med anledning av prop. 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag att adoptivbarn, som
fyllt 12 år men inte 18 år, genom anmälan och utan krav på hemvist skall
få förvärva svenskt medborgarskap.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att klargöra vem som skall göra en medborgarskapsanmälan
för ett statslöst barn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Migrationsverket skall utge grundlig information vid
ansökan om dubbelt medborgarskap.
Dubbelt medborgarskap
Vi går mot en internationalisering med en ökad rörlighet bland
människor. Denna rörlighet innebär även att frågan om medborgarskap
inte längre kan anses vara enkel. Kristdemokraterna välkomnar således att
den 50 år gamla medborgarskapslagstiftningen moderniseras. Det är
viktigt att lagen tar sin utgångspunkt i den enskilda människans situation,
både avseende rättigheter och skyldigheter. Medborgarskap kan vara av
stor betydelse för identiteten. Därför är det viktigt att underlätta för
personer som känner ett behov av att inneha fler än ett medborgarskap.
Eftersom det redan idag finns 300 000 personer som i Sverige har dubbelt
medborgarskap är det viktigt att vi har en lag som gäller för alla.
Svenskt medborgarskap genom adoption
Regeringen föreslår att ett adoptivbarn som inte fyllt 12 år automatiskt
förvärvar svenskt medborgarskap om någon av föräldrarna är svensk
medborgare.
Kristdemokraterna anser liksom remissinstanserna Adoptionscentrum och
Rädda Barnen att även barn som adopteras efter fyllda 12 år men före 18 års
ålder skall ha rätt att förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan och att
barnet skall ge sitt samtycke. Det skall, som Adoptionscentrum påpekar, efter
12 års ålder vara enkelt och utan väntetid att förvärva svenskt medborgarskap.
Regeringen argumenterar emot en sådan ordning genom att ställa krav på
hemvist sedan tre år tillbaka för barn mellan 15 och 18 år. Dessa
dispensregler gäller även för adoptivbarn. Regeringen anser vidare att en
förändring av detta krav för adoptivbarn skulle få till följd att adoptivbarn i
naturalisationsärenden fick en mer gynnsam ställning än biologiska barn. Mot
bakgrund av att adoptivbarn och biologiska barn skall vara likställda i
rättsliga hänseenden anser man att sådana skillnader inte är lämpliga.
Kristdemokraterna anser att det finns en skillnad mellan biologiska barn och
adoptivbarn i detta hänseende. Det är inte barnet i sig utan familjeför-
hållandena som skiljer de två åt. När en familj kommer till Sverige med sina
barn har normalt barnen samma medborgarskap som föräldrarna. Adoptiv-
barnet har däremot hämtats och har inte samma medborgarskap som sina
nyblivna föräldrar. Detta kan inte vara önskvärt. Om den ena/ene föräldern är
svensk medborgare så skall samma krav ställas på att barnet blir det
automatiskt (eller genom anmälan) som gäller för andra barn som har en eller
två föräldrar med svenskt medborgarskap. Resonemanget om att likställa
biologiska barn med adoptivbarn skulle i förlängningen innebära att alla barn
som kommer hit utan förbehåll skulle erhålla svenskt medborgarskap,
eftersom svenska biologiska barn har det. Alla barn kan inte vara och är inte
idag i medborgarskapshänseende likställda. För att ett barn som föds i Sverige
eller utanför skall kunna få svenskt medborgarskap med automatik (eller
genom anmälan) krävs det att den ena/ene föräldern har ett svenskt
medborgarskap. Adoptivbarn som har en förälder med svenskt medborgar-
skap skall därför falla under samma regler som de som har ett liknande
förhållande. Barnet kan inte styra över när det blir adopterat och av vem.
Eftersom barnet saknar andra föräldrar än sina svenska måste därför de
rättsliga förhållandena vara klara. I det land där barnet har hemvist och där
barnets förälder/föräldrar (med svenskt medborgarskap) lever skall barnet
med automatik kunna erhålla svenskt medborgarskap innan fyllda 12 år och
sedan efter fyllda 12 år och innan fyllda 18 år genom anmälan.
Statslösa barn och ungdomar
Vi vill, liksom Kammarrätten i Jönköping, att det klargörs vem som skall
göra anmälan om att ett statslöst barn skall förvärva svenskt
medborgarskap. Om förälder eller annan vårdnadshavare saknas bör god
man vara lämplig.
Information vid ansökan om medborgarskap
Det är mycket viktigt att informationen till den som ansöker om dubbelt
medborgarskap är grundlig. Alla komplikationer och problem som kan
uppstå i och med dubbelt medborgarskap måste vara tydligt definierade i
den information som skickas ut. Eftersom det är Migrationsverket som
beslutar om svenskt medborgarskap bör det logiskt sett vara härifrån
informationen utgår och inte, som man i propositionen föreslår, från
Integrationsverket.