Flyktingbarn och pedagogisk verksamhet vid förläggning
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
göra en översyn av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. för att den
verksamhet som erbjuds asylsökande barn på Migrationsverkets
förläggningar skall hålla åtminstone samma standard som för barn födda
i Sverige, ta hänsyn till asylsökande flickors och pojkars särskilda behov
samt bringas i full överensstämmelse med de krav som ställs i FN:s
barnkonvention.
2 Bakgrund
Den 1 juli 1994 trädde lagen om mottagande av asylsökande m.fl. i kraft.
Lagen innehåller bl.a. förskrifter om sysselsättning för och bistånd till
asylsökande och utgör den rättsliga grunden för Migrationsverkets
organiserade verksamhet på förläggningarna. Den består oftast av studier
i svenska och engelska, samhällsorientering, caféverksamhet och skötsel
av lokalerna. Det finns ingen annan författningsreglering som ålägger
Migrationsverket ett ansvar för att organisera verksamhet för barn.
Migrationsverket har inte heller något särskilt anslag för sådan
verksamhet.
Asylsökande barn i grundskoleåldern har för närvarande en begränsad rätt
till skolgång. Ungdomar i åldern 16-18 år har rätt till en gymnasieersättande
utbildning som upphandlas av Migrationsverket.
Av Utbildningsdepartementets utredning Förskola, skola och
skolbarnomsorg för asylsökande barn framgår bl.a. följande: "För barn t.o.m.
fem års ålder har Migrationsverket ansvaret för att anordna barnverksamhet."
Av de sexåringar som fanns på Migrationsverkets förläggningar i januari
2000 deltog cirka hälften i verksamhet i Migrationsverkets regi och hälften i
kommunal verksamhet. I några fall där ingen verksamhet alls erbjudits har
förläggningarna svarat att man inte har råd med sådan. Fritidsverksamhet
erbjuds vissa barn i skolpliktig ålder som bor på förläggningar.
Vid ett studiebesök som riksdagsledamöter i Vänsterpartiet gjort vid en av
Migrationsverkets förläggningar presenterades verksamheten för barn. För
den yngsta gruppen barn, dvs. upp till fem år, ordnades öppen förskola tre
dagar i veckan mellan klockan 10 och 12. En dag i veckan erbjöds
skolförberedande verksamhet åt sexåringarna. På eftermiddagarna ordnades
fritidsverksamhet åt skolbarnen. För de flesta barnen fanns det inte resurser
vare sig lokal- eller personalmässigt för mer än ett par timmars aktivitet per
vecka. Under sommaren hölls både den öppna förskolan och fritids stängt
utan att någon annan verksamhet erbjöds.
Den aktuella förläggningen torde inte utgöra något undantag utan tvärtom
vara ganska representativ för de oerhört begränsade aktiviteter som erbjuds
barn på förläggningarna.
3 Reformbehov
När lagen om mottagande av asylsökande m.fl. antogs av riksdagen
gjordes ingen analys av de krav på innehåll i verksamheten som kunde
föranledas av barnkonventionen. Asylsökande barn torde höra till de mest
utsatta barnen i vårt samhälle. Därför finns det starka skäl att göra en
utredning med syfte att erbjuda asylsökande barn en omsorg som inte
håller lägre kvalitet än för barn födda i Sverige. Den bör dessutom syfta
till att tillfredsställa de särskilda behov som kan föreligga på grund av
traumatiska händelser som föräldrar eller barn, eller både-och, kan ha
varit utsatta för innan de kom till Sverige. Eftersom riksdagen inte
inkorporerat barnkonventionen är det också nödvändigt att utreda om den
fullständigt har implementerats i den aktuella lagstiftningen och om så
inte är fallet föreslå nödvändiga lagändringar.