Motion till riksdagen
2000/01:Sk1025
av Elmsäter-Svärd, Catharina (m)

Leva på landet


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkt skatt på bensin och diesel.1
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om sänkning av jordbrukets skatter.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om införandet av en äldrepeng.2
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om barnomsorgskonto och etableringsfrihet inom barnomsorgen.3
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om valfrihet inom skolan.3
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skolpeng och statligt betalningsansvar.3
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att underlätta generationsskiften.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strandskyddet.4
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade anslag till enskilda och allmänna vägar.5
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skyltning vid vägar.5
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om skatten på hemnära tjänster.
12.
1 Yrkande 1 hänvisat till FiU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SoU.
3 Yrkandena 4-6 hänvisade till UbU.
4 Yrkande 8 hänvisat till MJU.
5 Yrkandena 9 och 10 hänvisade till TU.
Det måste bli lättare leva
på landet
- Mamma du har telefon! Lena har precis varit och handlat och ställer
kassarna på bordet för att svara. Det är äldste sonen Peter som vill ha
hämtning från bussen. Typiskt, tänker hon, jag som just har varit med bilen åt
det hållet. Anna, som är yngst i syskonskaran, älskar att svara i telefon.
Annars är det mest Alfons Åberg på data eller kaninen Muffe i stallet som
gäller. Hos dagmamman finns favorithunden Laban.
Åtta av tio svenskar har tillgång till bil i hushållet. 94
procent av barnfamiljerna har tillgång till bil. De klarar helt
enkelt inte sin dagliga tillvaro utan bil. Biltillgången är
större på landsbygden än i storstäderna.
Vi föreslår en skattesänkning på bensin och diesel med 70 öre per liter. Vi
föreslår även att reseavdraget höjs till 20 kronor per mil.
Vid halvsextiden hade för en gångs skull alla samlats runt
köksbordet. - Mm, dessa fläskkotletter var goda!, säger
pappa Lars. - Ja, men det börjar bli dags att köpa hem mer.
Vi får ringa till Olsson snart, säger Lena. Det är konstigt att
det nästan alltid är extrapriser på danskt fläsk på
stormarknaden inne i stan, fortsätter hon. - Kan vi inte ha en
egen gris!, ropar Anna, och tänker på Emil och griseknoen.
Jojo, tänker pappa, det skulle se ut det, lagom till slakten. -
Nej, nu får vi rappa på igen, Peter har ju fotbollen i kväll. -
Jag kan skjutsa, säger Lena. Då kan jag passa på att träffa
Nettan en stund, hon hade visst fått hem något nytt
dataprogram till sin bokföring.
Grunder för den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU
är att de olika ländernas jordbrukare skall kunna konkurrera
på likvärdiga villkor. I Sverige har jordbruket
produktionsskatter på en nivå som ger de svenska
jordbrukarna betydande konkurrensnackdelar.
Vi vill sänka jordbrukets skatter på diesel, eldningsolja, elektricitet och
handelsgödsel.
Varje vecka, måndag till lördag, har Lena öppet i sin lilla
hantverksbutik på förmiddagarna. Nettan, som jobbar på en
redovisningsbyrå i stan, har lovat att visa lite enkel
bokföring. - Jag känner mig litet ringrostig, säger Lena till
Nettan. - Det var ju ett tag sen jag gick i skolan. Tidigare
arbetade Lena som vårdbiträde på ålderdomshemmet, eller
servicehuset med helinackordering som det kallades, inne i
stan. Även om jobbet i sig kändes betydelsefullt, var det inte
det hon tänkt sig. Hon ville ha mer utrymme för egna idéer.
Tänk, att få starta ett litet ålderdomshem för gamlingarna
hemma i byn. Då skulle de inte behöva flytta så långt från
sin invanda miljö och de skulle kunna ha sina gamla grannar
och vänner runt omkring sig.
Vi föreslår att den enskilde - som ett alternativ till den
kommunala omvård hon/han har rätt till enligt
socialtjänstlagen - skall kunna få disponera en äldrepeng.
Äldrepengen skall kunna användas för att betala äldreomsorg såväl i
hemmet som på olika former av privata institutioner.
- Tänk vad mycket vi kommer på när vi dricker kaffe,
skrattar Nettan. Förresten, har du hört något om skolan? Jag
hörde att det var diskussioner om att låta våra barn få åka till
stan istället för att gå här. Det ska ju byggas ut och nytt i
stan, och då behövs fler elever dit. Politikerna pratade något
om att vår skola inte lönade sig. - Typiskt, suckade Lena.
Som mamma och förälder, vad har vi att säga till om då? Jag
som just sett till att Anna kan få vara hos dagmamma, Birgit
du vet, i stället för att behöva köra in henne till dagis varje
morgon. Ska dom ta bort henne med, för att hon inte lönar
sig? Nu slipper jag ju omvägen varje gång för att hämta och
lämna. Ska vi behöva ta samma diskussion nu igen med
kommunen för barnens skola?
Vi vill införa ett barnomsorgskonto. Pengarna får användas
av föräldrar helt i enlighet med familjens egna önskemål och
kan tas ut under hela förskoleperioden. Pengarna från
barnomsorgskontot blir inte skattepliktiga.
Därutöver vill vi införa en rätt till avdrag för styrkta
barnomsorgskostnader. Avdragsrätten ökar möjligheterna att använda även
andra typer av barnomsorg än den kommunala.
Vi vill även återskapa etableringsfriheten för alternativ barnomsorg och ge
ersättningar till privat och kooperativ barnomsorg på samma villkor som till
den kommunala barnomsorgen. Självklart skall de privata och kooperativa
alternativen uppfylla gällande kvalitetskrav.
Peters lag hade vunnit fotbollsmatchen. Lars var mäkta stolt
över sin son. Egentligen fanns det ingen som var direkt
duktig idrottare i släkten, förutom Peter. Det konstiga är att
fast han ägnar mycket tid till fotbollen så sköter han skolan.
Peter går på högstadiet inne i stan, så det passar bra med
träningstider och sånt. Drömmen nu är att få börja på
fotbollsgymnasiet. Tränaren hade tagit upp det med honom
för ett par dagar sen. Lars och Peter pratade lyriskt om
proffskontrakt och Italien, under tiden som de åkte hemåt.
Framför TV:n satt alla mest och pratade i mun på varandra, istället för att
följa Lagens änglar. Fast det var ju ändå fredag och det gjorde inget om det
blev sent! - Fotbollsgymnasiet, sa mamma, men det ligger ju flera mil
härifrån, inte ens i kommunen. - Jo, men jag vill gärna försöka, det finns en
naturvetenskapligt gren på fotbollsgymnsiet - söka måste väl gå! Jo, tänkte
mamma och funderade just över vad kommungubbarna skulle säga om det.
Inte nog med diskussionerna om dagmamma och nu snart om skolan som inte
ska finnas kvar. Sonen ska söka till gymnasiet i en annan kommun. - Det är
värt det, sa pappa helt plötsligt. Alla såg förvånat på honom, nu hade han den
där pillemariska blicken igen. - Vi gör det, vi ser till att vi får det som det
passar oss och våra barn, om vi så ska kämpa! Vi måste se till att politikerna
börja se till oss som individer, och vi är faktiskt olika! Rättvisa kan inte
betyda att alla ska ha det lika, oavsett förutsättningar.
Vi vill att betalningsansvaret för skolan flyttas från
kommunerna till staten. En nationell skolpeng införs.
Skolpengen tilldelas skolorna - friskolor och kommunala
skolor - efter hur många elever de förmår attrahera. Särskilt
tillskott ges för bl.a. handikappade elever.
Det skall vara möjligt att fritt välja vilken skola man vill gå i.
Nästa dag satte sig både Lena och Lars i bilen för att fara in
till stan. Det var mycket som surrade i luften, egentligen
behövde de inte prata med varandra. De var glada att de
hade bestämt sig. På sidan av vägen följde de tröskorna som
var i full färd med skörden. Gris-Gunnar körde Claaströskan,
som han köpt bättre begagnad i våras. "Nu får man hoppas
på sänkta dieselskatter", hade han sagt på bankkontoret när
han skulle betala. De dammade och rök, men genom
rökdimman framträdde de vackra höstfärgerna och bildade
en vacker vy.
Vi föreslår skattesänkningar på dieselolja för jordbruket som
motsvarar minskade kostnader för jordbruket med 600
miljoner kronor och för skogsbruket motsvarande 250
miljoner kronor.
Det innebär att dieselolja som används i jord- och skogsbruket får en skatt
på 0,53 öre per liter.
Rätt var det var började de tala om året då de hade bestämt
sig för att flytta tillbaka till gården, där de nu bodde. Lars
pappa hade blivit sämre och mamman hade dött året innan.
Fortfarande fanns det kor och höns kvar på gården, men det
hade blivit allt tyngre för pappan att sköta allt ensam.
Egentligen hade de trivts rätt bra i stan. Men sen kom tanken
på barn och allt vad det förde med sig. Så då hade de
bestämt sig för att våga satsa och flytta. Beslutet togs inte
utan stor vånda. Det handlade om mycket pengar och banken
hade först varit tveksam att ställa upp. - Till landet!, hade
kompisarna skojat. Men det dröjde inte länge förrän även de
insåg att på somrarna var det trevligt att komma ut på besök
med barnen. Det fanns ju hästar att rida på och närhet till
brygga för att kunna meta abborre. Nu hade de styckat av två
tomter, en till Nettan och hennes familj och en till en annan
kompis. Därmed hade barnantalet växt i byn. - Det räcker
nästan till ett fotbollslag, brukade Lars skämta.
För att skogs- och jordbruksnäringen skall kunna utvecklas
på ett positivt sätt till gagn för landsbygden är det viktigt att
höga skatter inte hämmar generationsskiften.
Nettans man, Anders, hade haft planer på att starta ett
turistföretag i byn för att slippa pendla in till jobbet i stan
varje dag. Han hade talat med bonden som ägde sjön om att
få arrendera den och plantera in ädelfisk. Sedan hade han
tänkt bygga en liten servicebyggnad nere vid sjön och några
småstugor att hyra ut till fiskeentusiaster, främst från
Tyskland och Italien. Hela byn var med på noterna. Han
hade presenterat planerna på ett byamöte i skolan innan han
tog kontakt med kommunen, för han ville ju inte "köra över"
någon i byn. Tyvärr blev det ingenting av det hela, för både
kommunen och länsstyrelsen sa nej till att bygga en
anläggning vid stranden, och, som Anders sa: - Vad är det
för pittoreskt med en fiskecamp 200 meter upp i skogen?
Vi anser att det skall finnas en generell rätt att bebygga sin
mark nära stränder och vattendrag. En kommun skall dock
kunna begränsa denna rätt, men endast där så kan motiveras
med hänsyn till känsligt djur- och växtliv eller för att
garantera allmänheten tillgång till bad och friluftsliv. Detta
skall då ske genom antagande av detaljplan. Då ges de bästa
förutsättningarna för en god sammanvägning av olika
intressen.
- Jag tänker gå upp på Vägverket i dag och prata om våra
vägar, sa Lars när han lämnade av Lena vid butiken. Jag
vågar inte ta ut den där stämplingen för avverkning förrän
jag vet om de gör något åt vägarna. Från den allmänna vägen
var det ungefär åtta kilometer enskild väg upp till byn. Lars
var ordförande i vägföreningen och i fem år hade han nu
försökt få statsbidrag för att gräva ur och förbättra
bärigheten på några sträckor. De var tvungna att byta ett par
vägtrummor också, men handläggaren på Vägverket hade
sagt att pengarna var slut. Som det inte räckte med det, var
även den allmänna vägen fram till riksvägen i samma urusla
skick och varje vår var det samma problem med
framkomligheten. - Inte nog med att vi blev tvungna att
köpa en fyrhjulsdriven bil, suckade Lars, nu törs man inte
avverka sin skog heller av rädsla för att virket skall bli kvar i
skogen fram till sommaren.
Vi föreslår att anslaget för drift och underhåll till enskilda
vägar skall öka till 640 miljoner kronor per år, eller 74
miljoner kronor mer än regeringen föreslår, för att
förordningens procentsatser skall kunna gälla.
Vi föreslår dessutom att ett särskilt anslag till ökad bärighet på enskilda
vägar skall utgå med 100 miljoner kronor per år.
Vi vill totalt öka anslaget till vägar med två miljarder för nästa år och totalt
med 14 miljarder under treårsperioden.
- Kan du inte prata med dem om skylten då också, ropade
Lena, just som hon stängde dörren. Hon hade själv varit inne
på Vägverkets kontor för att fråga om hon inte ute vid
riksvägen kunde få sätta upp en skylt, som skulle hänvisa till
hennes butik. - Hur skulle det se ut om det satt skyltar i
varje vägkorsning som hänvisar till begivenheter på sidan
om riksvägen, hade tjänstemannen sagt. Men han hade tillagt
att de höll på att utreda skyltandet, så hon hoppades
fortfarande att det skulle gå bra. - Det vore väl konstigt om
man inte skulle få hänvisa till turistmålen, hade Lena sagt till
Nettan. - Hur skulle vi annars kunna bedriva någon
turistverksamhet på landsbygden?
Vi tycker att det bör antas en skyltningspolicy med likartade
regler för skyltning på landsbygden och att skyltning till
turistmål skall få förekomma.
Just när Lena kom in i affären ringde telefonen. Det var Lars
gamla faster Edit, som också var bosatt i byn. Hon var änka
sedan tjugo år och ganska sjuklig, men envisades med att
vilja bo kvar hemma i sitt hus trots att hon närmade sig nittio
år. - Jag blir så ledsen Lena, halvsnyftade hon. - Den här
månaden har jag haft fyra olika flicksnärtor som har varit här
och hjälp mig klä på mig och att laga maten. Idag kom
kommunens städhjälp och nu var det en ny människa igen.
Hon snäste åt mig när jag försökte tala om hur jag skulle
vilja ha det och sa: - Nog vet jag hur man städar. Det är jag
utbildad på och förresten har vi våra regler. - Oh, varför
skall man behöva vara så gammal och sjuklig, suckade hon.
Om man bara kunde få de där människorna att göra det man
önskar. Jag skulle vilja ha garderoben vädrad och jag längtar
så väldigt efter nybakade bullar. Säger jag det till de där
snärtorna får jag bara till svar att - det tillåter inte reglerna.
Eva, äldsta flickan i granngården, säger att hon skulle kunna
komma och hjälpa mig, men då skulle det ju bli svart och det
vill jag inte. Oh, vad ska jag göra?
Lena suckade litet hon också. Hon tyckte så synd om faster Edit. Hon var
van att allting skulle vara just på det sätt som det alltid hade varit. Och
varför
inte, när man blir gammal måste man väl få kunna känna tryggheten i att det
är som det alltid har varit. Det där med att Eva i granngården skulle kunna
komma och städa och baka vore ju en utmärkt idé. Hon studerade på
högskolan inne i stan och skulle kunna behöva litet extraknäck. Hon skulle
nog kunna få mer hemtjänstjobb också om det bara inte vore för de höga
skatterna. Nettan och hennes familj skulle nog behöva ett och annat handtag i
hemmet. De som arbetade i stan bägge två hade svårt att få det att gå ihop
med hemarbetet.
Vi vill sänka skatten på tjänster. Behovet att få hjälp med
hemnära tjänster är stort. Det gäller såväl reparation och
underhåll av bostaden som hjälp med att sköta hushållet. Vi
föreslår en skattereduktion för ersättning av hushållstjänster
som utförs i hemmet. Reduktionen skall vara 50 procent av
betald arbetskostnad och maximeras till 25.000 kronor per
hushåll och år. För underhåll och reparation av egna
bostäder bör motsvarande skattereduktion införas.
Lena tröstade faster Edit och lovade att hon skulle komma
till henne med några nybakade bullar samma kväll. Riktigt
nöjd blev inte den gamla damen ändå, men något tröstad
kände hon sig uppenbarligen, även om det hon trängtade
mest efter var själva lukten från bullbaket.
Lena drog upp rullgardinen för ytterdörren och vattnade blomsterlådorna
utanför entrén. Nu kan kunderna börja strömma till, tänkte hon. Inte för att det
brukade vara någon direkt trängsel i butiken. Ekonomiskt fick hon det knappt
att gå runt, men hon tyckte ändå att det var viktigt att driva butiken. Hennes
butik var som ett centrum i byn och framför allt var alla små hantverkare
runtomkring i bygderna oerhört tacksamma över att ha någonstans att
marknadsföra och sälja sina produkter. I dag kan jag nog i alla fall räkna med
att det nästan blir kö, tänkte hon road. För i dag kommer nog hela bygden in
och skriver på uppropet för en friskola. Hittills hade hon och Lars fått ihop
130 namnunderskrifter, och det var bara början visste hon. Nu ska vi visa
dem, tänkte hon. Nu ska vi visa dem att inte lägger de ner våran skola hur
som helst. Vi ska nog ge dem en kamp, de där inne i stan.

Stockholm den 4 oktober 2000
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jeppe Johnsson (m)
Elizabeth Nyström (m)
Jan-Evert Rådhström (m)
Ola Karlsson (m)
Lennart Fridén (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Inga Berggren (m)
Ewa Thalén Finné (m)
Anders Sjölund (m)
Christel Anderberg (m)
Sten Andersson (m)
Maud Ekendahl (m)
Patrik Norinder (m)
Björn Leivik (m)
Henrik Westman (m)
Birgitta Wistrand (m)