1. Riksdagen avslår budgetpropositionens förslag om en höjning av
dieselskatten.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av åtgärder för att den svenska åkerinäringen inte
skall missgynnas i konkurrensen om cabotagetrafiken i Sverige. 2
3.
1 Yrkande 1 hänvisat till FiU.
2 Yrkande 2 hänvisat till TU.
Motiv för våra förslag
Enligt analyser av bland andra Växjö universitet och SIKA,
Statens Institut för Kommunikationsanalys, har svenska
åkerier i dag kostnader som ligger cirka 20 procent över
konkurrentländernas. Självfallet förvärras situationen
ytterligare om dieselskatten höjs enligt regeringens förslag.
Till bilden hör att det den 1 juli 1998 blev fri cabotagetrafik inom EU.
Detta innebär bland annat att ett utländskt åkeri kan köra varor mellan
svenska orter. En höjning av dieselskatten gör att det blir ännu mer lönsamt
för de utländska lastbilarna att fylla sina tankar utanför Sveriges gränser med
billigare diesel av sämre kvalitet. Följaktligen leder den höga dieselskatten
till
en försämrad miljö, då utländsk diesel inte alltid har genomgått samma
stränga miljökontroll som den svenska.
Också på andra sätt har de svenska åkerierna en nackdel i konkurrensen
med de utländska åkarna. Ett åkeri som bedriver verksamhet i Sverige skall
vara momsregistrerat och betala moms på körningen. Registrering till
mervärdesskatt av utländska företag sker hos Skattemyndigheten i Stockholm.
Den registreringen kan sägas bygga på ett visst mått av frivillighet p.g.a. att
effektiva kontrollmedel saknas.
Uppgifter om utländska åkares transporter i Sverige når skattemyndigheten
endast om fakturor från utländska åkare påträffas vid en revision av företag i
Sverige eller genom spontana kontrolluppgifter från skattemyndigheten i den
utländske åkarens hemland. Riksskatteverket förmodar att en sådan "moms-
fri" trafik särskilt förekommer i områden i Sverige som gränsar till andra
länder. Detta medför en konkurrenssnedvridning gentemot de svenska åkarna.
I skrivelser till Kommunikationsdepartementet den 28 oktober 1997 och den 5
maj 1998 har företrädare för Polismyndigheten i Kalmar län redogjort för sina
erfarenheter av övervakningen av utländska chaufförer och fordon. Bland
annat framhålls att "många utländska chaufförer fullkomligt negligerar
bestämmelserna i förordningen EEG 3820 och AETR genom att till exempel
köra för många timmar per dygn och ej ta ut sin lagstadgade dygnsvila på
minst 9 timmar". I skrivelserna framhålls vidare den ringa påföljden för dessa
brott och den bristfälliga rapporteringen mellan myndigheter i Sverige och i
andra europeiska länder. Såväl fordonen som säkringen av lasten lämnar inte
sällan mycket i övrigt att önska. Skrivelsen från Riksskatteverkets
kontrollavdelning och erfarenheterna från fältet visar att svenska åkerier
hamnat i en orimlig konkurrenssituation. Syftet med den fria cabotagetrafiken
är en bättre konkurrens för konsumenternas bästa, men om inte
myndigheterna klarar av den nödvändiga övervakningen sker inte
konkurrensen mellan svenska och utländska åkerier på samma villkor.
Regeringen har ett ansvar för att sådana förändringar genomförs att de
missförhållanden som ovan antytts bringas att upphöra.
Även om dieseln skulle skänkas bort från oljeleverantörer och
bensinmackar, skulle den kosta hela 3:65 kronor på grund av de höga
skatterna (energiskatt, koldioxidskatt och moms på dessa skatter). Måste man
även betala för själva dieseln - och det måste man nog - tillkommer
ytterligare moms. Det är visserligen en lägre kostnad än för bensinskatten,
men tillräckligt hög för att ytterligare försämra konkurrensvillkoren för
svenska åkare. Om vi skall kunna slå vakt om Sveriges miljö och ekonomi,
måste skatten sänkas rejält. En sänkning av dieselskatten med en krona per
liter är en god början. P.g.a. de i en europeisk jämförelse långa avstånden i
Sverige bör det svenska dieselpriset inte ligga i topp, utan snarare i
underkant.
På så vis skulle hela Sverige ges en chans att leva.