Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2000/01:24. Motivering
Propositionen föreslår att såväl fysiska som juridiska personer som haft utgifter för en anslutning för datakommunikation som ger en väsentlig kapacitetshöjning i förhållande till överföringskapaciteten i det normala telenätet, ska kunna få en skattereduktion. Ersättningen ska gälla för anslutningar som gjorts under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2002. Detta förutsätter att anslutningskostnaden varit avsevärt högre än i "normala fall". Regeringens bedömning är att "det finns behov av en viss stimulans till bredbandsanslutning för i första hand hushåll och företag som finns utanför tätorterna".
Skattereduktion ska få göras med ett belopp som motsvarar 50 procent av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kronor.
Regeringen föreslår riksdagen att som följd genomföra ändringar i skatteregisterlagen respektive skattebetalningslagen.
Folkpartiet liberalernas invändning
Teknik blir föråldrad
Folkpartiet vill avstyrka regeringens proposition i sin helhet genom ett antal invändningar.
Frågan om skattereduktion för bredbandstjänster har tidigare förekommit i regeringens proposition "Ett informationssamhälle för alla" 1999/2000:86. I propositionen presenterades som helhet ett infrastrukturprogram, där förslaget om skattereduktion var en del. Övriga delar har varit att ålägga statliga Svenska Kraftnät att upprätta ett stomnät av optofiberkabel genom landets kommuner, samt att upprätta ett bidragssystem för kommuner för upprättande av regionala transportnät och lokala transport- och accessnät. Vi har som helhet avstyrkt regeringens förslag till infrastrukturprogram. Skälet är att programmet utgör en överhängande risk för tekniska felsatsningar.
Regeringspropositionen uttryckte att utbyggnad ska ske teknikneutralt, men framforcerandet av utbyggnaden utgör i sig en risk att man satsar i fel teknik. Dagligen ser vi innovationer på främst de mobila möjligheterna för nätverkskommunikation. Men också redan befintlig teknik kan förfinas. Kapaciteten för användande av vanlig koppartråd ökar. Man kommer att kunna sända data via digital-TV-nätet, kabel-TV-nätet, satellit, radio etc till hög datakapacitet. Nyligen har man gjort lyckade försök med att sända rörliga bilder via elnät.
Tekniska innovationer för dataöverföring duggar tätt. Tekniken förfinas och förbättras i mycket snabb takt. Det innebär att äldre teknik snabbt blir omodern och att priserna sannolikt sjunker. Prisutvecklingen på nästan all teknisk utrustning har gott samma väg till mötes, apparater som tidigare kostat en förmögenhet är några år senare mer eller mindre kostnadsfria. Regeringens statliga planering innebär en forcerad utbyggnad av teknik som vi menar är mycket olycklig. En fortsatt utbyggnad av bredband sker bäst genom att efterfrågan på marknaden ökar, fler tjänster blir tillgängliga och att tekniken förbättras och inte genom att staten först pressar fram utbyggnaden av infrastrukturen.
Alltfler ifrågasätter också den forcerade utbyggnaden utifrån att det inte alls är klart att det inom den närmsta tiden kommer att finnas tjänster som hushållen och företagen verkligen efterfrågar. När sådana tjänster verkligen kommer att finnas på marknaden kan andra tekniska lösningar än nedgrävda bredband vara aktuella.
Vidare bidrar den forcerade utbyggnaden till att öka överhettningen på en redan ansträngd bygg- och anläggningsmarknad. Det är angeläget att bostäder kommer fram i de orter där efterfrågan finns samt att vägnätet rustas upp. Den forcerade bredbandsutbyggnaden riskerar att försena andra angeläga projekt samt bidra till överhettningen.
Priserna hålls uppe
Samtidigt som priserna av teknisk utrustning ständigt sjunker menar vi att regeringens förslag till en riktad skattereduktion tvärtom kan riskera att hålla priserna på en högre nivå än de annars skulle ha varit. Anslagen kan således komma bredbandsbolagen till del snarare än konsumenterna.
Förslaget en märklig fördelningspolitik
Enligt en utredning av Demoskop som presenterades i april är 39 procent av de boende utanför städerna "inte alls intresserade av snabbare Internetuppkoppling". För många låginkomsttagare är det inte ens aktuellt att köpa en dator till hemmet. Givetvis kan detta komma att ändras i framtiden, vilket vore mycket bra. Vi vill ändå påpeka att skattereduceringen sannolikt kommer att komma höginkomsttagare och företagare till del. Det kan vara behjärtansvärt att stödja dessa personer, men skattereduktionens i sig ringa belopp torde inte påverka småföretagarnas agerande nämnvärt. Vi vill ifrågasätta regeringens förslag till att reducera just bredbandstjänster. Folkpartiet skulle kunna tänka sig många andra produkter som det kan vara mer angeläget att skattereducera för konsumenterna.
Folkpartiet anser alltså att det finns goda skäl att avstå statligt stöd för bredbandsutbyggnad i detta skede. Man kan också skarpt ifrågasätta själva metoden. Skattereduktionen är inget annat än ett bidrag, konstruerat som skatteminskning för att runda utgiftsramarna och utgiftstaket. Skatteavdrag ska främst ges för kostnader för intäkternas förvärvande, det gäller såväl företag som individer. Behövs bredband för företagets drift är också anslutningen avdragsgill, att därutöver medge skattereduktion är bara ett annat namn för bidrag, företagsstöd. Detsamma gäller privatpersoner. Regeringen har gång efter annan valt att lägga fram förslag som strider mot budgetlagens principer om bruttoredovisning. Folkpartiet har skarpt kritiserat detta, exempelvis i samband med riksdagens behandling av 2000 års vårproposition.
Folkpartiet liberalerna vill med hänvisning till ovanstående som sin helhet avstyrka regeringens förslag till skattereduktion för tele- och datakommunikation.
Stockholm den 2 november 2000
Johan Pehrson (fp)
Karin Pilsäter (fp)