Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i beskattningen av ägare i fåmansföretag. Bakgrund
Regeringen har tidigare lagt fram förslag som innebär att vissa av de skattemässiga orättvisorna som många fåmansföretagare drabbats av i förhållande till andra företagsformer har tagits bort (prop. 1999/2000:15). Syftet var att fåmansföretagare i större utsträckning ska betala skatt enligt gängse regler, men ett antal s.k. stoppregler kvarstår. För närvarande arbetar en utredning (Dir. 1999:72) som har i uppdrag att se över bl.a. de mycket krångliga 3:12-reglerna som reglerar hur beskattningen ska delas upp i kapitalinkomst och tjänsteinkomst. Utredningen ska vara klar senast 31 oktober 2001.
I skrivelsen lämnas nu besked om att regeringen inom kort, och oaktat den pågående utredningen, kommer att föreslå förändringar av de s.k. 3:12- reglerna för att förhindra "omfattande skatteplanering i syfte att erhålla skattelättnader". Det som sker är alltså att ett antal nya stoppregler införs, bara lite drygt ett år efter det att lagstiftningen senast förändrades. Denna typ av brandkårsutryckning är symptomatisk för ett system som med fler och fler specialregler försöker upprätthålla världens högsta skattetryck.
Beskattningen av fåmansbolag
Även om samtliga stoppregler avskaffas, kvarstår en skattesituation där fåmansbolagen, jämfört med andra företagsformer, är diskriminerade. Av dessa skäl behövs det enligt Kristdemokraterna en reform av fåmansbolagsreglerna som tar sikte på att sänka den totala beskattningen av fåmansföretag. Speciellt gäller detta de krångliga s.k. 3:12-reglerna, som för många produktiva företagare innebär en väsentligt högre beskattning av det kapital som de satsat i det egna företaget än den skatt som andra kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger upphov till. (I den nya inkomstskattelagen finns bestämmelserna i 57 kap.) På grund av den skiljelinje som skattelagstiftningen drar upp mellan vad som anses som rimlig kapitalavkastning och inkomst av tjänst, har många fåmansföretagare en marginalskatt på 55 procent, jämfört med de 30 procent i skatt som normalt tas ut på avkastningen från kapitalinvesteringar.
I princip finns det två sätt att komma till rätta med denna orättvisa i beskattningen. Det första är att helt avskaffa progressiviteten i skattesystemet. Därmed skulle det inte längre finnas något som behov av de särregler som drabbar produktiva företagare, eftersom spänningen mellan kapital- och inkomstskatt inte längre skulle vara särskilt stor. Denna åtgärd framstår emellertid i ett kort perspektiv, i frånvaro av andra förändringar av skatte- och socialförsäkringssystemet, som orealistisk från såväl statsfinansiell som fördelningspolitisk utgångspunkt.
Det andra sättet är att öka de beloppsgränser som styr hur mycket av en given nettovinst som ska beskattas som inkomst av kapital och vad som sedan beskattas som inkomst av tjänst. Kristdemokraterna anser att denna metod bör användas för att anpassa beskattningen av fåmansföretagen till rimligare och lägre beskattning.
Vårt förslag
Kristdemokraterna anser att regeringen bör avvakta utredningens förslag om förändringar i beskattningen av ägare i fåmansföretag, innan man lägger fram förslag till förändringar av dessa regler till riksdagen. Reglernas komplexitet, liksom behovet av att undvika en ständigt förändrad lagstiftning, talar för detta. Några förslag om partiella ändringar av de s.k. 3:12-reglerna enligt vad som skisseras i skrivelsen bör därför inte läggas fram innan utredningen presenterat sitt förslag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Stockholm den 16 februari 2001
Mats Odell (kd)
Per Landgren (kd)
Göran Hägglund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Sven Brus (kd)
Helena Höij (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Stefan Attefall (kd)
Maria Larsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Inger Strömbom (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)