med anledning av prop. 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m.
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avdragsrätt
vid arvsbeskattningen för kostnader för vård och skötsel av gravplats
enligt vad i motionen anförs.
2 Bakgrund
I propositionen om vissa förmögenhets- och punktskattefrågor m.m.
behandlar regeringen bl.a. frågan om avdragsrätt vid arvsbeskattningen
för kostnader för skötsel av gravplats. Regeringen föreslår dock inte
någon förändring av dagens regler, trots att riksdagen tidigare gett sitt
bifall till en förändring som innebär att en sådan avdragsrätt bör medges
vid arvsbeskattningen.
3 Dagens regler kring bouppteckning och
arvsbeskattning
Enligt gällande lagstiftning ska en bouppteckning upprättas när en person
avlider. En bouppteckning är en uppställning av den avlidne/a personens
samtliga tillgångar och skulder vid dödsfallet. Förutom att ta upp
tillgångarna och skulderna får kostnader för begravning och
bouppteckning dras av. I regel ska sedan arvsskatten beräknas med
ledning av de värden som tagits upp i bouppteckningen.
Vid arvsbeskattningen gäller principen att dödsdagen är avgörande för
värdering av den dödes tillgångar och skulder. Kostnad för skötsel av
gravplats, som är en kostnad som inte finns vid dödsfallet utan uppstår först
senare, får med dagens regler därför inte dras av.
4 Vänsterpartiets förslag
Vänsterpartiet anser att kostnader för vård och skötsel av gravplats bör
ges avdragsmöjlighet. Sambandet mellan kostnaden och dödsfallet är
tydlig och avdragsrätten för skötseln kan jämställas med de
begravningskostnader som i dag får dras av. Dit hör kostnader som är
nödvändiga för begravningen såsom bl.a. gravplats och gravvård med
inskription (ej utgifter som kan hänföras till den framtida vården av
graven) men även kostnader för sorgkläder till efterlevande make/maka
samt barn, kostnader för förtäring i samband med begravningen och
skäligt arvode åt bouppteckningsförrättare och särskilda värderingsmän.
Det finns även ett annat skäl till att kostnaderna för vård och skötsel av
gravplats bör ges avdragsmöjlighet. Det handlar om anhöriga som bor långt
ifrån den avlidnes gravplats. För dessa anhöriga är det en trygghet att veta att
gravplatsen får en normal skötsel av kyrkogårdsförvaltningen. Genom att
kostnaden för skötseln tillåts bli avdragsgill skapas möjlighet för fler
människor att försäkra sig om att gravplatsen hålls i ordnat och värdigt skick.
Då behöver de inte heller vara oroliga för att gravrätten förklaras föverkad på
grund av vanskötsel av gravplatsen.
Avdragsrätten bör utformas så att dödsbo som ingått ett avtal om
gravskötsel medges avdrag med ett belopp motsvarande verklig utgift i
enlighet med ingånget avtal. Avdragsrätten bör också begränsas till ett visst
högsta belopp, 7 500 kronor. Detta belopp kan antas motsvara
gravvårdavgiften för en mindre gravplats under 25 år. Vad som ovan anförts
bör regeringen återkomma med förslag till riksdagen om.
En förändring där avdrag medges för gravskötsel kommer att ge något
ökade kostnader för staten, i form av minskade skatteintäkter med ca 15-20
miljoner kronor. Vid riksdagens bifall till ovanstående förslag kommer
således frågan om finansieringen av förslaget att behöva övervägas, och
lämpligen kan detta ske i samband med den ekonomiska vårpropositionen för
2001.