Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalifikationskrav för bostadstillägg till ålderspensionärer.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kvalifikationskrav för bostadstillägg till efterlevande.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utländska förmåner som kvalifikationsgrund.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utländska förmåners viktning i reduceringsinkomsten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om processuella bestämmelser.
Inledning
Det övergripande syftet med propositionen om reformerade regler för bostadstillägg är att anpassa bostadstillägget till de nya systemen för ålderspension, efterlevandepension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Samtidigt föreslås också en del förändringar med hänvisning till att bostadstilläggsystemet behöver moderniseras.
Vänsterpartiet står inte bakom det nya pensionssystemet. Av den anledningen omfattas inte det nya pensionssystemet av samarbetet mellan regeringen och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har inte heller beretts möjlighet att delta i genomförandegruppens arbete med att reformera systemet för bostadstillägg till bl.a. pensionärer.
Att Vänsterpartiet inte beretts tillfälle att samarbeta med regeringen om bostadstillägget är problematiskt eftersom reformen påverkar andra försäkringssystem som omfattas av samarbetet. Dessutom innehåller propositionen inte enbart en anpassning av bostadstillägget till det nya pensionssystemet, utan även förslag på vad regeringen beskriver som en "modernisering". Utformningen av reformen får givetvis även ekonomiska konsekvenser, vilket innebär att reformen på ett tidigt stadium borde tagits upp i budgetsamarbetet mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Språkliga synpunkter
I propositionen skrivs generellt enbart make istället för make och maka. Så sker till exempel i rutan under rubrik 11.3. Det kan bero på att regeringen bestämt sig för att ordet make skall täcka in båda könen. Vänsterpartiet ställer sig frågande inför att detta skulle vara en vedertagen språklig regel. Om så är fallet kan det ifrågasättas varför inte istället maka valts som generellt begrepp. Vidare står det under rubrik 11.5
Vid sådan kvittning bör i det enskilda fallet hänsyn tas till försäkringsersättningens betydelse för den försäkrade och hans familjs försörjning.
Här bestäms att familjens försörjare alltid är av manligt kön. Dessa exempel visar på behovet av en feministisk analys av propositionstexter. Vänsterpartiet anser dessutom att det är viktigt att rätt benämning på de ekonomiska trygghetssystemen används. Regeringen bör därför genomgående använda begreppet försörjningsstöd istället för socialbidrag.
Kvalifikationskrav
Ålderspension
Enligt propositionens förslag skall en person som uppbär all ålderspension som han eller hon är berättigad till vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget fr.o.m. 65 års ålder. I praktiken innebär detta en begränsning av ekonomiskt svaga gruppers möjlighet att kvarstå i förvärvslivet efter 65 års ålder. Regeringen skriver att det finns en risk för att bostadstillägget skulle kunna utnyttjas för att subventionera ett senare och högre uttag av ålderspension. Om så är fallet borde dock ett senare och högre uttag av ålderspension leda till ett minskat behov av bostadstillägget. Dessutom uppstår en sådan subvention enbart om individens årsinkomst blir lägre vid fortsatt förvärvsarbete än om personen tagit ut all ålderspension som han eller hon är berättigad till. Det borde som regel inte vara fallet. I detta sammanhang är det även relevant att påpeka att det endast torde vara ett begränsat antal personer med låga inkomster som orkar fortsätta att arbeta efter 65 års ålder. Vänsterpartiet anser därför att personer som uppbär någon form av ålderspension skall vara kvalificerade för det reformerade bostadstillägget. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Efterlevandepension i form av omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension
Enligt propositionens förslag skall inte personer som är berättigade till omställningspension eller förlängd omställningspension vara kvalificerade för det reformerade bostadstillägget. Inte heller en kvinna född 1945 eller senare, som kommer att uppbära änkepension på grund av dödsfall som inträffat efter utgången av 2002, skall vara kvalificerad för det reformerade bostadstillägget.
Det reformerade bostadstillägget utgör ett individinriktat grundskydd. Att vissa grupper nu föreslås uteslutas från bostadstilläggssystemet innebär att regeringen föreslår en försämring av grundskydd för dessa individer. Välfärdssystemen har varit utsatta för en rad besparingar under 1990-talet. Nu arbetar Vänsterpartiet för en återgång till en generell välfärd värd namnet, som både ser till klass- och könsorättvisor. Att ytterligare försämra för en redan utsatt grupp är därför uteslutet för Vänsterpartiet. Vänsterpartiet anser att även omställningspension, förlängd omställningspension samt all form av änkepension skall utgöra kvalifikationsgrund för bostadstillägget. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen skriver att omställningspensionen och bostadstillägget generellt sett ska ersätta samma kostnad, nämligen boendekostnaden. Detta må vara riktigt, men det finns fortfarande en avgörande skillnad mellan systemen. Omställningspensionen är ett generellt system medan bostadstillägget riktar sig till individer med svag ekonomi. Vidare påpekar regeringen att personer som är berättigade till omställningspension i många fall även är berättigade till bostadsbidrag. Att ta bort bostadstillägget innebär trots detta en försämring av det individuella grundskyddet. Vissa personer kommer inte att vara berättigade till bostadsbidrag och andra får ut mindre från bostadsbidraget än vad de får från bostadstillägget.
Redan i dag är det endast ett mindre antal personer som erhåller bostadstillägg i kombination med omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension. Utvecklingen på arbetsmarknaden och samhällsutvecklingen i övrigt har lett till att ett mer likvärdigt efterlevandeskydd för kvinnor och män har införts. Änkepensionen fasas successivt ut. Lyckas vi fortsätta denna utveckling minskar kvinnors ekonomiska beroende av män och samhället. När kvinnors möjlighet till egen ekonomisk försörjning ökar minskar gruppens behov av bostadstillägg.
Utländska förmåner som kvalifikationsgrund
Enligt propositionens förslag skall endast EU/EES-förmåner som motsvarar någon av de svenska allmänna pensionsförmånerna eller sjukförsäkringsförmånerna kvalificera förmånstagaren för bostadstillägg. Vänsterpartiet anser att även utländska förmåner från länder utanför EU/EES-området skall kvalificera för bostadstillägg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Reduceringsinkomsten och utländska förmåner
Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att vid bestämmandet av reduceringsinkomsten göra någon åtskillnad mellan de utländska förmånerna utifrån deras eventuella påverkan på den svenska förmånen. De bör därför alltid tas upp till 100 procent oavsett om de faktiskt har påverkat garantiersättningen eller ej. Vänsterpartiet anser att utländska förmåner skall behandlas på motsvarande sätt som svenska förmåner. Det innebär att förmåner som reducerar garantiförmåner skall tas upp till 100 procent medan övriga tas upp med 80 procent. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Processuella bestämmelser
Den som uppbär bostadstillägg skall vara skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till försäkringskassan om hans eller hennes eller om makes/makas inkomster väsentligt har ökat. Den som genom att lämna oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att bostadstillägg har lämnats felaktigt skall återbetala det felaktigt utbetalda beloppet. Vidare får bostadstillägg räknas om utan föregående underrättelse i de fall den del av årsinkomsten ändras som utgörs av förmån vilken betalas ut av allmän försäkringskassa, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma skall gälla när fribeloppet ändras.
Vänsterpartiet vill här påpeka att det är av särskild vikt att försäkringskassan kontinuerligt säkerställer att de sökande har tillgodogjort sig den information som behövs om anmälningsskyldighet och återbetalningsskyldighet. Det är även viktigt att den försäkrade så snart som möjligt får lättillgänglig information om dennes förmån ändrats utan föregående underrättelse. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Om någon ålagts återbetalningsskyldighet för reformerat bostadstillägg eller annan ersättning som beslutats av allmän försäkringskassa skall det, enligt propositionen, vara möjligt att vid senare utbetalning av reformerat bostadstillägg innehålla ett skäligt belopp i avräkning på vad som betalats ut för mycket. Vid sådan kvittning bör i det enskilda fallet hänsyn tas till försäkringsersättningens betydelse för den försäkrades och dennes familjs försörjning. Vänsterpartiet tycker därtill att det måste stå klart att en kvittning aldrig får innebära att den försäkrade istället hänvisas till ekonomiskt bistånd. Även detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stockholm den 13 juni 2001
Claes Stockhaus (v)
Ingrid Burman (v)
Ulla Hoffmann (v)
Kalle Larsson (v)
Lena Olsson (v)
Rolf Olsson (v)
Yvonne Oscarsson (v)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Alice Åström (v)