Vi föreslår ett stort antal punktskattesänkningar. Detta gör vi
för att punktskatterna i dag är alldeles för många och för
höga. De påverkar alltmer enskilda människors och hushålls
levnadsvillkor. Vi vill också ge lantbruket och industrin
möjlighet att på ett bättre sätt kunna konkurrera med
utlandet. Vi vill därför sänka bland annat bensinskatten och
dieselskatten med 70 öre per liter inklusive moms. Vi vill
också sänka alkoholskatten och elskatten. Vi vill vidare
sänka skatten på diesel inom lantbruk och skogsbruk och vi
vill avskaffa kväveskatten på gödsel.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en energineutral beskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om systemet för beskattning av energi
3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1994:1776) om skatt på energi.1
4. Riksdagen beslutar sänka energiskatten med 8 % på el och bränsle för
uppvärmning fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
5. Riksdagen beslutar att sänka skatten på kärnkraftsel med 0,5 öre per kWh
fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
6. Riksdagen beslutar övergå från effektskatt till skatt på producerad energi
vid kärnkraftverk fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om EU och regelverket kring miljö- och energiskatterna.
8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om energiskatterna.
9. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel för arbetsredskap i jord-
och skogsbruk samt för entreprenadmaskiner till 53 öre per liter fr.o.m.
den 1 januari 2001. 1
10. Riksdagen beslutar att avskaffa kväveavgiften på handelsgödsel fr.o.m.
den 1 januari 2001. 1
11. Riksdagen beslutar att sänka bensinskatten med 56 öre per liter (70 öre
per liter inklusive moms) fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
12. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel med 56 öre per liter (70 öre
per liter inklusive moms), i jämförelse med regeringens förslag, fr.o.m.
den 1 januari 2001. 1
13. Riksdagen beslutar att sänka alkoholskatten fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
14. Riksdagen beslutar att nya regler för privat införsel av alkohol och tobak
från andra medlemsländer i EU skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
15. Riksdagen beslutar att nya regler för privat införsel av alkohol och tobak
från andra medlemsländer i EU skall gälla med stegvis införande. 1
16.
1 Yrkandena 3-6 och 9-15 hänvisade till FiU.
Punktskatterna -
godtycklig beskattning
Punktskatterna är ofta föremål för förändringar. Detta beror
på deras dubbla funktion som inkomstkälla för staten och
ekonomiskt styrmedel för att påverka vårt privata och
företags beteende. För vissa varor, som alkohol och
drivmedel, utgör punktskatten inklusive moms mellan 70
och 80 procent av priset. Större delen av statens
punktskatteinkomster härrör numera från energi- och
miljörelaterade skatter.
Punktskatterna är skatter som en politisk majoritet kan besluta om
tämligen godtyckligt. En del privatpersoner och företag kan parera för detta
genom att göra inköpen någon annanstans, flytta eller så uppstår en svart
marknad.
Energiskatterna skall
vara energineutrala
När det gäller energikostnaderna, och då inte minst
miljöskatterna, har regeringen aviserat dramatiska höjningar
genom en s k grön skatteväxling på cirka 30 miljarder
kronor på några års sikt. Frågan vi ställer oss är om dessa
skattehöjningar är av rent fiskal karaktär eller om de är
avsedda att förbättra miljön. Oavsett vad svaret är på denna
fråga kan vi konstatera att miljön i stort inte vinner något på
att svensk industri, som i ett internationellt perspektiv
släpper ut lite föroreningar, på grund av höga skatter tvingas
flytta utomlands.
I dag förekommer det ett stort antal undantag och nedsättningsregler för
olika branscher. Frågan är hur länge EU kommer att tillåta att Sverige
fortsätter på denna väg, då EG-kommissionen med största sannolikhet
kommer att betrakta dessa nedsättningar som statsstöd och därmed inte
tillåtna.
Energi- och miljöskatterna med de olika undantagen och nedsättningarna
gör detta punktskatteområde mycket komplicerat och oöverskådligt. Därtill är
skatten på energi hög i Sverige. Energiskatterna ger oss dyrare boende och
fördyrar såväl produktion som transporter.
Vår principiella inställning är att energibeskattningen skall vara
energineutral medan miljöskatterna skall motsvara den miljöbelastning som
energianvändningen medför. Energiskatterna är till sin natur fiskala och skall
tas ut enbart i konsumentledet. Miljöskatterna skall däremot verka så att
produktionsprocesser blir mindre miljöstörande. De skall därför tas ut i
produktionsledet.
Ingen höjd koldioxidskatt
Vi avslår regeringens förslag att lägga om
energibeskattningen så att koldioxidskatten höjs med 25
procent. Höjningen sker dels för att öka miljörelateringen i
energiskattesystemet, dels för att höja nivån i
energibeskattningen.
Sverige har redan de allra högsta koldioxidskatterna i Europa, vilket har
till följd att konkurrensen mellan Sverige och andra länder snedvrids. Vi risk-
erar redan i dag att företag flyttar till länder med lägre miljöskatter. Denna
risk ökar än mer med regeringens förslag, men regeringen väljer att blunda
för detta faktum.
Däremot accepterar vi den föreslagna sänkningen med åtta procent på
energiskatten på el och bränsle för uppvärmning.
Ingen höjd elskatt
I propositionen föreslås att elskatten höjs med 1,8 öre per
kWh. Vi avslår regeringens förslag i denna del.
Energimarknaden i EU öppnas nu för konkurrens vad gäller
naturgas och el. I Norden är redan elmarknaden avreglerad.
Det medför att priserna på el sätts oberoende av
produktionskostnader och nationella skatter.
Avskaffad särskild skatt
på el producerad i
kärnkraftverk
Den särskilda skatten på el producerad i kärnkraftverk
fördyrar produktionen i dessa anläggningar. Skatten bör på
sikt helt tas bort. I ett första skede skall höjningen på 0,5 öre
per kWh återtas.
Produktionsskatt i stället
för effektskatt
Den övergång till effektskatt som riksdagen beslöt om i
våras sades vara neutral, men om inte anläggningarna körs
för fullt är omläggningen ytterligare ett sätt att fördyra
produktionen av el i kärnkraftverken. Vi motsatte oss denna
övergång i våras och vill nu att den gamla ordningen med
produktionsskatt skall gälla.
Samordning på EU-nivå
Regelverket kring miljö- och energiskatter måste enligt vår
mening samordnas på EU- nivå. Detta är en logisk följd av
att marknaden släpps fri. Viktigt är att principen om att den
fiskala beskattningen - som är produktionsneutral - skall ske
i konsumtionsledet medan miljöskatterna med sin styrande
verkan tas ut i produktionsledet. Samordningen bör göras så
snart som möjligt. Ett lämpligt tillfälle att ta upp frågan är
under Sveriges period som ordförandeland.
En annan viktig fråga för Sverige och för svensk industri är den
nedsättning av energiskatter som energiintensiv industri kan erhålla. Denna är
nu ifrågasatt av EG-kommissionen på grund av att den är
konkurrenssnedvridande. Med anledning av detta måste energiskatterna
snarast bli föremål för en utredning med inriktningen att svenska energiskatter
inte skall vara så höga att de driver företag ur landet eller till nedläggning.
Denna fråga bedömer vi vara akut.
Sänkt dieselskatt och
slopad kväveskatt inom
lantbruket
Skatterna på produktionsmedel i lantbruket har varit föremål
för utredning. Utredningen föreslog att skatten på diesel
inom lantbruket bör sänkas till den nivå som bland annat
gruvnäringen har. På så sätt skulle någon form av
konkurrensneutralitet med lantbruket inom övriga EU
skapas.
Trots att utredningen lade sitt förslag för flera år sedan har inget förslag
om detta kommit från regeringen. Vi anser att skatten på diesel i lantbruket
skall sänkas enligt utredningens förslag. Det betyder till en nivå på 53 öre per
liter för arbetsredskap i jord- och skogsbruk. Även entreprenadmaskiner bör
omfattas av denna lägre skattesats.
Utredningen föreslog att skatten på handelsgödsel skulle avskaffas.
Förmenta miljömotiv till skatten har dock förhindrat att skatten avskaffats.
Regeringen aviserar i regeringsförklaringen att skatten i någon form skall
återföras till lantbruket. Vi anser att det är en onödig omväg och har
reserverat utrymme för att ta bort skatten på kväve i vårt budgetalternativ.
Sänkt bensinskatt
I ett land som Sverige med långa avstånd och där alternativ
till bilen ofta inte finns är det nödvändigt med en
bensinskattesänkning. Alla resor som görs är inte
arbetsresor. För att folk ska kunna bo i glesbygden räcker det
därför inte med ett höjt avdrag för arbetsresor.
De svenska bensinskatterna måste sänkas till en genomsnittlig europeisk
nivå. Vi föreslår en sänkning av bensinskatten med 70 öre per liter inklusive
moms från årsskiftet.
Sänkt dieselskatt
I budgetpropositionen föreslås en höjning av skatten på
diesel med 10 öre per liter. Skatten på diesel är redan så hög
i Sverige att betydande vinster kan göras på att köpa den i
annat land. Detta görs också redan i dag i stor utsträckning.
Höjningen är omotiverad och ska avslås. I förhållande till regeringens
förslag föreslår vi således en total sänkning med 70 öre per liter inklusive
moms från och med årsskiftet.
Ökade införselkvantiteter
och sänkta alkoholskatter
Vi vidhåller vårt förslag från i våras när det gäller både
ökade skattefria införselkvantiteter och sänkt skatt på
alkohol. När de skattefria införselkvantiteterna stiger är det
givetvis viktigt att anpassa de svenska alkoholskatterna till
omvärldens. Den danska nivån på alkoholskatter kan tjäna
som ett riktmärke. Görs inte detta kommer bryggerier,
Systembolaget och andra aktörer i branschen i ett mycket
prekärt läge.
Redan i dag har vi permitteringar bland svenska bryggerier. Ökade
skattefria införselkvantiteter, legala och illegala, kommer givetvis att
innebära
kraftigt försämrade överlevnadsvillkor för många företag resulterande i
friställningar, nedläggningar och arbetslöshet. Dessa kostnader för samhället
som helhet måste tas med i beräkningarna av vad bibehållandet av höga
alkoholskatter innebär.
Följande införselregler skall därför enligt vår uppfattning
gälla:
Tabell 1: (Tidpunkt Sprit Starkvin Vin Öl Tobak )
Vi anser att alkoholskatterna ska sänkas enligt nedanstående:
Det är naturligtvis oerhört svårt att beräkna hur statens
intäkter kommer att påverkas av detta förslag. Att statens
intäkter från alkoholskatter minskar ter sig vid en första
anblick som tämligen säkert. Men om man beaktar
mörkertalen avseende alkoholkonsumtionen i Sverige och
andelen alkohol som redan i dag inte beskattas samt en
förväntad kraftig ökning av såväl illegal som legal införsel
av skattefri alkohol om de svenska skattesatserna inte
anpassas till en mer europeisk nivå, så är kalkylen
förmodligen inte alls lika negativ. Den kan till och med vara
positiv i jämförelse med om skattesatserna inte ändras.
Om skattesatserna sänks skulle många inte tycka det vara mödan värt att
göra sig besväret att köpa alkoholen utomlands. Dessutom skulle man med en
upplysningskampanj i kombination med en anti-smuggelkampanj kunna
förändra medborgarnas inställning till illegal hantering. Tillsammans skulle
dessa faktorer kunna resultera i en kraftig ökning av handeln genom
Systembolaget på bekostnad av skattefri införsel.
Erfarenheterna från hanteringen av tobaksskatterna 1997 visar hur en
skatteökning innebar lägre skatteintäkter. Omvänt borde en ordentlig
sänkning av alkoholskatterna medföra oförändrade eller högre skatteintäkter.
Beräkningen av hur mycket samhället skulle tjäna på att försvåra för den
organiserade brottsligheten kan inte heller kvantifieras i pengar.
Nedläggningar eller neddragningar på bryggerier med åtföljande arbetslöshet
skulle kosta samhället stora pengar, vilket också bör tas med i kalkylen.
Totalt räknar vi, med hänsyn till ovanstående, med att skatteeffekten för
staten, jämfört med att inte sänka dessa punktskatter, blir plus minus noll.
Riksdagen bör därför besluta om sänkta alkoholskatter i enlighet med
ovanstående förslag fr.o.m. 1 januari 2001.