med anledning av prop. 2000/01:12 Beskattning av utländska nyckelpersoner
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ett lägre skattetryck.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att med "andra nyckelpersoner" skall avses även yngre
personer som ännu inte uppnått företagsledande ställning.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att skattelättnad skall kunna avse inom företaget ursprungligen
i annat land verksam person vid tjänstgöring i Sverige även om det finns
personer med motsvarande kompetens i andra företag i Sverige.
Motivering
Det höga svenska skattetrycket leder till stora problem för
olika delar av det svenska samhällslivet. Dessa problem
visar sig på område efter område. Ett sådant problemområde
är de svårigheter som internationellt verksamma svenska
företag har att rekrytera experter och ledande personer att
arbeta i Sverige. Detta har nu lett till att regeringen lagt fram
förslag om skattelättnader för vissa kategorier av utländska
nyckelpersoner. Detta lättar ett akut problem men utgör
naturligtvis ingen långsiktig lösning. En sådan kan bara
åstadkommas genom ett sänkt skattetryck och en rimligare
skattestruktur. Med det utgångsläge som svensk ekonomi har
tar detta tid, om nu regeringen skulle vilja arbeta i en sådan
riktning. Därför är det trots allt rimligt att denna kortsiktiga
lättnad av ett långsiktigt problem accepteras.
På längre sikt måste dock lösningarna i stället bestå i sänkta och
förändrade skatter. Risken med att regeringen lägger fram den typ av förslag
det nu handlar om är att de grundprinciper som låg bakom 1990/91 års
skattereform med likabehandling av olika inkomstslag luckras upp. Det finns
ett antal verksamhetsområden som kan peka på att de är utsatta för en stark
internationell skattekonkurrens. Ska dessa problem lösas ett efter ett med
särlösningar kommer skattesystemet efter hand att gröpas ur på det sätt som
hade skett före 1990/91 års skattereform.
För att råda bot på de stora svårigheterna att till Sverige locka kompetenta
personer har regeringen nu presenterat sitt förslag till skattelättnader för
utländska experter. Av propositionen framgår att utländska experter, forskare
och företagsledare som arbetar tillfälligt i Sverige föreslås få undanta 25
procent av lönen från beskattning och från socialavgifter under högst tre år.
Vissa ersättningar föreslås också bli skattefria för de utländska experterna.
Det handlar bland annat om ersättning för flyttkostnader, ersättning för
familjens resor mellan Sverige och tidigare hemland samt ersättning för
skolavgifter för barnen.
Skatteförmånerna - jämfört med svenska experter, forskare och
företagsledare - skall enligt regeringen göra det lättare för svenska företag
att
rekrytera nyckelpersoner från utlandet och underlätta för utländska företag att
investera i Sverige. Det är lätt att hålla med. Rimligen kommer Sverige att bli
mer
attraktivt för de kanske cirka 400 kvalificerade arbetstillfällen det kan röra
sig
om. Frågan är dock varför inte detta leder regeringen till slutsatsen att
skatterna generellt borde ses över, även för alla svenskar. Det framstår som ett
mysterium att inte regeringen t.ex. lägger fram förslag om att åtminstone
slopa den nya värnskatten. De dynamiska effekterna av att tiotusentals
människor finner Sverige på lång sikt mer attraktivt att leva och arbeta i går
inte att underskatta. Då handlar det om många fler än de kanske 400 personer
det nu rör sig om. Regeringen redovisar själv i en beräkning vilken begränsad
ökning av antalet utländska nyckelpersoner som behövs för att kompensera
för det skattebortfall som skattelättnaden ger. De positiva effekterna skulle
självfallet bli mycket större om skattelättnaderna vidgades till alla svenskar.
Ett specifikt problem när det gäller personkretsen är att svenska
internationellt verksamma företag med viktiga ledningsfunktioner i Sverige
kan vilja, under en period, ta hit yngre personer som ännu inte nått
företagsledande ställning men som är potentiella kandidater för att så
småningom bli företagsledare. Det vore bra för företaget om denna grupp av
personer under en begränsad (läro)tid skulle kunna tjänstgöra i Sverige med
anknytning till den aktuella ledningsfunktionen. Det är inte givet av
propositionen att denna grupp täcks av den definition som regeringen valt: "...
utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner" (vår kursivering).
Det bör klargöras att så är fallet. Om denna grupp omfattas av möjligheterna
till skattelättnader skulle möjligheterna att behålla viktiga ledningsfunktioner
i Sverige öka.
En annan fråga som rör personkretsen är definitionen av vad som ska avses
med "... betydande svårigheter att rekrytera inom landet..." som lagtexten
lyder vad gäller personer med specialistuppgifter eller kvalificerade
forsknings- eller utvecklingsuppgifter. Det bör stå klart att möjligheterna till
lägre skatt ska finnas i fall där en specialist finns inom företaget i ett annat
land även om det finns personer med motsvarande kompetens inom t.ex. ett
konkurrerande företag i Sverige. Det kan inte vara rimligt att ett företag ska
vara tvunget att försöka locka över personer från konkurrerande företag, en
process som i sig kan vara skadlig för samhällsekonomin eftersom den
tenderar att driva upp lönespiralen.