med anledning av prop. 2000/01:140 Reformerade regler för bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om människor som går i pension före 65 års ålder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att lika bruttopension kan ge olika stort bostadstillägg.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att höga pensioner kan ge bostadstillägg.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om avräkningsprocent för reduceringsinkomsten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att olikheter mellan kvinnor och män tydligare skall belysas.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att man tydligare beskriver utfallet för sambor och för
homosexuella sambor.
Motivering
Inledning
Inte mindre än nio utredningar har följt i den nya
pensionsreformens spår. En handlade om den automatiska
balanseringen, en annan är just den här om bostadstillägget.
"I och med ålderspensionsreformen avskaffas det särskilda grundavdraget
för pensionärer. För att kompensera för detta kommer bruttopensionerna att
höjas, vilket leder till att nuvarande system för bostadstillägg till
pensionärer
måste anpassas till de höjda bruttopensionerna" står det i inledningen till
propositionen.
Pensionsreformen är igång och det innebär flera förändringar i andra
bestämmelser. Beträffande förändringen vad gäller bostadstillägg har
Miljöpartiet en del att anföra:
Personkretsen
I huvudsak är personkretsen densamma som för nuvarande
bostadstillägg. Den tidigare absoluta knytningen till pension
(folkpension) kommer dock inte längre att finnas kvar. I
stället är utgångspunkten för rätt till bostadstillägg att man
har en huvudsaklig och långsiktig försörjning av pension
eller uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Personkretsen
blir därmed något snävare.
I det nuvarande systemet har en person som inte fyllt 65 år men gjort
förtida uttag av ålderpension kunnat få bostadstillägg. I det nu föreslagna
finns inte motsvarande möjlighet för den som tar ut inkomstgrundad pension i
förväg. Det är en klar försämring för de många människor som inte orkar
arbeta fram till 65 års ålder och som inte skyddas av annan social förmån än
garantipensionen (som dock inte får tas ut förrän vid 65 års ålder).
Lika bruttopension (eller inkomst)
kan ge olika stort bostadstillägg
Enligt propositionen så framstår detta system om
bostadstillägg som rättvisare i den bemärkelsen att lika
inkomst ger ett lika stort bostadstillägg.
Detta är generellt sett inte sant.
Tag som exempel två ensamstående pensionärer A och B som båda har
lika pension (större än grundnivån) och lika bostadskostnad (för
resonemangets skull ingen annan bidragsgrundande inkomst).
Pensionsbeloppet för B utgörs dock till en del av en tjänstepension. Eftersom
denna i det föreslagna viktas med en lägre procentsats, 80 procent, blir
reduceringsinkomsten för B lägre än för A och därmed bostadstillägget högre.
Förslagen i utredningen (vilket sedan antogs av regeringen) som handlade
om reduceringsinkomst och särskild viktning av vissa inkomster kritiserades
av flera remissinstanser. Huvuddelen av kritiken gick ut på att
bestämmelserna blir svåra att förklara för den enskilde, och man efterlyste
därför enklare regler. Det kan te sig mycket märkligt för pensionären att
pensionen räknas på ett belopp och bostadstillägget på ett annat.
Även höga pensioner kan ge
bostadstillägg
Fördelningspolitiskt har förslaget vissa brister.
Exempel: En ensamstående pensionär med 6 ATP-poäng, dvs i år 168 264
kr och en hyra på 4 500 kr (inga andra bidragsgrundande inkomster). Den
personen får med det föreslagna systemet 612 kr i årlig BTP. Detta är
visserligen lägre än i det gamla systemet, men ändå relativt högt.
En ensamstående pensionär med endast grundpension, hyra 4 500 kr får ett
BTP på max 512 kr.
Avräkningsprocent för
reduceringsinkomsten
I det nuvarande systemet är procenttalen 40 och 45, vilket
innebär att högre inkomster reducerar mer än lägre, en
fördelningspolitiskt sympatisk modell.
I det föreslagna systemet är procenttalen 62 och 50. Att procenttalen är
högre beror på olikheter i systemen, men valet av lägre procenttal vid högre
inkomst oroar.
Kvinnor och män
Kvinnor har i genomsnitt lägre pension än män. Detta
betyder att kvinnor får högre bostadstillägg än män. Däremot
finns det kvinnor med högre kapitalinkomster och
realisationsvinster än män.
Det vore önskvärt att tydligare belysa skillnaden mellan kvinnor och män.
Sambor och homosexuella sambor
Trots Lagrådets skrivning står det väldigt otydligt om vad
som gäller såväl sambor som homosexuella personer som är
sambor. Miljöpartiet kräver en tydligare skrivning härvidlag.