Sammanfattning
Vi föreslår ett stort antal punktskattesänkningar. Detta gör vi för att punktskatterna i dag är alldeles för många och för höga. De påverkar alltmer enskilda människors och hushålls levnadsvillkor. Vi vill också ge lantbruket och industrin möjlighet att på ett bättre sätt kunna konkurrera med utlandet. Vi vill därför sänka bland annat bensinskatten och dieselskatten med 70 öre per liter inklusive moms. Vi vill också sänka alkoholskatten och elskatten. Vi vill vidare sänka skatten på diesel inom lantbruk och skogsbruk och vi vill avskaffa kväveskatten på gödsel.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en energineutral beskattning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om systemet för beskattning av energi
3. Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.1
4. Riksdagen beslutar sänka energiskatten med 8 % på el och bränsle för uppvärmning fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
5. Riksdagen beslutar att sänka skatten på kärnkraftsel med 0,5 öre per kWh fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
6. Riksdagen beslutar övergå från effektskatt till skatt på producerad energi vid kärnkraftverk fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om EU och regelverket kring miljö- och energiskatterna.
8. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning om energiskatterna.
9. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel för arbetsredskap i jord- och skogsbruk samt för entreprenadmaskiner till 53 öre per liter fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
10. Riksdagen beslutar att avskaffa kväveavgiften på handelsgödsel fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
11. Riksdagen beslutar att sänka bensinskatten med 56 öre per liter (70 öre per liter inklusive moms) fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
12. Riksdagen beslutar att sänka skatten på diesel med 56 öre per liter (70 öre per liter inklusive moms), i jämförelse med regeringens förslag, fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
13. Riksdagen beslutar att sänka alkoholskatten fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
14. Riksdagen beslutar att nya regler för privat införsel av alkohol och tobak från andra medlemsländer i EU skall gälla fr.o.m. den 1 januari 2001. 1
15. Riksdagen beslutar att nya regler för privat införsel av alkohol och tobak från andra medlemsländer i EU skall gälla med stegvis införande. 1 16. 1 Yrkandena 3-6 och 9-15 hänvisade till FiU.
Punktskatterna - godtycklig beskattning
Punktskatterna är ofta föremål för förändringar. Detta beror på deras dubbla funktion som inkomstkälla för staten och ekonomiskt styrmedel för att påverka vårt privata och företags beteende. För vissa varor, som alkohol och drivmedel, utgör punktskatten inklusive moms mellan 70 och 80 procent av priset. Större delen av statens punktskatteinkomster härrör numera från energi- och miljörelaterade skatter.
Punktskatterna är skatter som en politisk majoritet kan besluta om tämligen godtyckligt. En del privatpersoner och företag kan parera för detta genom att göra inköpen någon annanstans, flytta eller så uppstår en svart marknad.
Energiskatterna skall vara energineutrala
När det gäller energikostnaderna, och då inte minst miljöskatterna, har regeringen aviserat dramatiska höjningar genom en s k grön skatteväxling på cirka 30 miljarder kronor på några års sikt. Frågan vi ställer oss är om dessa skattehöjningar är av rent fiskal karaktär eller om de är avsedda att förbättra miljön. Oavsett vad svaret är på denna fråga kan vi konstatera att miljön i stort inte vinner något på att svensk industri, som i ett internationellt perspektiv släpper ut lite föroreningar, på grund av höga skatter tvingas flytta utomlands.
I dag förekommer det ett stort antal undantag och nedsättningsregler för olika branscher. Frågan är hur länge EU kommer att tillåta att Sverige fortsätter på denna väg, då EG-kommissionen med största sannolikhet kommer att betrakta dessa nedsättningar som statsstöd och därmed inte tillåtna.
Energi- och miljöskatterna med de olika undantagen och nedsättningarna gör detta punktskatteområde mycket komplicerat och oöverskådligt. Därtill är skatten på energi hög i Sverige. Energiskatterna ger oss dyrare boende och fördyrar såväl produktion som transporter.
Vår principiella inställning är att energibeskattningen skall vara energineutral medan miljöskatterna skall motsvara den miljöbelastning som energianvändningen medför. Energiskatterna är till sin natur fiskala och skall tas ut enbart i konsumentledet. Miljöskatterna skall däremot verka så att produktionsprocesser blir mindre miljöstörande. De skall därför tas ut i produktionsledet.
Ingen höjd koldioxidskatt
Vi avslår regeringens förslag att lägga om energibeskattningen så att koldioxidskatten höjs med 25 procent. Höjningen sker dels för att öka miljörelateringen i energiskattesystemet, dels för att höja nivån i energibeskattningen.
Sverige har redan de allra högsta koldioxidskatterna i Europa, vilket har till följd att konkurrensen mellan Sverige och andra länder snedvrids. Vi risk- erar redan i dag att företag flyttar till länder med lägre miljöskatter. Denna risk ökar än mer med regeringens förslag, men regeringen väljer att blunda för detta faktum.
Däremot accepterar vi den föreslagna sänkningen med åtta procent på energiskatten på el och bränsle för uppvärmning.
Ingen höjd elskatt
I propositionen föreslås att elskatten höjs med 1,8 öre per kWh. Vi avslår regeringens förslag i denna del. Energimarknaden i EU öppnas nu för konkurrens vad gäller naturgas och el. I Norden är redan elmarknaden avreglerad. Det medför att priserna på el sätts oberoende av produktionskostnader och nationella skatter.
Avskaffad särskild skatt på el producerad i kärnkraftverk
Den särskilda skatten på el producerad i kärnkraftverk fördyrar produktionen i dessa anläggningar. Skatten bör på sikt helt tas bort. I ett första skede skall höjningen på 0,5 öre per kWh återtas.
Produktionsskatt i stället för effektskatt
Den övergång till effektskatt som riksdagen beslöt om i våras sades vara neutral, men om inte anläggningarna körs för fullt är omläggningen ytterligare ett sätt att fördyra produktionen av el i kärnkraftverken. Vi motsatte oss denna övergång i våras och vill nu att den gamla ordningen med produktionsskatt skall gälla.
Samordning på EU-nivå
Regelverket kring miljö- och energiskatter måste enligt vår mening samordnas på EU- nivå. Detta är en logisk följd av att marknaden släpps fri. Viktigt är att principen om att den fiskala beskattningen - som är produktionsneutral - skall ske i konsumtionsledet medan miljöskatterna med sin styrande verkan tas ut i produktionsledet. Samordningen bör göras så snart som möjligt. Ett lämpligt tillfälle att ta upp frågan är under Sveriges period som ordförandeland.
En annan viktig fråga för Sverige och för svensk industri är den nedsättning av energiskatter som energiintensiv industri kan erhålla. Denna är nu ifrågasatt av EG-kommissionen på grund av att den är konkurrenssnedvridande. Med anledning av detta måste energiskatterna snarast bli föremål för en utredning med inriktningen att svenska energiskatter inte skall vara så höga att de driver företag ur landet eller till nedläggning. Denna fråga bedömer vi vara akut.
Sänkt dieselskatt och slopad kväveskatt inom lantbruket
Skatterna på produktionsmedel i lantbruket har varit föremål för utredning. Utredningen föreslog att skatten på diesel inom lantbruket bör sänkas till den nivå som bland annat gruvnäringen har. På så sätt skulle någon form av konkurrensneutralitet med lantbruket inom övriga EU skapas.
Trots att utredningen lade sitt förslag för flera år sedan har inget förslag om detta kommit från regeringen. Vi anser att skatten på diesel i lantbruket skall sänkas enligt utredningens förslag. Det betyder till en nivå på 53 öre per liter för arbetsredskap i jord- och skogsbruk. Även entreprenadmaskiner bör omfattas av denna lägre skattesats.
Utredningen föreslog att skatten på handelsgödsel skulle avskaffas. Förmenta miljömotiv till skatten har dock förhindrat att skatten avskaffats. Regeringen aviserar i regeringsförklaringen att skatten i någon form skall återföras till lantbruket. Vi anser att det är en onödig omväg och har reserverat utrymme för att ta bort skatten på kväve i vårt budgetalternativ.
Sänkt bensinskatt
I ett land som Sverige med långa avstånd och där alternativ till bilen ofta inte finns är det nödvändigt med en bensinskattesänkning. Alla resor som görs är inte arbetsresor. För att folk ska kunna bo i glesbygden räcker det därför inte med ett höjt avdrag för arbetsresor.
De svenska bensinskatterna måste sänkas till en genomsnittlig europeisk nivå. Vi föreslår en sänkning av bensinskatten med 70 öre per liter inklusive moms från årsskiftet.
Sänkt dieselskatt
I budgetpropositionen föreslås en höjning av skatten på diesel med 10 öre per liter. Skatten på diesel är redan så hög i Sverige att betydande vinster kan göras på att köpa den i annat land. Detta görs också redan i dag i stor utsträckning.
Höjningen är omotiverad och ska avslås. I förhållande till regeringens förslag föreslår vi således en total sänkning med 70 öre per liter inklusive moms från och med årsskiftet.
Ökade införselkvantiteter och sänkta alkoholskatter
Vi vidhåller vårt förslag från i våras när det gäller både ökade skattefria införselkvantiteter och sänkt skatt på alkohol. När de skattefria införselkvantiteterna stiger är det givetvis viktigt att anpassa de svenska alkoholskatterna till omvärldens. Den danska nivån på alkoholskatter kan tjäna som ett riktmärke. Görs inte detta kommer bryggerier, Systembolaget och andra aktörer i branschen i ett mycket prekärt läge.
Redan i dag har vi permitteringar bland svenska bryggerier. Ökade skattefria införselkvantiteter, legala och illegala, kommer givetvis att innebära kraftigt försämrade överlevnadsvillkor för många företag resulterande i friställningar, nedläggningar och arbetslöshet. Dessa kostnader för samhället som helhet måste tas med i beräkningarna av vad bibehållandet av höga alkoholskatter innebär.
Följande införselregler skall därför enligt vår uppfattning gälla:
Tabell 1: (Tidpunkt Sprit Starkvin Vin Öl Tobak )
Vi anser att alkoholskatterna ska sänkas enligt nedanstående:
Tabell 2: (Produkt Volymprocent Skattesats/kr/liter/volym (nuvarande nivå) )
Det är naturligtvis oerhört svårt att beräkna hur statens intäkter kommer att påverkas av detta förslag. Att statens intäkter från alkoholskatter minskar ter sig vid en första anblick som tämligen säkert. Men om man beaktar mörkertalen avseende alkoholkonsumtionen i Sverige och andelen alkohol som redan i dag inte beskattas samt en förväntad kraftig ökning av såväl illegal som legal införsel av skattefri alkohol om de svenska skattesatserna inte anpassas till en mer europeisk nivå, så är kalkylen förmodligen inte alls lika negativ. Den kan till och med vara positiv i jämförelse med om skattesatserna inte ändras.
Om skattesatserna sänks skulle många inte tycka det vara mödan värt att göra sig besväret att köpa alkoholen utomlands. Dessutom skulle man med en upplysningskampanj i kombination med en anti-smuggelkampanj kunna förändra medborgarnas inställning till illegal hantering. Tillsammans skulle dessa faktorer kunna resultera i en kraftig ökning av handeln genom Systembolaget på bekostnad av skattefri införsel.
Erfarenheterna från hanteringen av tobaksskatterna 1997 visar hur en skatteökning innebar lägre skatteintäkter. Omvänt borde en ordentlig sänkning av alkoholskatterna medföra oförändrade eller högre skatteintäkter. Beräkningen av hur mycket samhället skulle tjäna på att försvåra för den organiserade brottsligheten kan inte heller kvantifieras i pengar. Nedläggningar eller neddragningar på bryggerier med åtföljande arbetslöshet skulle kosta samhället stora pengar, vilket också bör tas med i kalkylen.
Totalt räknar vi, med hänsyn till ovanstående, med att skatteeffekten för staten, jämfört med att inte sänka dessa punktskatter, blir plus minus noll. Riksdagen bör därför besluta om sänkta alkoholskatter i enlighet med ovanstående förslag fr.o.m. 1 januari 2001.
Stockholm den 5 oktober 2000
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Carl Bildt (m)
Stefan Hagfeldt (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)