1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bokprisets och bokmomsens betydelse för läsandet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en snedvriden och osund konkurrens.
Språket
Människor använder ord för att beskriva en tavla, men det är
sällan de målar en tavla för att beskriva en roman. Språket är
grundbulten i mänsklig social samvaro, vårt gränssnitt mot
omvärlden. Utan språket kan man inte tänka sig
samhällsbygge och civilisation. Utan språk ingen
kommunikation och för all del ingen budgetproposition eller
några motioner om bokmomsen.
Informationssamhällets
grundsten
Det pratas så mycket om kompetens och kunskap i den
ekonomiska debatten, om hur det ställs allt större krav på
människan i informationssamhället, men det talas desto
mindre om det som är informationssamhällets grundsten -
språket.
IT, informationsteknologi, är olika medel för informationsöverföring.
Informationen är kodad på olika sätt, ibland för att kunna dyka upp som tal,
ibland för att kunna gestaltas som rörliga bilder, och oftast för att kunna
läsas
som text.
Det är givetvis alldeles utmärkt att möjligheterna att kommunicera blir fler,
men vi får aldrig glömma att den viktigaste biten av kommunikationen inte är
överföringshastigheten mellan de tekniska hjälpmedel vi har, utan
möjligheten till förståelse av budskapet.
Datateknologin ger oss vinster i kommunikationen bara om vi inte
samtidigt med hastighetsökningen får en minskning i kvaliteten på
kommunikationen, för i så fall är det ett nollsummespel.
För att vi ska kunna använda informationsteknologin så måste vi alltså
kunna använda vårt språk. Den som inte kan läsa en manual eller förstå
anvisningar kan inte heller använda de tekniska hjälpmedel som IT ger oss.
För att kommunicera oavsett hjälpmedel måste vi kunna uttrycka både mer
komplicerade resonemang, gestalta våra känslor och visioner och i några få
ord sammanfatta vad vi menar.
Språkets kvalitet
Det är alltså viktigare än någonsin med kvaliteten på vår
språkliga förmåga. Detta är ett ekonomiskt nyckelområde för
framtiden. Förstår vi detta så har vi också identifierat var
ekonomiska satsningar kan ge samhällsekonomisk utdelning.
Databranschen klarar sig inte utan språkbranschen. Det finns
ingen ekonomisk utveckling utan litteraturen.
När det gäller att utveckla vårt språk kvalitativt så är boken fortfarande
milsvitt överlägsen vilket av dagens dataprogram och "chattsajter" som helst.
Boken är inte bara en konstform, den är på många sätt kärnan i vår kultur.
Dans är ett språk, musik är ett språk, måleri är ett språk, men de ord vi
förmedlar är språket. Böckerna är för de flesta av oss nyckeln till språkets
användning. De är när de är som bäst underbara guldgruvor fyllda av
formuleringskonst, experimentverkstäder i språkets användning och
kodanvisningar till språkets funktion. Böckerna är språkets hjärtmuskel.
Språket i skolan
Att skolorna satsar pengar på IT är bra, men när kostnaderna
för datorer är upp till fyra gånger så stora per elev som
kostnaderna för skolböcker blir man bekymrad. Särskilt i ett
läge där läsandet bland de yngsta barnen minskar.
Vi satsar 46 miljarder om året på att försvara landet, men hur mycket
satsar vi på att försvara språket?
Bokmomsen, en fråga om
demokrati
Det är viktigt att människor får möjlighet att läsa böcker.
Inte bara av demokratiska och kulturella skäl, utan även av
ekonomiska. Frågan om bokmomsen ska ses mot bakgrund
av böckernas värde. Det talas ofta om dynamiska effekter
eller om externa effekter och i vilket annat fall går det att
hitta större sådana än när det gäller litteraturen?
Det är därför som vi i Miljöpartiet anser att bokmomsen helt ska tas bort,
eller likställas med kulturmomsen som är på sex procent. Vi tror att det är
möjligt med successiva utvärderingar så att effekter kan analyseras, ifall vi
får
lägre bokpriser eller inte, ifall det leder till högre ersättning till
författarna
eller inte.
Sverige har världens högsta moms på böcker, tjugofem procent. Ett
borttagande skulle alltså med all sannolikhet leda till märkbart lägre bokpriser
och alltså möjlighet för fler att köpa böcker.
Snedvriden konkurrens
Böcker kan i dag köpas enkelt via Internet, och där går det
utmärkt att köpa helt momsbefriade böcker. Dessutom ökar
försäljning av böcker via Internet från länder både inom och
utom EU. Kontrollen av momsregler är här i princip
obefintlig. Detta medför självklart en snedvriden och osund
konkurrens. Bokhandeln har inte någon möjlighet att
konkurrera med internethandeln men kan åtminstone ges
likvärdiga spelregler.
Den stora prisskillnaden på pocketböcker och inbundna böcker medför
också en begränsning av mångfalden i läsandet. Det säljs mycket
pocketböcker men det är en väldigt liten andel av de böcker som ges ut
inbundna som sedan ges ut i pocket. Vill du läsa en bok av Selma Lagerlöf
går den att köpa i pocketupplaga. Men vill du läsa om Mary Wollstoncroft får
du snällt betala över tre hundralappar. Samtidigt är pocket-upplagorna av
sämre kvalitet, är inte tillgängliga när den enskilda boken är som mest aktuell
och ger författaren en lägre royalty.
Av dessa skäl är inte pocketböckernas relativt låga pris ett argument mot
sänkt bokmoms. Att säga att folk får köpa böcker på pocket istället för
inbundna är att kräva att författaren med sina lägre royalty ska subventionera
den fortsatt höga momsen på böcker.
Utrymme för
skattesänkningar
Det förbättrade ekonomiska läget leder till krav på
skattesänkningar när utgifterna för arbetslösheten minskar
samtidigt som skatteintäkterna ökar. Vi hävdar att
volymmått på tillväxt i sig inte säger något om kvaliteten
och innehållet i densamma. Genom att införa grön
skatteväxling så vill vi styra ekonomin så den blir ekologiskt
hållbar. Det finns många angelägna åtgärder inom
kulturområdet som kräver resurser och ger kulturell tillväxt.
Men när det gäller vilka skattesänkningar som ger bäst effekt
på lång sikt för kultur, ekonomi och en bra
samhällsutveckling är ett borttagande av momsen på böcker
den effektivaste.