med anledning av skr. 2000/01:64 Meddelande om kommande förslag om ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag samt i reglerna om underprisöverlåtelse
1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att regeringen bör lägga fram förslag till riksdagen
om ändrad beskattning av fåmansföretag så att den kan träda i kraft från
den 1 januari 2002.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att en ny fåmansbolagsbeskattning bör ha
inriktningen att en schablonmässigt beräknad lön beskattas som inkomst
av tjänst medan all inkomst därutöver beskattas som kapitalinkomst.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att som följd av att förslag om ny
fåmansföretagsbeskattning bör läggas så att den kan träda i kraft från den
1 januari 2002 bör regeringen ej lägga fram de i skrivelsen aviserade
förslagen om ändringar i de s.k. 3:12-reglerna.
2 Skrivelsen
I skrivelsen aviserar regeringen tre ändringar i de särskilda skatteregler
som gäller för vissa andelsägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna,
samt en ändring i reglerna om beskattning av inkomst av tjänst vid
underprisöverlåtelser.
Särskilda regler gäller för aktieägare i ett fåmansföretag när aktieägaren i
betydande omfattning är verksam i företaget. Reglerna har sitt ursprung i
1990/91 års skattereform. När ägaren arbetar i företaget kan han/hon välja att
ta ut resultatet ur företaget antingen i form av lön eller som kapitalinkomst.
Eftersom beskattningen av lön är högre i vissa inkomstlägen har det bedömts
finnas risk att det sker en fördelning mellan lön och kapitalinkomst som syftar
till att hålla nere skattebelastningen. Detta är bakgrunden till den mycket
komplicerade fåmansbolagsbeskattningen.
Regeringen tillsatte under 1999 en utredning med uppdrag att se över
denna beskattning. Dess uppdrag ska vara slutfört senast den 31 oktober
2001.
Regeringen aviserar nu i skrivelsen att man avser lägga förslag om
ändringar i fåmansbolagsbeskattningen som, hävdar regeringen, syftar till att
täppa till vissa möjligheter att undgå fåmansbolagsbeskattning. Förslaget är
främst föranlett av att Regeringsrätten i ett par utslag fastställt den
lagtolkning
som Skatterättsnämnden tidigare givit förhandsbesked om.
3 Felaktig prioritering
Förslaget visar hur bakvänd regeringens prioritering är när det gäller
företagande och dess villkor. Istället för att lägga ner resurserna på att
snabbt få fram ett utredningsresultat så att nya och bättre regler kan
införas snarast lägger regeringen ner energi på att täppa till hål i den
gamla utrangerade skutan.
Regeringen vill genom sin skrivelse avisera om nya regler som senare ska
föreläggas riksdagen men som ska träda i kraft dagen efter det att skrivelsen
lämnades till riksdagen, dvs den 2 februari 2001. Skälet är att regeringen tror
att ett senare ikraftträdande skulle ge företagare möjlighet att göra
omstruktureringar i syfte att utnyttja de möjligheter att undgå
fåmansbolagsbeskattning som regeringen hävdar att Regeringsrättens utslag
ger utrymme för.
Regeringens förslag kan ifrågasättas på flera grunder. Om regeringen
verkligen visade vilja att snabbt nå resultat i reformeringen av
fåmansbolagsreglerna skulle skattebortfallet genom utnyttjande av den
lagtolkning som Regeringsrätten sanktionerat med all sannolikhet bli
obetydligt. Ett utnyttjande kräver omorganisation av företag, en operation
som få företagare ens skulle överväga att ge sig in på om en reform i en nära
framtid funnes i sikte.
Genom regeringens skrivelse blir de lagändringar som regeringen senare
kommer med i formell mening inte retroaktiva. Däremot riskerar de att i
praktiken ändå få en retroaktiv verkan. Företagen, och därmed företagarna,
kan inför 2001 ha gjort åtaganden eller ingått avtal av olika slag, med andra
företag, med anställda etc. som bygger på att den nuvarande, och av
Regeringsrätten sanktionerade, lagtolkningen gäller. Dessa kan komma i en
besvärlig situation om helt andra lagregler kommer att gälla för 2001 än vad
som uppfattades som gällande lagstiftning när avtalen ingicks. Regeringen har
inte på något sätt belagt eller lyckats göra troligt att skattebortfallet skulle
bli
betydande om nuvarande regler fick gälla tills ett reformerat system trätt i
kraft. En annan aspekt som skulle kunna tala för att acceptera regeringens
förslag vore om man kunde hävda att vissa företag utan den aviserade
lagändringen skulle komma i en bättre situation jämfört med andra företag.
Regeringen har inte visat att användningen av den nu auktoriserade
lagtolkningen skulle få några konsekvenser, särskilt inte om ett nytt system
ligger nära i tiden. Det är en felprioritering av regeringen att lägga ner
resurser på att täta eventuella läckor i den nuvarande lagstiftningen istället
för
att inrikta sig på att lösa de viktiga framtidsfrågorna i
fåmansbolagsbeskattningen.
Självfallet ska möjligheter att utnyttja skattesystemen på annat sätt än som
var den ursprungliga avsikten stoppas, men i detta fall är det bättre för
Sveriges ekonomi och för företagen att prioritera reformer av lagstiftningen.
4 Snabb reform angelägen
Folkpartiet har i motioner pekat på hur en sådan reformering skulle kunna
se ut. Grundtanken är att en schablonlön beräknas för den i företaget
aktive ägaren. Denna schablonlön beskattas som inkomst av tjänst, all
inkomst därutöver beskattas som kapitalinkomst. Detta skulle göra
reglerna mycket enklare samtidigt som ursprungssyftet med
fåmansbolagsbeskattningen skulle uppnås: att beakta att en del av den
aktive ägarens ersättning är att betrakta som lön. Det skattebortfall som
skulle bli följden av detta enklare system har självfallet finansierats inom
ramen för Folkpartiets budgetförslag.
Med ett sådant enklare system behöver en betydande del av de frågor som
den pågående utredningen är satt att diskutera ej behandlas vidare. Viktig tid
kan vinnas som bör utnyttjas till att lägga fram förslag så att ett nytt system
kan träda i kraft från årsskiftet. Den segdragning som regeringens hantering
av utredningsprocessen hittills medfört får inte vara en ursäkt som hindrar ett
snabbt genomförande av en positiv förändring som skulle ge en mycket
enklare beskattningsprocess och inte minst vara en viktig signal till landets
företagare att det politiska systemet förstår de problem som
fåmansbolagsbeskattningen skapar och är villigt att göra något åt situationen.
Regeringen bör därför istället inrikta sitt arbete på att ta fram nya regler för
fåmansbolagsbeskattningen så att dessa kan träda ikraft från den 1 januari
2002. Vi motsätter oss däremot inte den aviserade ändringen av
undantagsbestämmelsen vid underprisöverlåtelse som är av en annan
karaktär.