1. Riksdagen avslår höjningen av dieselskatten i enlighet med vad som
anförs i motionen.1
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en sänkning av
dieselskatten med 40 öre i enlighet med vad som anförs i motionen. 1
3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till att utveckla och
bevara svensk åkerinäring med konkurrensneutralitet gentemot EU. 2
4.
1 Yrkandena 1 och 2 hänvisade till FiU.
2 Yrkande 3 hänvisat till TU.
Motiv till vårt förslag
Under protesterna mot höga bensinskatter yttrade ansvarig
minister att "åkerinäringen behöver saneras". Det kan bara
tolkas som att regeringen anser att det finns för många åkare.
Höga skatter och avgifter på svenska åkeriföretag resulterar i
att dessa slås ut till förmån för konkurrerande åkerier från
övriga Europa som kör i Sverige med sämre bilar, sämre
bensin och sämre arbetsvillkor men - med högre
vinstmarginaler.
De senaste dagarna har blockader och aktioner skett runt om i Sverige. Det
är ett uttryck för den frustration många åkeriföretag och lastbilsförare känner
idag. Konkurrensen är mördande hård och lönsamheten låg för många.
Kostnadsläget för svensk åkerinäring ligger idag cirka 20 procent över
kostnadsläget för motsvarande näringar i Danmark, Tyskland och
Nederländerna, de främsta konkurrentländerna i denna bransch.
Att i ett läge med rekordhöga dieselpriser höja koldioxidskatten med
tio öre ytterligare, som regeringen föreslagit, är en snyting som svensk
åkerinäring inte förtjänar. Vi avvisar detta förslag. Vi föreslår däremot en
sänkning av bensinskatten med 40 öre.
Bättre vore att ge stabila och långsiktiga spelregler för svensk åkerinäring,
som ger förutsättningar för ökad lönsamhet för åkeriföretagen. Detta skulle
förbättra möjligheterna för företagen att investera i ny materiel och att arbeta
långsiktigt med miljöfrågor, kvalitet och leveranstrygghet.
Sedan sommaren 1998 har utländska åkerier (EU-åkerier) tillåtelse att fritt
trafikera svenska vägar för att hämta gods på ett ställe i Sverige och leverera
på ett annat, alltså inrikestrafik. I gengäld har svenska åkerier samma
möjligheter i övriga EU-länder. Följden blir en accelererande
utlandskonkurrens.
Svenska åkare ser många positiva effekter av konkurrens på lika villkor.
Konkurrens gynnar teknisk utveckling, sänker priser och uppmuntrar och
stimulerar nytänkande inom t ex miljösektorn. Dock utgör svenska avgifter,
fordonsskatter och höga bensin- och dieselkostnader i längden helt
oacceptabla begränsningar.
Paradoxalt nog riskerar denna snedvridning av konkurrensen, tillsammans
med företagens sociala kostnader och de anställdas höga löneskatter, att
svenska åkare tvingas flagga ut sina lastbilar. Om Sverige dessutom ensamt
tar på sig ett större miljöansvar än övriga länder, står näringen inför hart när
oöverstigliga konkurrensproblem.
En nyligen genomförd SIFO-undersökning av 300 åkerier visar att nio av
tio åkerier anser att konkurrensen från utlandet har ökat det senaste året. Två
av fem har förlorat uppdrag till utländska åkerier. Av dessa har mer än hälften
förlorat mer än 10 uppdrag! Tre av fyra menar att konkurrensen har ökat
beroende på att de utländska transportörerna kan erbjuda lägre priser. Nio av
tio menar att skatterna måste sänkas för att stärka svensk åkerinärings
konkurrenskraft. Nästan alla uppger att politiker och myndigheter saknar
förståelse för åkerinäringen.
Den danska regeringen har insett transportnäringens betydelse för landets
utveckling. Denna insikt har lett till att Danmarks regering, i samråd med
transportbranschen, utvecklat en strategi för transportsektorn. Strategin
innehåller fem kärnområden:
- Regleringar som omger transportsektorn skall ges likartade villkor som
andra länder.
- Forskning kring logistik och transport skall stärkas. Tätare samarbete
mellan universitet, teknologiska institut och transportföretag skall
etableras.
- Vid beskattning av godstransporter skall hänsyn tas till företagens
konkurrenssituation.
- Myndigheterna skall arbeta internationellt för att förhindra att danska
transportörer utsätts för konkurrenshämmande handelshinder.
- Åtgärder skall vidtagas för att underlätta företagens tillgång till
riskvilligt
kapital.