Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att asylsökande
barn skall ges rättighet att delta i den reguljära skolundervisningen i
samma omfattning som svenska barn.
Motivering
Asylsökande barn i grundskolan får undervisning genom kommunens
försorg. Detta regleras i Skollagen (SFS 1985:1100),
Grundskoleförordningen (SFS 1994:1194) och i Skolverkets
författningssamling (SKOLSF 1993:21). Asylsökande barn skall under
första läsåret få undervisning i och på sitt hemspråk samt i svenska som
andra språk, matematik och orienteringsämnen i minst 15 schemalagda
veckotimmar. Efter det första läsåret skall en successiv ökning av antalet
ämnen och timmar ske. Asylsökande barn som vistas på utredningssluss
får dock ges undervisning i svenska som andra språk, matematik och
orienteringsämnen i minst tio schemalagda veckotimmar. Undervisningen
bör pågå i denna mindre omfattning i högst tre månader. Utöver denna
undervisning skall det också anordnas undervisning i skapande
verksamhet och i idrott under sammanlagt fem schemalagda
veckotimmar.
När det gäller ungdomar i gymnasieåldern har regeringen i
Gymnasieförordningen (SFS 1992:394) meddelat föreskrifter för mottagande
i gymnasieskolan för elever som inte är bosatta landet. Utländska sökande
som inte är bosatta i Sverige och som inte har svenska vårdnadshavare får tas
emot i gymnasieskolan endast i mån av plats, under förutsättning att de har
erforderlig grundutbildning och att de tillhör rätt ålderskategori. Asylsökande
ungdomar har emellertid ingen lagstadgad rätt till skolgång i den kommunala
gymnasieskolan. Ungdomarna har då rätt till studieverksamhet som motsvarar
gymnasieskolan, så kallade gymnasieersättande verksamhet, vilken
upphandlas av Migrationsverket. Statens invandrarverk (nuvarande
Migrationsverket) har i Generaldirektörens meddelanden (GDM nr 5/98)
meddelat att ungdomar i åldern 16-18 år kan beredas möjlighet att delta i
studieverksamhet som motsvarar gymnasieskolan. Verksamheten bör inte
vara bunden av någon viss kurslängd och bör vara anpassad till individuella
förutsättningar. Det förekommer emellertid att ungdomarna inte är
intresserade av den utbildning som verket kan erbjuda. De asylsökande
ungdomarna är dock, i likhet med de vuxna, skyldiga att delta i någon
verksamhet under cirka 25 timmar i veckan. För de ungdomar som inte är
intresserade av den gymnasieersättande verksamheten erbjuds så kallad
organiserad verksamhet.
Det går dock inte att frånkomma att flera asylsökande barn skulle må
bättre att få gå till den närmaste skolan och möta barn och ungdomar från
närområdet. De bör få tillgång till utbildning i samma omfattning som
svenska barn.
Statistik
Barn i skolåldern (6-19 år) i svenska flyktingförläggningar