Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pengarna från momssänkningen bör komma operatörerna
inom kollektivtrafiken till del.
Momssänkningen och
kollektivtrafiken
Den ekonomiska situationen inom bussbranschen är mycket
dålig. Under våren har en av de stora revisionsbyråerna gjort
en analys av bussbranschens finansiella situation. Analysen
visar att bussbranschen är en bransch i ekonomisk kris.
Enligt tidningsuppgifter (DN, 26 september, 2000) är ett av Sveriges
största bussföretag, Busslink, mycket nära att gå i konkurs. Företagets förlust
bara i år bedöms bli över 100 miljoner kronor. Enligt flera oberoende
ekonomer som har granskat företagets struktur, avtal och ägarförhållanden går
det inte att få ekonomisk lönsamhet i företaget under nuvarande förhållanden.
Orsaken är flera kostsamma och otidsenliga avtal. Förhållandena är likartade i
de allra flesta bussbolag som i dag kör kollektivtrafik. Orsaken är också
densamma: stora kostnadsökningar i kombination med dyra och omoderna
avtal som inte ger någon möjlighet till kompensation för de ökade
kostnaderna.
Under det senaste året har kollektivtrafiken med buss drabbats av flera
skattehöjningar. Den 1 januari höjdes fordonsskatten från 1 545 till 23 800
kronor per år eller med sammanlagt 180 miljoner kronor. Som kompensation
höjdes det generella statsbidraget till kommunerna med 100 miljoner kronor.
Detta fick flera oönskade konsekvenser. För det första underkompenserades
busstrafiken med 80 miljoner kronor. För det andra fördelades
kompensationen orättvist eftersom det generella statsbidraget fördelas utifrån
antalet invånare i kommuner och landsting och inte utifrån antalet bussar. För
det tredje har det i många fall varit mycket svårt för bussföretagen att få ut
kompensationen för fordonsskattehöjningen från kommuner och landsting.
Vid årsskiftet höjdes också dieselskatten med 25 öre eller med sammanlagt
75 miljoner kronor per år. I budgetpropositionen för år 2001 föreslår
regeringen att dieselskatten ska höjas med ytterligare med 10 öre per liter,
vilket sammanlagt blir 38 miljoner kronor per år för busstrafiken. Till de stora
skattehöjningarna ska läggas ökade lönekostnader och ett kraftigt höjt
dieselpris.
Syftet med dieselskattehöjningarna har varit att av miljöskäl minska
användningen av diesel. Men ingen buss i kollektivtrafik kör en enda meter i
onödan. En linjesträckning i kollektivtrafiken är precis så lång som den
behöver vara. Avståndet mellan bostad och arbete påverkas inte av
dieselpriset och därmed inte heller den enskilde resenärens transportbehov. I
stället betyder en konkurrenskraftig kollektivtrafik, som regeringen skriver i
budgetpropositionen, ökade möjligheter att nå de transportpolitiska delmålen
om bl.a. en god miljö och säker trafik. Den föreslagna momssänkningen är
därför ett viktigt steg i rätt riktning. Kollektivtrafiken är inom
persontrafiken
det ekologiskt hållbara alternativet och bör därför ha lägre skatt.
En resa inom kollektivtrafiken är i de allra flesta fall liktydigt med en
bussresa. I snitt görs tre av fyra kollektivtrafikresor med buss. Räknar man
bort Stockholms län från statistiken är fler än nio av tio av
kollektivtrafikresor
bussresor. Enligt branschens bedömning kommer den samlade förlusten för
de företag som kör denna kollektiva busstrafik att bli runt 600 miljoner kronor
bara under år 2000. De stora förlusterna ökar naturligtvis risken för
försämringar inom kollektivtrafiken i form av färre turer, sämre kvalitet eller
högre biljettpris, vilket i sin tur skulle motverka kollektivtrafiken till
förmån
för privatbilismen. Detta är särskilt allvarligt eftersom det skulle drabba dels
miljön och trafiksäkerheten dels kollektivtrafikens mest lojala
resenärsgrupper, dvs. kvinnorna, pensionärerna, ungdomarna och
låginkomsttagarna.
Det är i dag omöjligt för de bussföretag som kör kollektivtrafik att
kompensera sig för ökade kostnader. Företagen kläms mellan av å ena sidan
höjda diesel- och fordonsskatter, ökade lönekostnader och höjda dieselpriser
och å andra sidan långa avtal som saknar möjligheter för kompensation.
För att kollektivtrafikens kostnader ska sjunka, dess konkurrenskraft öka
och för att kollektivtrafiken ska kunna vända resandeutvecklingen och bidra
till att de transportpolitiska målen uppnås måste pengarna från
momssänkningen komma operatörerna inom kollektivtrafiken till del.