göra rätt och vara ärlig hålls vid liv och motiveras.
Därför måste den etiska debatten hållas levande. Samtidigt
har de exempellöst höga svenska skattesatserna, ofta på ett
övermäktigt sätt - utmanat medborgarnas etiska medvetande
och moral.
En vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan
kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet,
likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med
krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och
urholkar därmed också skattemoralen. Den svarta sektorn beräknas omsätta ca
70 miljarder i Sverige, ett enormt belopp som därmed undgår beskattning.
Undersökningar visar att allt fler medborgare accepterar svartarbete, och fler
yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala
allt
mer i skatt. Om samhället skall fungera måste de betala både sin egen, de
arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta är ohållbart och nu måste regering
och myndigheter gripa in för att dels skapa skattenivåer och system som
minskar incitamenten till svartarbete och som inte på ett övermänskligt sätt
utmanar medborgarnas moral, dels öka kontrollen bland de medborgargrupper
som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
En viktig uppgift för kristdemokratisk skattepolitik är att verka för ett
skattesystem som är långsiktigt stabilt, är enkelt, främjar en god ekonomisk
utveckling samt en god hushållning av skattemedlen. Därmed kan
skattemoralen bibehålls och benägenheten till svartarbete minskar.
En skattepolitik där alla
ges möjlighet att leva på
sin lön
Ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik är att så
många som möjligt skall kunna leva på sin egen lön och inte
vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå
ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte
mist av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras.
Dagens skattesystem gör att lågavlönade inte klarar sig på
sin lön när skatten är betald. Därför föreslår vi en rad
åtgärder på skattepolitikens område som gör att
inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed
får möjlighet att påverka och få kontroll över sin
ekonomiska situation.
Vidare bör de val människor vill göra, exempelvis öka eller minska sin
arbetstid, inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga
regler. Det vill säga vi behöver minska marginaleffekterna. En allt för stor del
av vår tillvaro bestäms genom ekonomiska politiska beslut.
Kommunerna kompenseras fullt ut för skattebortfallet i enlighet med
finansieringsprincipen.
Sänkta inkomstskatter
Höjt grundavdrag
- Genom ett kraftigt höjt grundavdrag vill Kristdemokraterna reducera den
kommunala beskattningen som är den mest kännbara för alla
skattebetalare. Skatten sänks med 17 miljarder kronor nästa år genom en
höjning av grundavdraget till 20 000 kronor för alla. Effekten blir en
skattesänkning för de flesta med ca 250 kr/månad, eller drygt 3 000 kronor
per år. Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar
och gäller för pensionärer i de fall där deras särskilda grundavdrag
understiger det av Kristdemokraterna föreslagna grundavdraget. Förslaget
ger förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär
dessutom förbättringar för sommar- och extraarbetande ungdomar. Med
vårt förslag kan man tjäna 20 000 kronor per år innan man behöver betala
inkomstskatt jämfört med 8 700 kronor i dag. Det höjda grundavdraget
utformas rent tekniskt som en statlig skattereduktion som beräknas utifrån
den aktuella kommunalskattesatsen. Kommunernas skatteintäkter påverkas
därmed inte av förslaget.
Kostnaden för staten beräknas till 16 900 miljoner kronor, 19 200 miljoner
kronor och 20 400 miljoner kronor för åren 2001, 2002 respektive 2003.
Fördubblad skattereduktion för
låginkomsttagare
- Eftersom Kristdemokraterna vill höja grundavdraget till 20 000 kronor,
lika för alla, innebär det att den så kallade LO-puckeln, som inneburit att
grundavdraget varierat mellan 8 700 och 18 100 kronor, tas bort.
Beräkningarna av avdraget är krångliga, medför höga marginaleffekter och
är inte ett effektivt verktyg när det gäller att lätta skattebördan för
låginkomsttagare. För låginkomsttagare föreslår vi i stället fördubblad
skattereduktion på 2 640 kronor per person och år på pensionsgrundande
inkomster. Liksom för den särskilda skattereduktion som finns idag
föreslår vi full reduktion för personer med inkomster upp till 135 000
kronor och en avtrappning så att reduktionen upphör vid inkomster på 245
000 kronor.
Kostnaden beräknas till 2 800 miljoner kronor, 3 000 miljoner kronor och
3 100 miljoner kronor för åren 2001, 2002 respektive 2003.
Generellt förvärvsavdrag
- Vidare föreslår vi ett generellt statligt förvärvsavdrag mot
kommunalskatten på löneinkomster av anställning eller näringsverksamhet
motsvarande 6,15 % av den taxerade inkomsten år 2001, 8 % år 2002 och
11,55 % år 2003. Förutom att ge hushållen ett ökat ekonomiskt utrymme
minskas därigenom marginaleffekterna avsevärt. Kostnaden för staten
beräknas till 15, 20 respektive 30 miljarder kronor åren 2001-2003.
Slopad värnskatt
Skattereformens mål om enkelhet och en maximal
marginalskatt om maximalt 50 % måste fortsatt gälla. Den
statliga skatten ska därför uppgå till 20 % och den så kallade
värnskatten slopas. Införandet av värnskatten är ett allvarligt
brott mot skattereformen. Den är också ett brott mot de
löften Socialdemokraterna ställde ut om att värnskatten
under budgetsaneringsåren skulle vara tillfällig. Viktiga
motiv för att inte ha extra hög statlig skatt på högre
inkomster är också att utbildning med medföljande
studieskulder måste löna sig. Om svenska studenter utbildar
sig i Sverige, bör inte skattesystemet leda till att de sedan
flyttar utomlands. Det är en framtidsinvestering att ha ett
skattesystem som gör att utbildning lönar sig. Att regeringen
ser sig tvingad att sänka skatten för utländska experter visar
med all önskvärd tydlighet att skatten är för hög.
- Vi avvisar alltså regeringens förslag om att behålla en statsskatt på 25 %
för beskattningsbara inkomster över 390 400 kronor per år. Skattebortfallet
beräknas till 2 600 miljoner kronor år 2001, 2 900 miljoner kronor år 2002
och 3 000 miljoner kronor år 2003.
- Uppjusteringen av den så kallade skiktgränsen som regeringen föreslår är
ett första nödvändigt steg för att återställa skattereformens intentioner att
det skall löna sig att utbilda sig och ta ansvar. Kristdemokraternas höjda
grundavdrag, som även gäller den statliga beskattningen, innebär att
antalet som betalar statlig skatt minskar ytterligare. Det innebär
sammantaget att den andel som betalar statlig inkomstskatt närmar sig de
15 % som var målet med skattereformen 1990-1991.
Reseavdrag
- Kristdemokraterna föreslår att gränsen för reseavdraget för resor till och
från jobbet sänks från 7 000 till 5 000 kronor. Det innebär att
resekostnader på ytterligare 2 000 kronor blir avdragsgilla jämfört med
idag. Förslaget skall ses som ett stöd för personer i glesbygd och andra
som inte har möjlighet att utnyttja kollektiva alternativ till bilen. Samtidigt
stödjer vi regeringens förslag om sänkt moms på personbefordran och höjd
milersättning.
Skattebortfallet beräknas till ca 760 miljoner kronor per år, varav 160
miljoner kronor belastar statsbudgetens inkomstsida och resterande del
kommunsektorn. Den sistnämnda effekten regleras enligt
finansieringsprincipen.
Regeringens kompensation för
pensionsavgiften
Kristdemokraterna anser att regeringens huvudsakliga
modell för att sänka inkomstskatten är felaktig.
Pensionsavgiften på 7 % ger något tillbaka för varje person
som betalar den, i och med det nya pensionssystemet. Just
pensionsavgiften är därmed en av de avgifter (mer än en
skatt) där det finns en tydlig koppling mellan det man som
enskild individ betalar in och det man får ut.
Inkomstskattesänkningar bör därför vara mer generella och
snarare rikta in sig på att "kompensera" alla inkomsttagare
för det orimligt höga totala skattetryck som Sverige har.
Kristdemokraternas alternativ till regeringens politik på denna punkt är det
statliga förvärvsavdrag som beskrivs under avsnitt 5.1.3. Det av regeringen
beräknade skattebortfallet till följd av den nu föreslagna (totalt sett)
halveringen av pensionsavgiften tillgodoräknas som delfinansiering av våra
egna inkomstskattesänkningar. Det innebär, allt annat lika, en
inkomstförstärkning för staten på ungefär 20 miljarder kronor. Därvid har
förutsatts att det är den samlade effekten för offentlig sektor som
tillgodoräknas statsbudgeten, dvs kommunerna kompenseras för den skillnad
i skatteinkomster som blir följden av att den avdragsgilla pensionsavgiften de
facto är högre med vårt förslag.
Inkomstskattesänkningarnas samlade effekt
I tabell 5.1 jämförs Kristdemokraternas samlade förslag till
inkomstskattesänkningar med de förslag som regeringen
presenterar i budgetpropositionen för år 2001. Gällande
regler i kombination med regeringens förslag om ytterligare
kompensation för pensionsavgiften och något höjt
grundavdrag jämförs således med Kristdemokraternas
förslag till grundavdrag, förvärvsavdrag, utebliven
"kompensation" för pensionsavgiften enligt regeringens
modell, fördubblad skattereduktion för låginkomsttagare och
avskaffad värnskatt. Jämförelsen görs i 2001 års priser.
TABELL 5.1 INKOMSTSKATTESÄNKNINGAR ÅR 2001 TILL 2003
KRISTDEMOKRATERNAS POLITIK JÄMFÖRT MED REGERINGENS
Tabell 3: (Skattesänkning kr per
månad, kd, Skattesänkning i kr
per år, kd )
Skattelättnader för
barnfamiljerna
Tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet och Centern har
vi föreslagit ett alternativ till regeringens förslag om en
maxtaxa inom barnomsorgen, som är rättvisare eftersom det
omfattar alla barn och ger en mycket större valfrihet att välja
barnomsorgsform. Förslaget, som finns beskrivet i sin helhet
i en särskild motion, består av tre delar: barnomsorgskonto,
avdragsrätt för styrkta barnomsorgskostnader samt
etableringsfrihet för ny barnomsorg.
Avdragsrätt för styrkta
barnomsorgskostnader
- Rätt till avdrag för alla typer av barnomsorg - såväl offentlig som privat -
ökar familjernas valfrihet och ger utrymme för flexibla lösningar. Vi
föreslår därför en rätt till avdrag för styrkta barnomsorgskostnader.
Avdraget gäller för samtliga barnomsorgskostnader oavsett tillsynsform
och får göras med maximalt 50 000 kronor per barn och år. Avdragsrätten
kan utnyttjas under hela förskoleperioden. Även den familj som väljer
annan barnomsorg än den kommunalt finansierade får en mycket
långtgående valfrihet. Kombinationen av barnomsorgskonto och
avdragsrätt gör till exempel att man för en egen kostnad av omkring
15 000 kronor per barn kan betala barnomsorg för 50 000 kronor per barn.
Avdragsrätten minskar dessutom tröskeleffekterna vid övergång till
förvärvsarbete genom att den faktiska kostnaden för barnomsorg sänks.
Avdraget görs i den kommunala taxeringen och minskar alltså
kommunalskatten, men kommunerna kompenseras för skattebortfallet.
Kostnaderna för vårt alternativa förslag på familjeområdet är totalt sett av
samma storlek som kostnaden för regeringens förslag, dvs. knappt 5
miljarder kronor. Avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader med ett
tak på 50 000 kronor belastar statsbudgeten med 1 500 miljoner kronor
från år 2002.
- I denna motion har vi, utöver tidigare finansierade familjepolitiska förslag,
avsatt ytterligare 0,5 miljarder kronor år 2001, 2 miljarder kronor år 2002
och 3 miljarder kronor år 2003 för en skattesänkning för barnfamiljer.
Skattesänkningen motsvarar inledningsvis 25 kronor/månad per barn under
16 år under år 2001 och därefter 100 kronor/månad per barn år 2002 och
150 kronor per månad och barn år 2003.
Andra förslag till nytta för
hushållen
- En skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster bör införas. På
så sätt elimineras nästan hela den extra skattekil som uppstår när extern
arbetskraft anlitas av hushållen med redan skattade pengar. Betydligt fler
samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster kommer till stånd,
eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma. Effektiviteten i
ekonomin kommer därmed att öka. Samtidigt kan den svarta sektorn
trängas tillbaka, när det blir möjligt att både köpa och sälja privata
hushållstjänster vitt och lagligt. Detta utvecklar vi vidare på annat ställe i
denna motion.
- En skatt som plågar många, inte minst de med låga inkomster, är
fastighetsskatten som på grund av sin utformning har orimliga effekter.
Kristdemokraterna föreslår att taxeringsvärdena fryses samt att
skattesatsen sänks till 1,2 %. Detta utvecklas under avsnitt 6 i motionen,
men också i en särskild motion om fastighetsskatten.
- De skattemässiga förutsättningarna för hushållen att spara föreslås
förbättras dels genom en höjd avdragsrätt för pensionssparande, dels
genom en avdragsrätt för sparande på individuella utbildningskonton,
vilket utvecklas senare i denna motion.
Skatteförslag för trygghet
i boendet
Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor
roll för många människor. Det gäller småhusägare,
bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av
Danmark världens högsta skatter, och Sverige har den i
särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen.
Det innebär att boendekostnaderna som procentuell andel av
hushållens disponibla inkomster i de europeiska länderna i
genomsnitt var 20 % år 1993, jämfört med Sveriges 30 %
samma år.
Fastighetsskatten drabbar alla boende oavsett inkomst och
betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige:
skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten, för
personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten.
Kristdemokraterna kan därför inte acceptera den kraftiga skattehöjning som
regeringens förslag innebär för stora grupper, vilket drabbar inte minst
pensionärer och låginkomsttagare i expansiva områden.
Kristdemokraterna anser att de statliga reglerna skall innebära
skattemässig neutralitet mellan olika boendeformer. Det är medborgarna som
skall välja boendeform utan att bli styrda av att skatterna läggs mer på ena
boendeformen än den andra. Kristdemokraterna kan inte acceptera den
snedfördelning av beskattning mellan boendeformerna hyreshus och
småhus/egnahem som Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets
förslag innebär.
Sänkt fastighetsskatt
- Kristdemokraterna anser att systemet med statlig fastighetsskatt på sikt bör
avvecklas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för
täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan
kommunal service kopplad till fastigheten. Som ett första steg föreslår vi
att fastighetsskatten sänks till 1,2 % för samtliga fastigheter.
- Vidare har Kristdemokraterna föreslagit att fastighetsskatten redan från år
2001 enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet överstigande
150 000 kronor. På så sätt försvinner de orimliga effekter som exempelvis
drabbar dem som bor i skärgårdsområden.
- Dessutom har vi finansierat en fortsatt frysning av taxeringsvärdena.
Genom att tillåta att taxeringsvärdena skjuter i höjden i många områden
accepterar regeringen kraftiga höjningar både när det gäller
fastighetskatten och förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så
stora marginaler att leva på.
Våra förslag på fastighetsskatteområdet utvecklas vidare i en
särskild motion. Skattebortfallet till följd av våra förslag
beräknas sammantaget till 2 260 miljoner kronor år 2001, 9
690 miljoner kronor år 2002 samt 10 260 miljoner kronor år
2003. Regeringens föreslagna förändringar av
fastighetsskatten avvisas.
Skattepolitik för ett ökat
företagande och fler jobb
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge
stabila och goda villkor för fler och växande företag och att
därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och
trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad
finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som
förbättrar ekonomins funktionssätt.
Det är av största vikt att Sverige får ett mer småföretagarvänligt klimat än
hittills, inte minst för att en så stor del av vår befolkning har sin
huvudsakliga
inkomst från små och medelstora företag. Det är också dessa mindre företag
som har störst potential att expandera genom nyanställningar. En väl
fungerande marknadsekonomi med god finansiering av småföretag kräver en
stor andel privata finansiärer. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta
risker vid företagsetableringar. Goda villkor för privat riskfinansiering i
småföretag är av dessa skäl viktiga.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin
verksamhet till utlandet, och för att vända denna trend måste vi ta företagens
situation på allvar. Förändringar behöver göras för att inte kapital och
kompetens - två mycket viktiga faktorer för ett gott företagsklimat - skall
flytta utomlands. Här spelar beskattning av inkomst och kapital en viktig roll.
Skatten i vanliga inkomstlägen behöver sänkas kraftigt de närmaste åren,
dels för att fler ska klara sig på sin lön, dels för att kommande lönebildning
ska underlättas vilket har en strukturellt viktig effekt.
De flesta av de skattepolitiska åtgärder som föreslås i denna motion har
strukturella effekter för att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt.
Sänkning av arbetsgivaravgifterna
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren
som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en
löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre
lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med
omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige.
Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter
och löneskatter.
- Kristdemokraterna föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks från och med år
2002 med 10 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kronor per
år. För egenföretagare utökas lönesumman till 250 000 kronor per år.
Förslaget gäller alla företag (arbetsgivare), men gynnar främst
småföretagen. De mindre företag som i dag tvekar om de ska våga
nyanställa får med detta förslag klart förbättrade möjligheter att våga satsa
på utveckling och nyanställningar.
Kostnaden för den offentliga sektorn beräknas till 7 580 miljoner kronor år
2002 samt 5 950 miljoner kronor år 2003.
- Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om en sänkning av den
allmänna löneavgiften med 0,1 procentenhet som en del av en
skatteväxling. Sänkningen är så liten att man knappast kan förvänta sig att
den får någon effekt. Istället föreslår vi satsningar på småföretagen genom
ovanstående förslag på sänkning av arbetsgivaravgiften samt satsningar för
att sänka inkomstskatterna på arbete.
- Kristdemokraterna föreslår i en motion med anledning av utgiftsområde 10
att en andra karensdag införs i sjukförsäkringen, med ett bibehållet
högkostnadsskydd på 10 dagar per tolvmånadersperiod. Förslaget skulle
kunna bidra till att sjukfrånvaron minskar, vilket gynnar företagssektorn.
De minskade direkta sjuklönekostnader som företagen genom den andra
karensdagen vinner regleras genom en höjd sjukförsäkringsavgift med 0,18
procentenheter. Därmed blir förändringen i sjukförsäkringen
budgetmässigt neutral för företagssektorn.
Riskkapitalavdrag
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska fr.o.m. år 2001
ha möjlighet till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot
inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även
gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska
gälla investeringar upp till en nivå av 100 000 kronor. Skattereduktion ska
medges även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond
som gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre
riskspridning för enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara
permanent. Avdragsrätten ska ses som en kompensation för den större risk det
innebär att köpa aktier i små, onoterade företag. För detta ändamål beräknas
ett skattebortfall på 200 miljoner för år 2002 och 410 miljoner för år 2003.
Ägarbeskattning av fåmansbolag
Det finns särskilda regler för beskattning av ägare i
fåmansbolag. Reglerna är, trots att flera förändringar gjorts
sedan de infördes 1990, fortfarande ofördelaktiga jämfört
med de som gäller för andra företag. Skattereglerna för
fåmansbolagen är ytterligt komplicerade. Ett särskilt
problem gäller vad som ska ses som intäkt av kapital och
vad som ska ses som inkomst av arbete, lön, av den
utdelning ägaren tar ut. Idag gäller att som kapitalinkomst
räknas endast ett belopp motsvarande statslåneräntan plus 5
%, resten räknas som lön och beskattas därefter. Innan
ägaren betalar skatt på utdelningen har utdelningen också
beskattats i företaget (så kallad dubbelbeskattning).
Utgångspunkten måste vara att delägare i fåmansaktiebolag
ska beskattas och behandlas lika som delägare i större bolag
och att utdelning utöver ett belopp motsvarande
marknadsmässig lön bör beskattas som kapitalinkomst. På
samma vis bör barn under 16 år som jobbar i familjeföretag
kunna få skälig ersättning utan att denna ska läggas på
föräldrarnas inkomst och beskattas av dem, vilket är fallet
idag. Kristdemokraterna anser att förslag till nya, enkla
regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag
snarast måste utarbetas.
Tillgång på kompetens och kapital
Under andra kapitel i denna motion presenteras förändringar
på inkomst- och kapitalbeskattningens område som
förbättrar tillgången på kompetens och kapital och på så vis
förbättrar företagsklimatet.
- Från år 2001 införs ett förvärvsavdrag på 6,15 %, förutom att
grundavdraget föreslås höjas till 20 000 kronor, lika för alla.
- Regeringens värnskatt slopas.
- Avdragsrätten på pensionssparande höjs till ett helt basbelopp per år.
Dessutom föreslås en avdragsrätt för insättningar på individuella
utbildningskonton.
- Förmögenhetsskatten börjar att avvecklas. Kristdemokraterna väljer att
börja med att helt avveckla effekten av sambeskattningen av förmögenhet,
därefter vill vi avveckla förmögenhetsskatten med 0,5 procentenheter per
år så att den blir 1 % år 2002 och 0,5 % år 2003. Från år 2004 föreslås
förmögenhetsskatten helt avvecklad.
- Dubbelbeskattningen på aktier vid utdelning föreslås halveras år 2001 för
fysiska personer. År 2002 bör skatten helt tas bort för fysiska personer och
avvecklingen för juridiska personer inledas år 2003 med en halvering av
skatten.
- Royaltyinkomster från patenterade uppfinningar skattebefrias under två år
och beskattas därefter som inkomst av kapital,
- Den särskilda löneskatten på vinstandelar för anställda avskaffas, vilket
kommer att förbättra möjligheterna till en sund lönebildning.
Rättvisa konkurrensvillkor
Jordbruksnäringen
Allt sedan Sverige blev medlem av EU har det svenska
jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU,
men den svenska regeringen har genom högre skatter och
avgifter försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar
konkurrenssituation. För att skapa rimliga
konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna
förändringar som tar sin utgångspunkt i den statliga
utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU
1997:167). Hela jordbrukets så kallade skatteryggsäck lyfts
av genom de förslag som Kristdemokraterna presenterar.
- Vi föreslår en sänkning av dieselskatten till 53 öre/liter samt att
kväveskatten på handelsgödsel återförs till näringen.
- Även de mindre jordbrukens elkonsumtion ska beskattas som inom indu-
strin. Kristdemokraterna vill alltså ordna lika konkurrensvillkor för alla
jordbruk oavsett storlek.
- Jordbrukarnas avgifter till och djurdatabasen föreslås avskaffas.
Skattebortfallet beräknas totalt uppgå till 1 563 miljoner
kronor år 2001, 1 708 miljoner kronor år 2002 och 2003.
Åkerinäringen
Den svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de
sämre konkurrensvillkor som gäller för svenska åkeriägare
jämfört med andra i EU. För svenskt vidkommande är det
främst konkurrensen med danska och holländska åkerier som
är kännbar, men även östländer som inte tillhör EU, som
Polen, har en åkerinäring som arbetar under andra villkor än
den svenska. Risken är stor att svenska åkerier flyttar
utomlands, på samma sätt som vi tvingats åse hur svenska
fartyg flaggats ut. Åkerinäringen har visat att den totala
kostnaden behöver minska med ca 20 % för att svenska
inrikesåkerier ska kunna konkurrera på liknande
kostnadsvillkor som bland andra danska åkerier har.
Åkerinäringen har föreslagit åtgärder som att sänka sociala
kostnader, sänka energiskatten på miljöklass 1-diesel med 50
öre/liter, samt sänka fordonsskatten till EU:s miniminivå för
de fordonskombinationer som inte har denna nivå på skatt
idag, liksom att ytterligare sänka skatten för fordon med
"vägslitagevänlig" luftfjädring eller motsvarande. Åtgärder
måste också vidtas för att driva lika villkor för åkerinäringen
inom EU-samarbetet. Regeringen bör återkomma med en
åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk och
utländsk åkerinäring
- Kristdemokraterna har tidigare avvisat skattehöjningar på diesel med 25
öre/liter liksom vi avvisar den nu föreslagna höjningen på 10 öre/liter. I
avvaktan på långsiktiga åtgärder för konkurrensneutralitet för
åkerinäringen innebär Kristdemokraternas politik alltså en lägre skatt på
diesel med 35 öre/liter.
Kostnaden för detta beräknas till 910 miljoner kronor, 850 miljoner kronor
och 790 miljoner kronor för åren 2001, 2002 respektive 2003.
Yrkesfiskarna
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där
fiskefartygen lägger till och säljer fisk i ett flertal länder med
påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste
därför ha likvärdiga skattevillkor med sina konkurrentländer.
Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en
konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken
ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare
skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare.
- Ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare tillsammans med ett fiskekonto
för resultatutjämning bör införas.
Budgetmässigt beräknas ett skattebortfall på 10 miljoner kronor per år.
Andra förslag för att förbättra
företagsklimatet
- Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och
försäljning av tjänster kommer i framtiden få ett allt större utrymme i
relation till varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske
måste den ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag
minska. Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas
hårdare än kapital. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet
tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. En
skattereduktion på 50 % för hushållens köp av tjänster bör införas.
Betydligt fler samhällsekonomiskt motiverade byten (köp) av tjänster
kommer till stånd, eftersom de även blir privatekonomiskt lönsamma.
Effektiviteten i ekonomin kommer därmed att öka. Detta utvecklar vi
vidare längre fram i denna motion.
Royaltyskatt bort
- Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export
av patent och uppfinningar som istället exploateras i andra länder.
Kristdemokraterna vill öka exploatering och produktion av patent och
uppfinningar i Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från
skatt de två första åren för att därefter beskattas som inkomst av kapital.
Uppskattat inkomstbortfall är 15 miljoner kronor årligen.
Återköp av egna aktier
Beslutet att möjliggöra återköp av egna aktier för de större
noterade börsbolagen bör omprövas. Förslaget rubbar på ett
allvarligt sätt balansen mellan ägare och styrelse och öppnar
upp för styrelserna att påverka aktievärdet på ett otillbörligt
sätt på marknaden.
Kristdemokraterna anser att det är högst angeläget att motverka
skattemässig inlåsning av kapital i företagen. Detta är angeläget för alla
företag. Därför har vi sedan lång tid förespråkat att dubbelbeskattningen på
utdelningsinkomster avskaffas. Den effekt regeringen vill uppnå kommer med
vårt förslag, tillsammans med de möjligheter som redan finns i dag, att leda
till enklare och mer generella skatteregler. Dessutom uppnås symmetri i
beskattningshänseende dels mellan riskfritt banksparande och aktiesparande,
dels mellan noterade och onoterade privata och publika bolag vid ett slopande
av dubbelbeskattningen.
Regeringens förslag om vissa större företags återköpsrätt av egna aktier
leder i stället till ett än mer sönderhackat skattesystem, ytterligare
lagstiftning
för att förhindra missbruk och en utökad skattemässig orättvisa till de mindre
företagens nackdel. Återigen är det framför allt fåmansföretagen som
missgynnas.
Att återföra överskottsmedel till aktieägarna kan redan med dagens regler
uppnås på två sätt:
1. Genom utdelning, där framför allt aktiebolag med en mindre
ägarkrets lämnar en utdelning som kan variera betydligt mellan åren.
2. Genom att bolaget sätter ned aktiekapitalet för utbetalning till
aktieägarna med överkurs. Denna metod kan även underlätta vid
exempelvis ägarskiften.
Kombinerat med vårt förslag om avskaffad skatt på just
utdelningsinkomster förbättras hela näringslivets
resursanvändning, genom att kapital kommer att satsas där
det ger bäst avkastning. Dessutom uppnås, som tidigare
nämnts, skattemässig neutralitet i förhållande till riskfritt
banksparande.
- Av ovanstående skäl bör möjligheten för de större börsbolagen att återköpa
egna aktier upphävas.
Skatteintäktsökningen till följd av detta beräknas till 720, 500
respektive 550 miljoner kronor de respektive åren 2001-2003.
Bolagsskatten
- Med målsättningen att bedriva en skattepolitik som skapar nya jobb är det
mycket angeläget att göra reformer så att de mest skadliga skatterna kan
minskas och helst helt elimineras från näringslivet. Kristdemokraterna
bedömer det så angeläget att kunna ta bort dubbelbeskattningen på
utdelningsinkomster för fysiska och juridiska personer och att kunna
avveckla förmögenhetsskatten att vi förordar att nivån på bolagsskatten
höjs till 30 % som delfinansiering av dessa båda förslag. Höjningen
innebär att bolagsskatten, som jämte den i Finland är Europas lägsta, ökar
från 28 till 30 % av nettovinsten. På så sätt sker beskattningen på faktiska
intäkter, inte på fiktiva värden som vid förmögenhetsbeskattningen. Det
ger en inkomstförstärkning på 3 760 miljoner år 2002 och 8 000 miljoner
år 2003.
Sänkt skatt på
hushållstjänster
Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion och försäljning
av tjänster kommer i framtiden få ett allt större utrymme i relation till
varuproduktion och försäljning. För att detta skall kunna ske måste den
ekonomiska diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska.
Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än
kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än
industriföretagen under senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen
av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat
utrymme för tjänstesektorn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 % av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn har
alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade
skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort
sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga för
människor med normala inkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av
tidigare ROT-system till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och
reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och
installationsarbeten för exempevis vitvaror och datorer i och för hushållet.
Detta skulle också leda till att långt fler tjänster i hushållet som är
traditionellt
kvinnligt arbete i hemmen får lika skattemässiga villkor som de traditionellt
manliga.
- Kristdemokraterna vill ge tjänstesektorn helt nya möjligheter att växa
genom en femtioprocentig skattereduktion för de privata hushållens köp av
tjänster i det egna hemmet. Det innebär i praktiken att den skattekil som
uppstår när man idag anlitar arbetskraft för redan skattade pengar i stort
reduceras. Förslaget kan beskrivas som att det av Socialdemokraterna
nyligen avvecklade ROT-systemet i stället permanentas och utvidgas
rejält, så att det vita priset halveras direkt vid köpet. Tjänster för upp till
50 000 kr per år kan köpas med en femtioprocentig skattereduktion, som
då alltså uppgår till maximalt 25 000 kr per hushåll och år.
Detta förslag har vi utvecklat i en särskild motion tillsammans
med moderaterna, Folkpartiet och Centern.
Kostnaden i form av skattebortfall är relativt liten, och på sikt
ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga
finanserna. Vi tillgodoräknar oss emellertid inte några
dynamiska effekter och redovisar därför den beräknade
kostnaden i budget till 1 860 miljoner kronor år 2001 och 2 030
miljoner kronor år 2002 och 2003.
- Ett andra kompletterande förslag, som bör införas parallellt med det ovan
nämnda, är att utveckla formerna för hemservice som löneförmån. Det
finns flera företag som idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån
men där schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den anställde. Det
schablonmässiga förmånsvärdet sätts så högt att den anställde tvingas
betala ca 100 kr per timme i skatt. Många tvingas därför tacka nej till den
möjlighet som skulle kunna innebära en betydande förbättring av
livskvalitén, inte minst för dubbelarbetande småbarnsföräldrar. Detta
samtidigt som potentialen i en stor framtidsbransch inte utnyttjas. Istället
blir det den svarta sektorn som växer. Det finns därför all anledning att se
över nuvarande förmånsbeskattning. Förmånsvärdet kommer enligt
nuvarande regler att justeras ned automatiskt om vårt förslag för
skattereduktion på hus-
hållstjänster genomförs.
Kapitalbeskattningen
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har
varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänts
men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets
betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler och
lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning
är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter
skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för
sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att
nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
Avvecklad dubbelbeskattning
- Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i
företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning.
Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på
aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-
länder. Sverige kan inte långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än
den omvärld vi konkurrerar med. Vi föreslår att avvecklingen sker stegvis
med början redan år 2001 då utdelningsskatten halveras till 15 % för
fysiska personer. År 2002 bör skatten helt tas bort för fysiska personer och
avvecklingen för juridiska personer inledas år 2003 med en halvering av
skatten.
Den beräknade kassamässiga budgeteffekten uppgår till 2 400 miljoner
kronor 2001, 5000 miljoner kronor år 2002 och 7 500 miljoner kronor år
2003.
Avvecklad förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers nettoförmögenhet. Nivån är
för närvarande 1,5 % på belopp som överstiger 900 000 kronor.
Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig i flera avseenden. För
den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet som överstiger
900 000 kronor ska förmögenhetsskatt betalas. Om ett sammanboende par
utan barn har motsvarande förmögenhet ska de däremot inte sambeskattas.
Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende ekonomiskt
straffbeskattas i förhållande till ett samboförhållande.
Inkomstbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen innebär att en
faktisk inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen, däremot, bygger ofta
på fiktiva värden vilket inte sällan ger orimliga effekter. Till exempel tvingas
många småhusägare att utöver den höga fastighetsskatten betala
förmögenhetsskatt. Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten
inte går att omsätta till inkomster med mindre än att bostaden säljs. Eftersom
regeringen nu tillåter att fastighetstaxeringsvärdena rusar i höjden i många
områden kommer denna effekt att bli än mer besvärande.
De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att bibehålla
förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande
internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet
bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Sverige har den
högsta förmögenhetsskatten av OECD-länderna. Allt fler av våra grannländer
avskaffar denna skatt. Så sent som 1997 sällade sig Tyskland och Danmark
till de länder som inte längre har en särskild skatt på förmögenheter.
Förmögenhetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av
fördelningspolitiska skäl får idag helt andra effekter än de tänkta. Detta har
tydliggjorts bland annat genom att regeringen befriat huvudägarna i
aktiebolag från förmögenhetsskatt medan låginkomsttagare som råkar ha sitt
egnahem beläget i ett attraktivt område till följd av de kraftigt höjda
taxeringsvärdena tvingas betala förmögenhetsskatt. Idag är 17 av Sveriges 18
aktiemiljardärer befriade från förmögenhetsskatt på sitt aktieinnehav. Motivet
för detta är att de annars sannolikt skulle välja att lämna Sverige med sina
pengar. De som inte har de stora resurserna får dock finna sig i att betala
skatten.
Vi har uppfattningen att förmögenhetsskatten kommer att avskaffas inom
några få år. Detta oavsett vilken kulör sittande regering har. Det kan
konstateras att det inom nästan samtliga riksdagspartier finns en diskussion
om förmögenhetsskattens avskaffande. En majoritet av partierna säger sig
vilja avskaffa förmögenhetsskatten. Regeringen föreslår nu visserligen att
fribeloppet för vilken förmögenhetsskatt inte betalas höjs till 1 000 000
kronor för ensamstående och 1 500 000 kronor för sambeskattade par. Med
tanke på de höjda taxeringsvärdena på fastigheter som följer av regeringens
politik, innebär detta inte någon egentlig sänkning av förmögenhetsskatten,
utan regeringen gör bedömningen att lika många kommer att betala
förmögenhetsskatt år 2001 som 1997.
- Kristdemokraterna väljer att börja med att helt avveckla effekten av
sambeskattningen av förmögenhet och höjer fribeloppet för sambeskattade
par till 1 800 000 kronor. Därefter vill vi avveckla förmögenhetsskatten
med 0,5 procentenheter per år så att den blir 1 % år 2002 och 0,5 % år
2003.
Kostnaden för utfasad förmögenhetsskatt inklusive effekten av frysta
fastighetstaxeringsvärden beräknas till 3 000 miljoner kronor år 2001, 5
600 miljoner kronor år 2002 och 8 300 miljoner kronor år2003.
För att finansiera detta föreslås på annat ställe i denna motion en höjd
bolagsskatt, dvs skatten på företagens faktiska vinster. Vi gör
bedömningen att den nuvarande förmögenhetsskatten i kombination med
nuvarande dubbelbeskattning är väsentligt mer skadlig för ekonomin och
utvecklingskraften i vårt land än den höjning av bolagsskatten som vi
föreslår.
Höjd avdragsrätt på
pensionssparande
Hushållssparandet i Sverige är extremt lågt. Det privata
sparandet har under senare år ökat, men ligger fortfarande
inte särskilt högt internationellt sett. Att spara i Sverige
missgynnas av de skatteregler vi har. Under den gångna
mandatperioden har regeringen på olika sätt visat sin
inställning till sparande genom ytterligare skattehöjningar på
olika former av sparande. Individuellt sparande är en
nödvändighet som statsmakterna på olika sätt istället ska
premiera.
Vår uppfattning är att det fordras ett individuellt sparande på en hög nivå
för att ge den enskilde individen ett större handlingsutrymme och en
ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. De olika
socialförsäkringssystemen är så generella att det inte går att i dessa täcka in
alla individuella önskemål. Därför bör enskilda få möjlighet att genom
långsiktigt sparande gardera sig mot inkomstbortfall eller för att göra en
större investering. Möjligheten till enskilt långsiktigt sparande var också en
förutsättning på vilken pensionsuppgörelsen vilar. Utan eget sparande blir de
enskilda helt beroende av staten för sin trygghet vid sjukdom och ålderdom.
Staten och kommunerna tillhör dem som förlorar om det enskilda sparandet
minskar, då den enskildes kapacitet att klara oförutsedda utgifter minskar.
Tillgången till riskkapital säkras också bättre genom ett högt sparande. En
minskning av det inhemska långsiktiga kapitalet drabbar både svensk
företagsamhet och staten med behov att placera omfattande lån.
- Kristdemokraterna föreslår lägre beskattning på pensionssparande genom
en höjning av avdragsrätten till ett basbelopp.
För detta budgeteras totalt 580 miljoner kronor för år 2001, 930 miljoner
för år 2002 och 1117 miljoner för år 2003. En mindre del belastar
statsbudgeten, resten belastar kommunsektorn. Effekten för
kommunsektorn regleras i enlighet med finansieringsprincipen.
Skattebefrielse för individuella
utbildningskonton
Medarbetare med hög kompetens är för svensk
företagsamhet en överlevnadsfråga på många vis. Vår
förmåga att möjliggöra ett livslångt lärande kommer att
påverka företagens möjligheter att rekrytera personal som
stannar i Sverige. Det bör vara ett gemensamt intresse för
arbetsgivare och varje anställd i företaget att satsa på
medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget som
den enskildes personliga kvalifikationer. Avdragsrätt
föreligger idag för utbildning som arbetsgivaren initierar och
betalar.
- Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör medge möjlighet att
med avdragsrätt sätta in medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde
gemensamt utbildningskonto. De belopp som genom förhandling förs upp
på kontot skall enbart kunna användas för den enskildes
kompetensutveckling. Med denna möjlighet är vi övertygade om att det
gemensamma ansvaret och den individuella drivkraften skulle öka till gagn
för alla parter. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till
finansiering av utbildningskonto. Några konkreta regelförslag föreligger
inte heller. Tills vidare hävdar vi vårt eget förslag från och med år 2000. I
och med att vi avvisar regeringens förslag och i stället föreslår en i
inledningsskedet mindre kostsam modell uppstår en skatteinkomstökning
på 1 150 miljoner kronor 2001, 750 miljoner kronor 2002 och 550 miljoner
kronor 2003.
Arvsskatt, särskild löneskatt m m
Se över arvs- och gåvoskatterna
- En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att
företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och
gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid
generationsskiften. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
till förbättringar i denna fråga.
Avskaffad särskild löneskatt på vinstandelar
- Kristdemokraterna vill avskaffa den särskilda löneskatt som tas ut på
bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse, vilket
kommer att förbättra möjligheterna till en sund lönebildning.
Kostnaden i budgeten blir 250 miljoner 2002 och 300 miljoner kronor år
2003.
Lindrad beskattning av personaloptioner
- En lindring i beskattningen i personaloptioner föreslås från år 2002 då vi
avsatt 100 miljoner kronor i budgeten, året därefter har vi avsatt 200
miljoner kronor.
Ökad miljörelatering av
skattesystemet
Ett effektivt sätt att bekämpa miljöhoten är att använda olika
former av ekonomiska styrmedel. En ökad användning av
miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som
bör användas för att sänka skatten på arbete, så kallad
skatteväxling. Då uppnås både en bättre miljö och ökad
sysselsättning. Kristdemokraterna var med och tog initiativ
till en parlamentarisk utredning (SOU 1997:11) om
skatteväxling. Den avslutade sitt arbete i januari 1997 och
lade fram ett betänkande som visar hur Sverige kan gå
vidare mot en ökad miljörelatering av vårt skattesystem.
Utredningen konstaterade att de skatter på arbete som skulle
ge störst effekt på sysselsättningen om de sänktes var skatten
på hushållsnära tjänster.
Kristdemokraterna ser det som angeläget att förändringar i den riktning
utredningen föreslog kommer till stånd och beklagar att regeringen ännu ej
agerat, trots att det fanns ett brett parlamentariskt stöd för förslagen. Detta
arbete måste drivas internationellt och i synnerhet inom EU, för att slå vakt
om konkurrensneutraliteten mellan företag och länder och för svenskt
vidkommande inte minst för att produktion utomlands ofta drivs med
miljökrav som är lägre än i Sverige. Samtidigt måste vi konstatera att de
totala skatterna har höjts med netto minst 70 miljarder kronor sedan valet
1994 och att de miljörelaterade skatterna höjts med 10 miljarder kronor utan
att motsvarande skatter på arbete sänkts. Därmed har utrymmet för
skatteväxling avsevärt begränsats av den socialdemokratiska regeringen.
- Kristdemokraterna accepterar regeringens förslag om en höjd koldioxid-
skatt, men anser samtidigt att motsvarande skattesänkningar inte är
tillräckliga, speciellt för de grupper som kan ha svårt att bära en
skattehöjning: låginkomsttagare och personer som bor i glesbygd. Därför
lämnas i denna motion förslag till omfattande sänkningar av
inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare.
- Vi accepterar inte den föreslagna höjningen av energiskatten på el, som
belastar all elproduktion lika och i förhållande till den ökning av
skattetrycket den medför inte blir miljöstyrande.
Intäktsbortfallet blir 2 380 miljoner kronor, 2 320 miljoner kronor re-
spektive 2 260 miljoner kronor för åren 2001, 2002 respektive 2003.
Sänkt moms på böcker
och kultur
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis
anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi
har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget
system. I dag gäller nivåerna 25 %, 12 % och 6 %.
- Många länder har ingen eller låg mervärdesskatt på böcker. I Sverige har
vi full moms, 25 %, på böcker. Kristdemokraterna anser att det finns
många goda motiv att särskilt främja litteraturens tillgänglighet, inte minst
för barn, vilket vi utvecklar i en kulturpolitisk motion. Därför vill vi sänka
momsen på böcker till 6 % från år 2002.
- Regeringen har drivit igenom att vissa kulturaktiviteter skall
mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 %. Det innebär
bland annat att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer
att beskattas olika vilket vi ser som olyckligt. Vi eftersträvar en så
likformig beskattning som möjligt och föreslår att kulturmomsen generellt
sänks till 6 % från år 2002.
Kostnaden för en enhetlig kulturmoms, inklusive moms på
böcker, på 6 % beräknas till 620 miljoner kronor för 2002
och 570 miljoner kronor för 2003.
Övriga skatteförslag
Sänkt fordonsskatt
Försäkringsförbundet har i rapporten Utvidgat ansvar för
trafikförsäkringen (1996-01-31) och i Utvidgat ansvar för
trafikförsäkringen - några kompletterande synpunkter från
försäkringsbranschen (1996-07-05) redovisat
försäkringsbolagens möjligheter att ta ett större ansvar för
trafikförsäkringen än i dag. Systemet innebär att
trafikanterna mer direkt via sin trafikförsäkring får ett ansvar
för de kostnader de själva förorsakar genom sitt beteende i
trafiken.
- Det alternativ som Kristdemokraterna förespråkar innebär att samtliga
personskadekostnader i samband med trafikolyckor förs över till
trafikförsäkringen. Detta skulle vid en statisk beräkning innebära att
riskpremien för trafikförsäkringen skulle öka med ca 880 kronor per år i
genomsnitt. Enligt de beräkningar som gjorts står staten för 63 %, eller 4
042 miljoner kronor, av de personskadekostnader som trafiken orsakar.
Enligt detta alternativ skulle samhället avlyftas kostnader på ca 4 miljarder
kronor. Den besparing som uppstår återförs dels till trafikanterna genom
sänkt fordonsskatt, dels som sänkt inkomstskatt. Den vinst som uppstår
genom nya ekonomiska incitament för minimering av skador kan därmed
delas mellan staten och trafikanterna.
En strukturellt viktig effekt blir just att trafikanter med många
skadefria år får högre bonus och lägre försäkringskostnader
medan grupper med mycket skador får bära en större del av sina
skadekostnader. Härigenom uppstår en positiv effekt som
kommer att leda till större försiktighet i strävan efter den lägre
försäkringspremie som fler skadefria år innebär. Reformen blir
stödjande för den av riksdagen beslutade nollvisionen om antalet
dödade och svårt skadade i trafiken.
Kristdemokraterna föreslår sänkt fordonsskatt med totalt 2
000 miljoner kronor per år, vilket innebär sänkt skatt med ca 400
kronor per fordon.
Reglerna för anställningsstöd
För att underlätta långtidsarbetslösas återinträde på
arbetsmarknaden finns olika former av anställningsstöd,
utformade i form av skattereduktioner för företagen. En
riksdagsmajoritet har dock föreslagit att stödet ska utökas
med olika varianter inte mindre än fyra gånger bara under
det senaste året. Kristdemokraterna har avvisat flera av
ändringarna och förordat en form av utökat anställningsstöd
för den som varit inskrivna mer än två år vid
arbetsförmedlingarna, det s.k. förstärkta anställningsstödet.
Detta utvecklas närmare i den arbetsmarknadspolitiska
motionen. Den skattemässiga skillnad som uppstår till följd
av detta tillgodoräknas inkomsttitel 1200 som
delfinansiering av andra skattesänkningar.
Effektivare skatteindrivning
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl
från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt.
Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en
skadlig omfattning i Sverige. Ett flertal studier och
utredningar bekräftar detta. Den svarta sektorn snedvrider
konkurrensen mellan företag och förändrar affärsmoralen på
ett negativt sätt. Enbart när det gäller redovisning av
mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20
miljarder kronor. Det totala skattefelet beräknas ligga i
storleksordningen 80-90 miljarder kronor per år.
- I syfte att hålla tillbaka den svarta sektorn måste skattekontrollen
effektiviseras ytterligare. Därför vill vi anslå 70 miljoner kronor mer per år
än regeringen för ökad skattekontroll. Det handlar dels om att öka
beskattningens effektivitet, det vill säga förhållandet mellan debiterad skatt
och rätt skatt, dels uppbördseffektiviteten, det vill säga förhållandet mellan
debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. Tidigare dokumenterade
erfarenheter (bl.a. av Riksdagens revisorer) visar att satsningar på detta
område ger minst sex gånger pengarna tillbaka kassamässigt.
Kristdemokraterna anslår totalt 120 miljoner kronor årligen
under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd för en
ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning. Som en
effekt av detta räknar vi försiktigtvis med att skatteintäkterna
ökar med 210 miljoner kronor år 2001 och därefter med
åtminstone 420 miljoner kronor per år.
TABELL 12.1 KRISTDEMOKRATERNAS INKOMSTFÖRÄNDRINGAR
PÅ STATSBUDGETEN I FÖRHÅLLANDE TILL REGERINGENS
BERÄKNADE INKOMSTER
Tabell 4:
En skattepolitik där alla får behålla mer av sin egen lön
Inkomsttitel 2001 2002 2003 )