1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening nödvändigheten
av en strategisk alkoholskattepolitik.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen i sin
EU-politik verkar för en implementering av European Alcohol Action
Plan.
EU-anpassade
alkoholskatter ger EU-
anpassade alkoholskador
Priset viktigt
Priset på alkohol är ett av de viktigaste instrumenten för att
begränsa konsumtionen och därmed alkoholskadorna. Ett
antal studier i olika länder visar att så är fallet. För
närvarande förs en debatt i Sverige om behovet av en
anpassning av svenska alkoholskatter till en mera
genomsnittlig EU-nivå.
Om vi anpassar våra alkoholpriser till genomsnittlig EU-nivå skulle det,
enligt all tillgänglig forskning, för Sveriges del också innebära en anpassning
till en betydligt högre nivå för alkoholkonsumtion och därmed för
alkoholskador. För alla som är engagerade inom socialpolitiken borde det
vara en självklarhet att förhindra en sådan utveckling. Vad vi minst av allt
behöver är ökade alkoholskador!
Hembränning
Att tro att man genom skattesänkningar på alkohol skulle
kunna ta upp konkurrensen med den illegala alkoholen är
befängt. En skattesänkning skulle behöva vara så drastisk
och få sådana negativa konsekvenser att det måste bedömas
som helt uteslutet med ett sådant socialt experiment. En
hembrännare förklarade nyligen i en intervju att han inte såg
de allt högre kraven på sänkta alkoholskatter som något hot.
Han tar 500 kronor för en femlitersdunk och 900 kronor för
en tioliters. Produktionskostnaden för råvaror, dunkar, el och
vatten beräknas till under 20 kronor litern. "Så det finns
utrymme att gå ned i pris om Systembolaget skulle sänka",
säger han och skrattar.
Inför Sveriges inträde i EU gjordes, under ledning av den amerikanske
alkoholforskaren professor Harold D Holder, en vetenskaplig bedömning av
hur alkoholkonsumtion och alkoholskador i Sverige skulle kunna komma att
påverkas om det statliga alkoholmonopolet ändrades så att privat försäljning
av starköl, vin och/eller sprit blev tillåten. Vidare bedömdes resultatet om
alkoholpriserna sänktes till den nivå som gäller i Danmark eller Tyskland.
Om priserna sänks ned till dansk nivå, skulle enligt bedömningen den
nuvarande årliga alkoholkonsumtionen öka med ca 1,5 liter (alkohol 100 %
per person 15 år och äldre), sänks priserna ned till tysk nivå skulle ökningen
bli ca 3,8 liter. De redovisade värdena har då anpassats med hänsyn till
förväntad effekt på den oregistrerade alkoholen. Konsumtionsökningen skulle
leda till mellan 1 000 och 3 000 fler alkoholrelaterade dödsfall och en ökning
av polisrapporterad misshandel med mellan 5 000-15 000 fall per år. Till
detta kan läggas andra alkoholskador.
Pris och efterfrågan
Det är få områden som är så väl utforskade som hur pris och
efterfrågan hänger ihop. Alkoholdrycker är handelsvaror
som påverkas av pris och inkomst precis som andra varor. I
Sverige har det gjorts flera studier av alkoholkonsumtionens
pris- och inkomstkänslighet. En rad studier har gjorts i andra
länder. Slutsatsen är entydig: Beskattning av alkohol är i
jämförelse med andra möjliga alternativ det mest effektiva
instrumentet för att minska konsumtionen och därmed
skadorna.
Alkoholläkaren och forskaren Sven Andréasson har i skriften "Social-
medicinsk alkoholvård", (utgiven av Svenska Kommunförbundet) gjort en
uppskattning av kostnadseffektiviteten hos olika insatser för att förebygga
alkoholproblem. Uppskattningen bygger på en sammanvägning av tyngden i
det vetenskapliga underlaget för respektive åtgärd, omfattningen av effekterna
och deras kostnader och uttrycks som värden på en skala 1-10, där högsta
värdet är 10.
Andréasson gör uppskattningen att kostnadseffektiviteten är 10 för
prispolitik och 8 för såväl monopol på försäljning som åldersgränser för inköp
och servering. Att polisen förhindrar trafikonykterhet, langning och
hembränning har 5 på samma skala, liksom serveringstillstånd för
restauranger. Lokalt folkhälsoarbete har 4, sjukvårdens information och
uppsökande verksamhet 3. Socialtjänstens information och uppsökande
verksamhet uppskattas, i likhet med skolinformation och
massmediekampanjer, bara ha 2 på skalan för kostnadseffektivitet.
Detta visar att det vetenskapliga stödet för åtgärder som begränsar
tillgängligheten, som pris, monopol och åldersgränser, är betydligt starkare än
det vetenskapliga stödet för åtgärder som begränsar efterfrågan, exempelvis
information och attitydpåverkan. Av detta skall man inte dra slutsatsen att
information och attitydpåverkan saknar betydelse. Även om de direkta
effekterna på alkoholkonsumtionen är små, är information och
attitydpåverkan snarare en förutsättning för att få medborgerlig acceptans för
olika restriktiva åtgärder.
Enligt vår uppfattning är det av största vikt att Sverige slår vakt om sina
möjligheter att använda prisinstrumentet.
Infallsvinkeln bör i vårt Europaarbete på sikt vara att stimulera andra
länder att också utnyttja skatten som en konsumtionsdämpande faktor. Vi
väljer här att citera vad WHO:s European Alcohol Action Plan säger om
alkoholskatterna för samtliga länder i Europaregionen: "Utveckla en
skattepolitik som garanterar ett högt realpris på alkohol."