med anledning av skr. 2000/01:4 Migration och asylpolitik
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om målen för migrationspolitiken.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om befolkningsutvecklingen och behov av ökad invandring.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att regeringen bör uppmärksamma berörda myndigheter om
behovet av att följa lagen för skyddsbehövande och skäl för asyl.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om mottagandet.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om språkbruket "återvandring, återvändande och återtagande".
6. Riksdagen begär ett påpekande från regeringen till berörda myndigheter
att ta reda på till vilka förhållanden den enskilde personen återvänder.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att i EU-samarbete följa kraven på mänskliga rättigheter.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om Dublinkonventionen.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att barnkonventionen följs, liksom att konkreta
åtgärder vidtas.
Migrationspolitik
Snart skall Sverige vara ordförandeland för EU. Det finns många
förväntningar på oss, både från oss själva och från andra länder. Mycket
kommer att handla om harmonisering av Europas migrations- och
asylpolitik. Många menar att Sverige har mycket att lära ut när det gäller
snabba och effektiva utvisningar.
Harmonisering är redan på väg i och med Amsterdamfördraget och
Schengensamarbetet. Förhoppningsvis kan Sverige inom den
harmoniseringen föregå med verkligen gott och humanitärt exempel. För detta
menar Miljöpartiet att det behövs en del påpekanden i skrivelsens redovisning
av den svenska migrationspolitiken.
Att lämna sitt land är ett stort steg. Trots t.o.m. politiska förföljelser,
etnisk
rensning eller andra katastrofer, väljer ändå många människor att in i det sista
stanna kvar i sitt land. Många fler än man kan tro vill också återvända till
sitt
land så snart minsta indikation finns på att det är möjligt att göra det.
"Migrationspolitik består av de principer, regler och avtal som reglerar
personers resor och flyttning mellan stater. Den svenska migrationspolitiken
bör ses som en helhet, som omfattar flykting-, invandrings- och
återvändandepolitik och i sin tur ingår i utrikes-, säkerhets- och
biståndspolitiken" står att läsa i regeringens skrivelse. Vad Miljöpartiet
reagerar över är den inbördes ordning som sedan målen presenteras i.
Vi menar att allra först bör komma: "Verksamheten skall präglas av
rättssäkerhet, humanitet och respekt för individens mänskliga rättigheter"
samt naturligtvis "att värna asylrätten." När detta är fastställt bör målet vara
att migration skall ske i ordnade former, så att inte kaos uppstår.
Genèvekonventionen
Genevèkonventionen är den grundläggande och mest betydelsefulla
konventionen som rör flyktingar och invandrare. Det är denna konvention
som vår svenska lagstiftning bygger på.
Genèvekonventionen innehåller bl.a. en definition av vem som skall anses
som flykting och föreskriver förbud mot avvisning av flyktingar till ett land,
där de riskerar förföljelse eller till ett land där de inte åtnjuter trygghet
mot att
bli sända till ett land där de riskerar förföljelse. Dessutom innehåller
konventionen bestämmelser om att en flykting skall jämställas med
medborgare i det egna landet när det gäller vissa sociala förmåner m.m.
Hela Sverige skall leva
Alla som kommer hit från andra länder är inte flyktingar. Man kanske vill
komma hit av andra skäl.
Vi måste snart öppna våra dörrar mycket mera och inbjuda människor att
komma hit. Enligt en ny befolkningsprognos från Landstingsförbundet är det
fara å färde med befolkningsutvecklingen. Den politiska slogan som ofta
används i regionalpolitisk debatt är: "Hela Sverige skall leva."
Landstingsförbundets prognos visar att den nuvarande regionalpolitiken
undermineras av utvecklingen.
Det behövs både ökat barnafödande och stigande invandring.
Integration
Sverige är ett land som skall präglas av etnisk och kulturell mångfald.
Man kan med fog säga att integration också hör till migrationspolitiken.
Riksdagen fastslog 1997 att integrationspolitikens mål är lika rättigheter
för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med
samhällets mångfald som grund samt en samhällsutveckling som
kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerens.
Integration måste påbörjas från första dagen på svensk jord, även om
personen snart skall lämna Sverige igen. Man åker tryggare tillbaka till sitt
land om man blivit väl mottagen och omhändertagen och fått hjälp med
integration, om det så bara är en kort tid.
Asyl
Asylrätten utgör en hörnsten i svensk flyktingpolitik. Asylprocessen
måste präglas av en hög grad av rättssäkerhet, ökade möjligheter till
muntlig förhandling samt kortare handläggningstider.
I lagstiftningen av den 1 januari 1997 reglerades vilka kategorier som skall
ha principiell rätt till skydd i Sverige. I 3 kap. 2 § utlänningslagen
föreskrevs
att med en flykting avses "en utlänning som befinner sig utanför det land som
han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse
på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller
på
grund av sin religiösa eller politiska uppfattning och som inte kan eller på
grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd".
Utöver flyktingar har tre andra kategorier en principiell rätt att få skydd i
Sverige. Det rör sig om personer som lämnat sitt land av andra skäl än
flyktinggrundande orsaker och som
- känner en välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med
kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning
- på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt behöver skydd eller på
grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland, eller
- på grund av sitt kön eller homosexualitet känner välgrundad fruktan.
De tre nyss nämnda kategorierna
Miljöpartiet undrar om det är på grund av den principiella rätten som
lagen inte alltid följs. Många kvinnor som åberopar kön som skäl till asyl
blir ändå utvisade och misstrodda av myndigheterna. Likaså har
människor som varit hotade med dödsstaff eller tortyr tvingats återvända.
Bertäffande förföljelse av sexuell läggning har inte heller
Migrationsverket eller Utlänningsnämnden alltid tillämpat lagen.
Miljöpartiet anser att regeringen bör uppmärksamma berörda myndigheter
om behovet av att följa lagen.
Mottagandet
Enligt beslut i riksdagen den 1 juni 1999 gavs Invandrarverket
befogenheter att efter överenskommelse med polismyndigheten bistå vid
personkontroll i samband med inresa eller utresa. Invandrarverkets
(nuvarande Migrationsverket) funktion är att komplettera polisen vi
gränskontrollen. För att befästa detta förhållande beslutades om
förändringar i utlänningslagen. Invandrarverket välkomnade denna
förändring. Man menade att man skulle få större kontroll och redan vid
gränsen skulle man kunna identifiera de inresande som senare skulle söka
asyl och ha kännedom om deras intressehistoria. Miljöpartiet menade att
det fanns mycket gott att hämta från en kompetensförstärkning vid
gränskontrollerna, samt att det skulle innebära att mycken personlig oro
och ovisshet kunde undvikas för den asylsökande, särskilt i de fall där det
är tydligt att asyl ej kan komma i fråga.
Risken finns att Migrationsverkets roll successivt förändras på ett negativt
sätt med alltför koncentrerat tänkande angående just effektiviseringen kring
avvisningfrågan.
Alltid när det är fråga om effektivitet i behandling av människor måste
man vara uppmärksam på att humanitet inte sätts på undantag. Mottagandet
och hela asylprocessen måste vare sig det blir utvisning eller ej, präglas av
respekten för alla människors lika värde, tolerans och ett gemensamt
rättssystem.
Avvisning och utvisning ( återvandring, återvändande
och återtagande)
Svenska myndigheter använder termen "återvandring" när det handlar om
personer som har uppehållstillstånd i Sverige och som väljer att flytta
tillbaka till hemlandet.
All annan flytt tillbaka till hemlandet kallas "återvändande" vare sig det är
frivilligt eller inte, d.v.s. även för personer som nekas asyl eller
uppehållstillstånd. Miljöpartiet vill lyfta fram och uppmärksamma detta
språkbruk. Slutsatsen blir att om inte den avvisade går under jorden eller tar
till våldsamt motstånd så betraktas hon eller han att frivilligt ha återvänt hur
än de faktiska omständigheterna förhåller sig.
Invandrarverket (nu Migrationsverket) som den 1 januari 1999 övertog
huvudansvaret för verkställighet av beslut om avvisning och utvisning, har
under tiden utvecklat former för att i samarbete med internationella
organisationer och humanitära enskilda organisationer etablera integrerade
program för dem som återvänder självmant. Miljöpartiet anser att man måste
vara försiktig så att dessa program inte innehåller moment av övertalning eller
hot.
Utrikesdepartementet arbetar med frågan om återtagande. Det kan handla
om praktiska hinder och problem med att identifiera personer eller att få
resehandlingar utfärdade, eller också kan det handla om en medveten strategi
från vissa länder att vägra att återta egna medborgare. Dialog om
återtagandeavtal pågår från Utrikesdepartementet.
Miljöpartiet vill påpeka vikten av att Utrikesdepartementet och berörda
myndigheter noga tar reda på vilka förhållanden den enskilde personen
återvänder till.
EU-samarbetet
Schengensamarbetet
Sverige förbereder sig för att operativt träda in i Schengensamarbetet
under år 2001. Miljöpartiet befarade att situationen för invandrare och
flyktingar utanför Europaunionen skulle försämras i och med
Amsterdamfördraget och Schengensamarbetet.
Så har det också blivit. Av Amsterdamfördraget framgår att
Schengensamarbetets mycket omfattande regelverk på viseringsområdet skall
införlivas i EU:s regelverk. Förutom den "yttre gränsgruppen" har det funnits
många andra grupper i EU som diskuterat stärkt personkontroll vid de yttre
gränserna - gränsen till EU.
Miljöpartiet vill understryka vikten av att följa kraven på MR både ute i
världen och i Sverige, särskilt när det gäller att värna asylrätten och
behandlingen av asylsökande.
Dublinkonventionen
Följderna av en ensidig, snäv tolkning av Dublinkonventionen har
Miljöpartiet pekat på i tidigare motioner. Varje medlemsstat har rätt att
med den sökandes samtycke pröva en asylansökan som framställs till den,
även om prövningen inte åligger staten enligt Dublinkonventionen.
Miljöpartiet anser att Sverige i vissa fall bör använda sig av den
möjligheten, vilket knappast sker idag. Dublinkonventionen skapar stora
problem och lidande för asylsökande om de talar om att de kommer från
ett annat EU-land. Så snart man varit i t.ex. Danmark eller Tyskland
(länder som Sverige ingått avtal med om tillämpningen av konventionen)
kan Sverige omedelbart skicka dem tillbaka dit enligt huvudregeln, utan
hänsyn till att det t.ex. finns anhöriga i Sverige.
Konventionen skall så småningom ersättas av ett "gemenskapsrättsligt
dokument". Men vi påpekar återigen rätten att söka asyl i Sverige, även om
man passerat ett annat EU-land.
Barn
I motionerna Ett samhälle för barnen (2000-10-03) samt i svaret på
skrivelsen Barn här och nu har Miljöpartiet utvecklat ämnet barn och asyl
samt även om invandrarbarns fysiska och psykiska ohälsa.
Av alla asylsökande i Sverige är ungefär 30 % barn. Den 30 april 1999 var
4 409 barn under 18 år registrerade som asylsökande. Idag finns dessutom ca
4 000 statslösa barn i Sverige. Enligt barnkonventionens andra artikel,
principen om icke-diskriminering, skall alla barn inom landet ha lika
rättigheter. Tyvärr är så inte fallet. Om barn inte blir folkbokförda får de
sämre rätt till sociala förmåner än andra barn som vistas legalt i landet.
Asylbarnen har inte heller samma rätt till utbildning som andra barn, de får
mindre antal timmar i grundskolan, har ej rätt till särskola och beträffande
gymnasieskola endast rätt att deltaga i "studieverksamhet som motsvarar
gymnasieskolan". Asylsökande barn har inte heller samma rätt till förskola
som andra barn i Sverige.
Miljöpartiet vill också påpeka att asylsökande barn och invandrarbar har
ett stort behov av såväl medicinskt som psykologiskt omhändertagande.
Miljöpartiet måste starkt understryka vikten av att ett tydligt
barnperspektiv utvecklas. Arbetet med detta skall regelbundet följas upp med
konkreta åtgärder för att förbättra de asylsökande barnens villkor.