Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att pröva införandet av licensavgifter inom speciella branscher.
Motivering
I augusti i år dömde Stockholms tingsrätt fem av sex åtalade
i den så kallade svartlönehärvan till fängelse. Den sjätte fick
villkorlig dom och dagsböter. De dömda var verksamma
inom byggbranschen. Genom olika bolag hade de betalat ut
svarta löner och löner utan att göra avdrag för skatt eller
arbetsgivaravgifter. Rätten ansåg att brotten var grova. De
var de första domarna sedan Ekobrottsmyndigheten började
samarbeta med Riksskatteverket.
Att brott mot skatter och avgifter till det allmänna är mer vanligt inom
vissa branscher är numera välkänt. Den ekonomiska brottsligheten inom
åkeribranschen, taxibranschen, hotell- och restaurangbranschen,
fastighetsbranschen, torghandel m fl spänner över vida fält. Det kan gälla
sådant som underlåtenhet att betala in preliminärskatt för anställda, moms
eller arbetsgivaravgifter. Förekomsten av svart arbetskraft är vanlig, liksom s
k svartkörningar.
Samhället har därför ett stort ansvar för att gå i bräschen för att göra dessa
branscher oattraktiva för skojare och ekobrottslingar. Ett förslag som
Branschsaneringsutredningen tidigare lagt fram är införandet av licensavgift.
Fördelen med detta förslag är att det är enkelt, samtidigt som det inte i något
avseende inverkar negativt på dem som driver verksamheten seriöst. Att
bestämma licensavgiftens storlek är naturligtvis en viktig och måhända
grannlaga uppgift, och det är viktigt att påpeka att avgiftens storlek inte får
bli
enbart marginell. Det bör också betonas att andelen varianter på licenser bör
hållas så låg som möjligt och inte kringgärdas av en rad möjligheter till
dispenser, undantag, nedsättningar etc. Systemet måste vara enkelt att förstå
och tillämpa och ytterst svårt att kringgå. Principen om licensavgifter bör
prövas inom en rad sektorer för att förhindra att seriösa företag slås ut av de
oseriösa.