Motion till riksdagen
2000/01:Sf310
av Carlsson, Birgitta (c)

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp


Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp enligt uppställning:
2.
3. Tabell 1: (Anslag, tkr Regeringens förslag Anslagsförändring )
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att av anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering skall
3 300 000 000 kr användas till rehabiliteringsersättning och
rehabiliteringsstöd, och i motsvarande grad skall sjukpenningen minskas.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att till anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering skall
500 000 000 kr avsättas för finansiell samordning (eller motsvarande)
och för rehabiliteringsutredningar m.m.
Anslagsberäkning
Centerpartiet föreslår en rad åtgärder för att ge människor
möjligheter att återkomma till arbetslivet. Reformåtgärderna
har presenterats i motionen Rehabilitering för hälsa och
livskvalitet. De satsningar som påverkar utgiftsområde 10 är
förlängt arbetsgivarinträde inom offentlig sektor. Det leder
till sänkta kostnader för sjukpenning med drygt två miljarder
kronor (anslag 19:1). Samtidigt kompenseras de offentliga
arbetsgivarna med en sänkt arbetsgivaravgift för det ökade
ansvaret, vilket ger minskade intäkter för
arbetsgivaravgifter.
Vi föreslår en övergång från passivt stöd till aktiva insatser. Vi för över 3,3
miljarder kronor från sjukförsäkringen till rehabiliteringsersättning och
rehabiliteringsstöd (anslag 19:1). Den finansiella samordningen (eller
motsvarande) bör påskyndas och utökas. Samordningen ska ske med
utgångspunkt från de lokala förutsättningarna så att de olika organisationernas
specifika erfarenheter tas till vara. Centerpartiet tar inte ställning till
vilken
lösning eller mellan vilka aktörer denna samordning ska ske. Det viktiga är att
individens bästa sätts i centrum och då måste insikten om behovet av
samordning börja redan i den lokala organisationen. De projekt som finns bör
permanentas. Samtidigt föreslår vi ökade anslag för rehabiliteringsutredningar
med mera, sammantaget en satsning på 500 miljoner kronor per år (anslag
19:1).
Vi bedömer att vårt paket med satsningar på aktiva åtgärder istället för
passivt stöd leder till minskade sjukpenningskostnader med 1 500 miljoner
kronor år 2001 (anslag 19:1), 2 000 miljoner kronor år 2002 och 2 000
miljoner år 2003.
Förutom detta föreslår vi en förändrad beräkning av den
sjukpenninggrundande inkomsten så att den baseras på historisk inkomst.
Åtgärderna beräknas ge en bruttobesparing inom området med 1.670 miljoner
kronor år 2001 (anslag 19:1).
Vi förslår även en besparing inom administrationen med 23 miljoner
kronor för år 2001 (anslag 19:7).

Stockholm den 5 oktober 2000
Birgitta Carlsson (c)
Kenneth Johansson (c)
Agne Hansson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Gunnel Wallin (c)