1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på hur
sjukskrivningarna på grund av trafikolyckor kan överföras från den
allmänna sjukförsäkringen till den obligatoriska trafikskadeförsäkringen,
i enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen anvisar till politikområde 19:1 Sjukpenning och rehabilitering
27 385 000 000 kr.
3. Riksdagen anvisar till politikområde 19:2 Förtidspensioner för år 2001
48 696 000 000 kr.
4. Riksdagen anvisar till politikområde 19:4 Arbetsskadeersättningar för år
2001 6 609 000 000 kr.
5. Riksdagen anvisar till politikområde19:8 Allmänna försäkringskassor för
år 2001 1 000 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
6 049 000 000 kr.
Politikområde 19:1
Sjukpenning och
rehabilitering
Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering ökar
dramatiskt sedan några år. Regeringen föreslår inga
förändringar för att komma tillrätta med problemen. Ändå
räknar regeringen - till skillnad från Riksförsäkringsverket -
med att antalet sjukdagar inte skall öka snabbare än
arbetskraften. Det förefaller orealistiskt.
Erfarenheten visar att ekonomiska incitament har en stor effekt på antalet
sjukdagar. När ersättningen förbättras skjuter sjukskrivningen i höjden och
vice versa. Vi föreslår (i motion 2000/01:Sf286) en återgång av
ersättningsnivån i sjukförsäkringen till 75 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) samt att en andra karensdag införs
den åttonde sjukdagen. Vi föreslår även att SGI beräknas på ett genomsnitt av
de senaste 24 månadernas inkomst i stället för som i dag på en antagen
kommande inkomst, samt vill genomföra förslaget i utredningen "Förmån
efter inkomst" (SOU 1997:85) att SGI räknas upp med basbeloppet som
grund.
Genom våra skattesänkningar blir nettoersättningen vid sjukdom i stort sett
oförändrad men skillnaden i förhållande till ersättning från arbete ökar.
Benägenheten att utfärda sjukintyg och därmed även
sjukförsäkringskostnaderna varierar över landet. Vi föreslår därför (i motion
2000/01:So364) att utbildningen i försäkringsmedicin förbättras för såväl AT-
som ST-läkare. Vi tror att det skulle kunna bidra till att minska
sjukförsäkringskostnaderna.
En stor del av ökningen av särskilt de långa sjukskrivningarna återfinns i
den offentliga sektorn, ofta under diagnoser som stress och "utbrändhet". Vår
politik för privata alternativ till verksamheten inom offentlig sektor skulle
öka
valmöjligheterna för personalen i dessa branscher och därmed kunna bidra till
att minska sjukskrivningarna.
För dem som ändå sjukskrivs är det viktigt att snabbt rehabiliteras för att
kunna återgå till arbetet. I dag kan människor få vänta i åtskilliga månader på
behandling vilket skapar mänskligt lidande och försvårar en återgång till
arbetet. Vi föreslår att försäkringskassan skall få det finansiella ansvaret för
rehabilitering med möjlighet att upphandla rehabilitering på annat håll än i det
egna landstinget. Vi tillskjuter en miljard extra till försäkringskassan för
detta
ändamål (se nedan).
Vi vill bryta ut sjukskrivningar p.g.a. trafikolyckor ur den allmänna
sjukförsäkringen och i stället låta den ingå i den obligatoriska
trafikskadeförsäkringen.
Slutligen föreslår vi att havandeskapspenningen flyttas från utgiftsområde
12, politikområde 21:2 "Föräldraförsäkringen" till utgiftsområde 10, politik-
område 19:1.
Politikområde 19:2
Förtidspensioner
Många gånger tenderar korta sjukskrivningar att övergå till
långa sådana om någon rehabilitering inte kommer till stånd
snarast. Långa sjukskrivningar övergår sedan ofta i
förtidspensionering. Vi tror att våra åtgärder för att förbättra
rehabiliteringen även kommer att resultera i färre antal nya
förtidspensionärer.
Politikområde 19:4
Arbetsskadeersättningar
Den skenande utvecklingen av kostnaderna för
arbetsskadeersättningar kunde brytas i och med den
borgerliga regeringens uppstramning av bevisreglerna i
arbetsskadeförsäkringen. Det är därför oroväckande att LO
för fram krav på en återgång till de gamla bevisreglerna och
att regeringen visar tendenser att vilja tillmötesgå dem. Vi
motsätter oss bestämt en ny förändring av bevisreglerna. I
stället vill vi se en stegvis reformprocess där
arbetsskadeförsäkringen i ett första steg bryts ut ur
statsbudgeten och avgifterna anpassas efter arbetsgivarnas
benägenhet att orsaka arbetsskador. I ett andra steg vill vi att
arbetsskadeförsäkringen privatiseras.
Politikområde 19:8
Försäkringskassorna
En viktig anledning till att människor får vänta på medicinsk
rehabilitering som kan göra dem arbetsföra är att sjukvården
har andra prioriteringar än försäkringskassan. Medan
sjukvården måste prioritera livshotande sjukdomar är det
försäkringskassans uppgift att se till att sjukskrivna i
arbetsför ålder kan komma tillbaka till arbetslivet. Mot
denna bakgrund föreslår vi att försäkringskassan får det
finansiella ansvaret för rehabiliteringsfrågor. Det innebär att
försäkringskassan skall kunna köpa rehabiliteringstjänster av
annat landsting än det egna, av privat företag eller
utomlands. Vi anslår 765 miljoner kronor för detta ändamål.
På sikt är det även möjligt att låta privata försäkringsbolag konkurrera med
försäkringskassan om att tillhandahålla rehabiliteringsförsäkringar. Viktigt är
dock att försäkringsavtalet upprättas mellan arbetstagaren och
försäkringsbolaget. På så sätt kan försäkringen följa arbetstagaren när denne
byter arbetsgivare.
En annan anledning till att den sjukskrivne får vänta på rehabilitering är att
försäkringskassorna inte hinner med att handlägga dessa frågor. I takt med att
sjukskrivningarna ökat har rehabiliteringsärendena lagts på hög och
personalen fått ägna sig åt rutinärenden som att betala ut sjukpenning.
Regeringen har trots olika löften ännu inte tillskjutit några extra resurser. De
200 miljoner kronor som tillförs försäkringskassorna i nästa års budget utgör
inga nya pengar utan är en formalisering av tidigare praxis att låta
försäkringskassorna använda en del av anslaget sjukpenning och
rehabilitering för sin egen administration.
Vi vill anslå 235 miljoner kronor för att försäkringskassorna skall kunna
tillsätta 500 nya heltidstjänster.