med anledning av skr. 2000/01:64 Meddelande om kommande förslag om ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag samt i reglerna om underprisöverlåtelser
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändringar i beskattningen av ägare i fåmansföretag.
Bakgrund
Regeringen har tidigare lagt fram förslag som innebär att vissa av de
skattemässiga orättvisorna som många fåmansföretagare drabbats av i
förhållande till andra företagsformer har tagits bort (prop. 1999/2000:15).
Syftet var att fåmansföretagare i större utsträckning ska betala skatt enligt
gängse regler, men ett antal s.k. stoppregler kvarstår. För närvarande
arbetar en utredning (Dir. 1999:72) som har i uppdrag att se över bl.a. de
mycket krångliga 3:12-reglerna som reglerar hur beskattningen ska delas
upp i kapitalinkomst och tjänsteinkomst. Utredningen ska vara klar senast
31 oktober 2001.
I skrivelsen lämnas nu besked om att regeringen inom kort, och oaktat den
pågående utredningen, kommer att föreslå förändringar av de s.k. 3:12-
reglerna för att förhindra "omfattande skatteplanering i syfte att erhålla
skattelättnader". Det som sker är alltså att ett antal nya stoppregler införs,
bara lite drygt ett år efter det att lagstiftningen senast förändrades. Denna
typ
av brandkårsutryckning är symptomatisk för ett system som med fler och fler
specialregler försöker upprätthålla världens högsta skattetryck.
Beskattningen av fåmansbolag
Även om samtliga stoppregler avskaffas, kvarstår en skattesituation där
fåmansbolagen, jämfört med andra företagsformer, är diskriminerade. Av
dessa skäl behövs det enligt Kristdemokraterna en reform av
fåmansbolagsreglerna som tar sikte på att sänka den totala beskattningen
av fåmansföretag. Speciellt gäller detta de krångliga s.k. 3:12-reglerna,
som för många produktiva företagare innebär en väsentligt högre
beskattning av det kapital som de satsat i det egna företaget än den skatt
som andra kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger upphov till. (I
den nya inkomstskattelagen finns bestämmelserna i 57 kap.) På grund av
den skiljelinje som skattelagstiftningen drar upp mellan vad som anses
som rimlig kapitalavkastning och inkomst av tjänst, har många
fåmansföretagare en marginalskatt på 55 procent, jämfört med de 30
procent i skatt som normalt tas ut på avkastningen från
kapitalinvesteringar.
I princip finns det två sätt att komma till rätta med denna orättvisa i
beskattningen. Det första är att helt avskaffa progressiviteten i
skattesystemet.
Därmed skulle det inte längre finnas något som behov av de särregler som
drabbar produktiva företagare, eftersom spänningen mellan kapital- och
inkomstskatt inte längre skulle vara särskilt stor. Denna åtgärd framstår
emellertid i ett kort perspektiv, i frånvaro av andra förändringar av skatte-
och
socialförsäkringssystemet, som orealistisk från såväl statsfinansiell som
fördelningspolitisk utgångspunkt.
Det andra sättet är att öka de beloppsgränser som styr hur mycket av en
given nettovinst som ska beskattas som inkomst av kapital och vad som sedan
beskattas som inkomst av tjänst. Kristdemokraterna anser att denna metod bör
användas för att anpassa beskattningen av fåmansföretagen till rimligare och
lägre beskattning.
Vårt förslag
Kristdemokraterna anser att regeringen bör avvakta utredningens förslag
om förändringar i beskattningen av ägare i fåmansföretag, innan man
lägger fram förslag till förändringar av dessa regler till riksdagen.
Reglernas komplexitet, liksom behovet av att undvika en ständigt
förändrad lagstiftning, talar för detta. Några förslag om partiella ändringar
av de s.k. 3:12-reglerna enligt vad som skisseras i skrivelsen bör därför
inte läggas fram innan utredningen presenterat sitt förslag. Detta bör
riksdagen ge regeringen till känna.